VA-branschen står inför den största strukturomvandlingen i modern tid

Klimatförändringar, högre beredskapskrav, den gröna omställningen och en omfattande underhållsskuld driver på ett enormt förändringstryck inom VA-branschen.

De enorma investerings- och utvecklingsbehoven förväntas generera omkring 23 000 årsarbeten, både inom offentlig och privat sektor. Behoven finns i hela landet, från norr till söder. Har vi pengarna, har vi kompetensen för att öka takten?

Pär inleder med att berätta att dagens föreläsning kommer handla om branschen, förändringstrycket och kompetensbehovet.

VA-branschen står under ett stort förändringstryck, liknande det som sker inom energibranschen. Samtidigt byggs och förstärks branschens varumärke något som är avgörande för framtiden.

– Historien om vad vi i VA-branschen gör är viktig – alltså branschvarumärket, säger Pär.

Med sina 9,5 miljoner användare är VA-branschen Sveriges största “livsmedelsproducent”. De levererar rent vatten dygnet runt, sedan tar de tillbaka vattnet med alla restprodukter och renar det i reningsverken och lämnar tillbaka det till naturen.

Återanskaffningsvärdet för alla VA-anläggningar är 1 200 miljarder kronor. Det räcker alltså inte med att bara vara bra på att producera dricksvatten eller rena vatten; de måste även vara bra på att hantera anläggningarna och alla dess delar.

Förändringstrycket för VA-branschen

Pär lyfter fram flera nyckelfaktorer som driver på förändringstrycket inom VA-branschen:

• Åldrande VA-infrastruktur som kräver omfattande förnyelse, vilket ställer krav på både resurser och kompetens.
• Klimatförändringar som medför både översvämningar och vattenbrist.
• Striktare regleringar, inklusive nya EU-direktiv och miljölagstiftningar

Per berättar att det finns nya direktiv och miljölagstiftningar som innebär att VA-branschen ska bli bättre på att rena PFAS, kväve och läkemedel från vattnet. Om branschen ska klara det måste det finnas rätt resurser i form av både pengar och kompetens.

• Urbanisering – förtätning/avfolkning.

– Vi har varit dåliga på att förnya och utveckla VA; det har bara fungerat. Det har lett till ett stopp i nya detaljplaner i många kommuner. För vattenproduktionen och vattenreningen saknar kapacitet, förklarar Pär.

VA-branschen bygger hållbara samhällen. Om VA-branschen inte planerar och investerar långsiktigt i sin infrastruktur – med en horisont på 15, 20 eller till och med 100 år framåt – riskerar vi att inte kunna möta urbaniseringens utmaningar.

• Digitalisering – tjänsteutveckling. Detta handlar både om intern och extern effektivitet, som att kunna styra anläggningarna på distans.
• Säkerhet – robusthet.

– När det kommer till säkerheten fungerar inte den vanliga kompetensen, utan vi behöver bredda den och även få in specialistkompetens, säger Per.

Förändringstrycket kommer kräva mer kompetens och nya typer av kompetens.

Vattnet och den cirkulära ekonomin

– Undersökningen visar att det är operativ personal som är mest kritisk för att klara uppdraget, säger Pär.

De tre mest kritiska rollerna är: driftspersonal på avloppsreningsverk, rörnätstekniker och driftspersonal på vattenverk. De minst kritiska rollerna är laboratorietekniker/laboratorieingenjör, inköp/upphandling och hr.

– Under pandemin infördes karenskrav som innebar att man skulle vara hemma fem dagar om någon var sjuk i familjen. Vi på Svenskt Vatten arbetade för att branschens personal som arbetar med vardaglig drift skulle undantas den karantänen för att deras kompetenser är kritiska för att kunna leverera vatten i dag och i morgon, berättar Pär.

Vilka slutsatser finns?

Det är enorma behov. VA-branschen behöver tio procent fler medarbetare i dag och 19 procent fler om tre år för att klara uppdraget.

Många som arbetar inom VA-branschen stannar kvar fram till pension och stora pensionsavgångar väntas.

Kompetensbristen är omfattande, men särskilda yrkesgrupper framstår som särskilt utsatta.

Vilka åtgärder krävs för att möta utmaningarna?

Minska behovet av kompetens: Detta kan ske genom automatisering och förändrade arbetssätt - vilket i sig kommer kräva kompetens - men det kan minska behovet av antalet människor.

Arbeta med inkludering: Fler kvinnor kommer in i branschen, men det behövs ännu fler. Fler nationaliteter behövs också. Det finns också stora vinster i att samverka med andra teknikbranscher.

Attrahera: Marknadsinsatser på vissa enskilda yrken beroende på geografi och behov. Det är viktigt att stärka arbetsgivarvarumärket.

Våga rekrytera utanför branschen: Kortare specialiseringsutbildningar kan vidga rekryteringsbasen.

Validera!

– Prata med grannkommuner och organisationer. Vi vet att kompetensförsörjningen är regional och om ni kan gå ihop för att bygga en strategi, tipsar Per.

Läs gärna mer i Svenskt Vattens rapport “VA-organisationernas kompetensbehov”. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om validering och nationella yrkesprofiler för VA på Svenskt Vattens webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Moderator Willy Silberstein frågar varför många unga vill arbeta inom branschen?

– De unga har genuina samhälls- och hållbarhetsintressen, svarar Per.

Är VA-branschen tillräckligt bra på att nå yngre personer?

– Vi har blivit mycket bättre men nej, det blir vi nog aldrig. Vi skulle behöva hjälp genom ett nytt politiskt ledarskap för Sverige. Man pratar nästan aldrig om vatten och avlopp i dag, säger Pär.

Pär avslutar med att säga: