Näringslivets behov av kompetensförsörjning

– Förändringarna är ingenting nytt, men de sker snabbt och är mycket kunskapsdrivande. Enligt en rapport från EU behöver 20 miljoner människor reskill eller upskill, berättar Kristina Cunningham.

Samtidigt har vi den högsta arbetslösheten på tio år och den högsta andelen konkurser sedan 1990-talet. Många företag har svårt att hitta medarbetare och kompetensbristen är ett av de största tillväxthindren.

Kompetensbristen finns i alla sektorer över hela landet

När företag svarar på om det är svårt att rekrytera ser Svenskt Näringsliv att det är fortsatt svårt för många att rekrytera.

– Sju av tio tycker det är svårt att rekrytera och nästan var fjärde rekryteringsförsök avbryts, förklarar Kristina Cunningham.

Sedan 2015 har den mest efterfrågade utbildningsnivån varit gymnasial yrkesutbildning (47 procent). Efterfrågan för personer med utbildning från högskola och universitet ligger konstant omkring 30 procent.

Det enda som ökar är efterfrågan på personer med “inga särskilda utbildningskrav” eftersom företagen inte hittar personer och då tar in personer som får lära sig jobbet på jobbet.

Varför är branschvalidering viktigt?

• Kompetensbrist hotar svenskt tillväxt.
• Ökade behov på grund av strukturomvandling.
• Många system, verktyg och aktörer behöver bidra till en effektiv kompetensförsörjning.
• Legitimitet och mandat, utgår från branschernas behov.
• Individen kan visa på kompetens – ökad anställningsbarhet och rörlighet på arbetsmarknaden.

– Yrkesprofilerna och valideringsmodellerna har en hög legitimitet eftersom branscherna har varit med och tagit fram dem och de bygger på branschernas behov, menar Kristina Cunningham.

Kristina Cunningham

policyexpert inom kompetensförsörjningsfrågor, Svenskt Näringsliv

Skäl till att välja branschvalidering

Det finns ett stort värde i att formulera behov- och kompetensbeskrivningar i kompetensstandarder (formella yrkesprofiler).

Detta främjar och underlättar:

• Branschens kommunikation med utbildningsaktörer.
• Relevanta yrkesutbildningar.

Strategiskt arbete med kompetensförsörjning:

• Inventering av medarbetares befintliga kompetens.
• Säkerställa nödvändiga kunskaper och färdigheter.
• Skräddarsydd kompetensutveckling skapar karriärmöjligheter.
• Planering för framtida kompetensbehov.

Lokal, regional och global konkurrenskraft

• Förbättrad omställning och matchning på arbetsmarknaden.

– Det finns många skäl till att använda branschvalidering som ett verktyg för kompetensbristen, förklarar Kristina Cunningham.

Kristina Cunningham

policyexpert inom kompetensförsörjningsfrågor, Svenskt Näringsliv

Jesper Hedin Hirasawa

expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Många parter är med i Svensk Industrivalidering.

Tillsammans har parterna utvecklat fyra gemensamma valideringsmodeller som säkerställer den grundläggande kompetensnivå som krävs för arbetsuppgifter inom alla branscher i industrin:

• BAS - Automation
• BAS – Industriteknik (SeQF-nivå 3)
• BAS - Produktionsteknik
• BAS – Underhåll

Företagen från branschen är kravställare för samtliga valideringsmodeller. Industrins intressenter står för förankring. Dessutom finns detta för samtliga valideringsmodeller.

• Ledningssystem – nationell standard
• Standardiserad framtagningsprocess
• Spårbarhet – MZ-IT-plattform
• Kvalitetskontroll och revision.

De har även utvecklat branschspecifika valideringsmodeller för exempelvis CNC-svets och även en ny modell för gruvindustrin.

Så här mycket används valideringsmodellerna:

– Vi behöver öka användandet, snarare än att ta fram fler valideringsmodeller, säger Jesper Hedin Hirasawa.

Hur går branschvalidering till?

Processen är strukturerad och sker i dessa fem steg:

1. Hjälp och planering.
2. Validering på testcenter
3. Genomgång och analys av resultat.
4. Plan för kompetensutveckling.
5. Kompetensbevis utfärdas.

Ackrediterade testcenter över Sverige

Det finns cirka 80 organisationer med 150 testcenter.

Nuläge och utvecklingsbehov

Stater och branscher har gjort stora investeringar i branschvalidering. Men det är samtidigt en låg efterfrågan och användning, både från egna företag och Arbetsförmedlingen.

Det finns brister i långsiktighet och förvaltning, eftersom det är många projekt och tillfälliga satsningar.

Det finns behov av processtöd och implementering av branschvalidering.

Utbildningsutbud och yrkesutbildning är viktiga nycklar i sammanhanget.

Det är frustrerande att fler företag inte använder branschvalidering. Många företag arbetar med kompetensförsörjning utifrån sitt eget system, snarare än branschvalidering som är ett nationellt system.

– Många branscher kan ha arbetssättet för branschvalidering, men de pratar om standarder eller certifikat, säger Kristina Cunningham.

De fackliga parterna är mycket positiva till branschvalidering.

Målbild för validering om tre år

– Om tre år har vi ett annat system för validering i Sverige. Det är inte validering och SeQF, utan ett integrerat system med validering och kopplade utbildningar, avslutar Jesper Hedin Hirasawa.

Jesper Hedin Hirasawa

expert kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna