Valideringskonferensen 2024 - Myndigheten för yrkeshögskolan om SeQF
Kompetensförsörjning och livslångt lärande i en snabbföränderlig värld
Hur skapar vi broar mellan utbildning och arbetsliv för att möta dagens kompetensutmaningar? Och hur ger vi människor möjlighet att utvecklas genom hela livet? Det här är några av de frågor som Anna Kahlson, samordnare för SeQF/NSP EQF och utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH), utforskar under sin föreläsning.
Två sidor av samma mynt
För att lösa dagens och framtidens kompetensutmaningar krävs att både arbetslivet och individen bidrar:
- Arbetslivet måste veta vilken kompetens de behöver och när den behövs.
- Individer behöver kunna utveckla efterfrågad kompetens. De behöver även kunna visa och bevis vilken kompetens som de redan har samt fylla på med ny kompetens.
Rådande kompetensutmaningar
Anna Kahlson beskriver dagens situation som utmanande och ställer frågan: Har vi en kompetenskris?
Hon lyfter tre nyckelutmaningar:
- Matchningsproblem – Arbetslösas kompetens matchar ofta inte arbetsgivarnas behov.
- Storskaliga etableringar – I norra Sverige är det svårt att hitta rätt kompetens.
- Minskande intresse för yrkesutbildningar – Färre 15-åringar väljer yrkesprogram.
Utmaningarna blir ännu tydligare i ett EU-perspektiv. För att möta behoven av den gröna och digitala omställningen behöver EU 20 miljoner IT-professionella till 2035, men i dagsläget saknas elva miljoner.
– Formell utbildning räcker inte. Vi behöver fler sätt att snabbt möta kompetensbehoven, säger Anna.
Utbildning i en föränderlig värld
För att hålla jämna steg med förändringarna krävs flexibla lösningar.
– Vi behöver fler utbildningsvägar för reskill, upskill och livslångt lärande, betonar Anna Kahlson.
Validering är en del av lösningen. För samhället har inte råd att gå miste om kompetens, oavsett var, när eller hur den förvärvats. Enligt EU:s utbildningsmyndighet sker 85 procent av allt lärande utanför klassrummet – vilket gör det livslånga lärandet ännu viktigare.
Både flexibla lärandevägar behövs och mer validering behövs. Kommer Omställningsreformen leda till en ökad efterfrågan på validering, frågar sig Anna Kahlson?
Det livslånga kontinuerliga lärandet är allt lärande genom livet i formella, icke-formella eller informella sammanhang som resulterar i förbättrad kunskap, färdigheter, förmågor, kompetens för personliga, sociala eller professionella skäl.
Kan SeQF vara en del av lösningen?
SeQF, Sveriges referensram för kvalifikationer, är ett system som strukturerar kvalifikationer på olika nivåer för att skapa tydlighet och jämförbarhet.
Genom SeQF går det att öka jämförbarheten mellan olika kvalifikationer, såväl nationellt som internationellt. På så vis främjar systemet det kontinuerliga livslånga lärandet.
Kvalifikationer har två funktioner
En kvalifikation fungerar som både en innehållsförteckning och ett kvitto:
Innehållsförteckning – Den visar vilken kompetens som krävs för en specifik yrkesroll.
Kvitto – När individen uppfyller kraven får hen ett bevis på sin kompetens.
Kvalifikationer är grunden
Kvalifikationer är grunden i ett arbete med kompetensförsörjning. De kan användas för:
- Introduktionsutbildning
- Validering
- Lärlingsutbildning
- Kompetenssäkring
- Kompetensutveckling
- Re- och upskill
- Analys
- Yrkesutbildning.
SeQF kan vara en viktig grund för en effektiv, träffsäker samt kvalitets- och innovationsdrivande kompetensförsörjning som skapar ett mervärde för både individer och för företag.
Framtidens nyckelfrågor
Anna rundar av sin föreläsning med att lyfta dessa frågor:
- Har vi tillräckliga möjligheter till livslångt lärande?
- Vet vi vilken kompetens som behövs på arbetsmarknaden?
- Kan SeQF bygga broar vad gäller samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad?
Moderator Willy Silberstein frågar om Sverige behöver locka människor från andra länder till Sverige?
– Ja, vi behöver locka talanger till Sverige. Det handlar om specifika yrkesroller och specifik kompetens, avslutar Anna Kahlson.