Branschvalidering - validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi

26 september 2024

Lästid: 5 min

Föreläsare

Anna Kahlson, samordnare SeQF/NSP EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i uppdrag att stödja, följa och informera om utvecklingen inom valideringsområdet. Branschvalidering utgår ifrån branschens och arbetsgivarnas definierade behov och förankras nationellt av branschen och arbetsmarknadens parter.

Vad är Myndigheten för yrkeshögskolan?

Myndigheten för yrkeshögskolans Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. De ska verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.
MYH analyserar arbetsmarknadens behov av YH-utbildningar, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna.
Myndigheten ska också stödja branschernas i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.
Vidare är MYH nationell samordningspunkt för SeQF (Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande) och även EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer. EQF ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
Från och med 2024 har MYH även en yrkesutbildningsform som kallas för nationell yrkesutbildning i Sverige – NY Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - som de också har ansvar för.

Myndigheten har även ett ansvar för att arbeta med validering i Sverige. Det innebär att vi jobbar med att stödja både branscher för validering i arbetslivet, och med validering inom det formella utbildningssystemet. Och där jobbar vi mycket med att stödja och driva på utveckling och följa upp utvecklingen och det som sker

Kompetens, kvalifikationer och validering

När MYH lyfter frågor om kompetens, kvalifikationer och validering utgår de ifrån den här bilden som visar en process från kompetensbehov till kvalificerad personal:

Anna ber publiken att hålla denna bild i åtanke när hon beskriver de centrala utmaningarna inom kompetensförsörjning:

Den rådande kompetenskrisen i Sverige och Europa – många arbetslösas kompetens matchar inte kompetensbehov och lediga jobb som finns.
Svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för storskaliga företagsetableringar, till exempel i norra Sverige.

Anna lyfter ett exempel EU har räknat ut och gjort en prognos som visar att 800 000 nya jobb kommer behövas i Europa inom 2–5 år, bara inom batterisektorn.

– Vi måste hitta andra sätt att utveckla och synliggöra den kompetens som behövs. Formell utbildning kommer inte räcka till, säger Anna.

Färre 15-åringar väljer en yrkesutbildning. Därför har regeringen gjort en stor satsning på dimensionering i gymnasieskolan.
Re- och upskill för att möta kompetensbehov för gröna och digitala omställningar.

Slutsatsen är att det formella utbildningssystemet inte kommer räcka för att leverera all den kompetens som kommer behövas framåt. Och då kan man fundera på hur detta ska göras? Vilka verktyg finns som kan lösa den här kompetenskrisen?

Är SeQF en del av lösningen på kompetenskrisen?

SeQF är ett system som strukturerar kvalifikationer på olika nivåer för att skapa tydlighet och jämförbarhet. Systemet skapar ordning och reda på alla olika kvalifikationer i form av utbildningsbevis, diplom, certifikat, yrkesbevis och så vidare som används här i Sverige.

Syftet är att man ska kunna öka jämförbarheten mellan olika kvalifikationer.

Regeringen fattar beslut för formella kvalifikationer. MYH fattar beslut för övriga kvalifikationer.

Vad är en kvalifikation?

Kvalifikationer är grunden i ett arbete med kompetensförsörjning. Den kan användas för:

Introduktionsutbildning
Validering
Lärlingsutbildning
Kompetenssäkring
Kompetensutveckling
Re- och upskill
Analys
Yrkesutbildning.

Men vad är en kvalifikation? Det är både en kravspecifikation och ett kvitto. Den är en kravspecifikation eftersom en kvalifikation är utformad enligt SeQF:s grundprinciper, vilka är en innehållsförteckning över den kompetens som faktiskt krävs för en specifik yrkesroll eller specifika arbetsuppgifter.

När en individ har bedömts och uppnått de kraven kan hen få ett kvalifikationsbevis som blir ett kvitto på att hen har den efterfrågade kompetensen.

Därför kan SeQF vara en viktig grund för en effektiv, träffsäker samt kvalitets- och innovationsdrivande kompetensförsörjning som skapar ett mervärde för både individer och för företag.

Validering kan undersöka vilken kompetens som finns

Anna hoppar tillbaka till bilden som visar en process från kompetensbehov till kvalificerad personal. Det första steget handlar om att definiera vilken kompetens som behövs för vissa arbetsuppgifter.

Det är viktigt att arbeta vidare med exempelvis validering för att undersöka vilken kompetens som en invid faktiskt har.

Det är viktigt att hitta effektiva sätt att fylla på med ny kunskap. Och då pratar vi om reskill, upskill, omställningsreformen och så vidare som handlar om att skapa mer träffsäker utbildning för att fylla kompetensbehov.

Kvalifikationer som grund för arbetet med kompetensförsörjning

En kvalifikation kan vara en grund för mycket av arbetet med kompetensförsörjning, som exempelvis:

Ta fram träffsäker yrkesutbildning.
Introduktionsutbildningar på arbetsplatser
Validering
Lärlingsutbildning
Kompetenssäkring
Reskill och upskill
Analys.

När man har gjort arbetet med att ta fram kompetenskraven som kvalifikationen omfattar, blir det mycket lättare att analysera vilka kompetensbehov som en sektor, en bransch eller ett företag har.

Med andra ord kan SeQF vara en viktig del i ett kompetensförsörjnings-system. För det skapar ökad transparens och tydlighet kring vilken kompetens som krävs och vilken kompetens som individer har. Vidare hjälper det till vid matchning och vid validering.

Anna understryker att SeQF är nära kopplat till den Europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF, vilket främjar rörlighet och möjliggör erkännande av kvalifikationer både inom Sverige och inom EU.

Från behov till kvalifikation

Men vad behöver man göra för att ta fram en kvalifikation? Allt börjar med analys av behoven. Detta görs för att identifiera och avgränsa en yrkesroll eller specialiserade uppgifter.

Sedan utformas en kvalifikation med kärnarbetsuppgifter - alltså de centrala arbetsuppgifterna som behövs för att kunna utföra yrket.

Här utformas läranderesultat, som är det språk som används för att utforma kvalifikationer. Man bestämmer hur man ska bedöma om individer har uppnått de här kraven, de här läranderesultaten och metoder för det, till exempel i sin branschvalideringsmodell.

När individens yrkeskunskaper har bedömts kan ett kvalifikationsbevis utfärdas. Sen blir det en loop och det går att gå tillbaka till starten för en ny analys.

Nuläge för branschvalidering och nivåplaceringar i SeQF

Antalet genomförda branschvalideringar ökar något. Siffran för 2024 är 7 002 genomförda valideringar. I dag finns 30 branschvalideringsmodeller som totalt omfattar ungefär 150 yrkesroller.

Är det ett ökat intresse för att få icke-formella kvalifikationer inplacerade i SeQF? I början gick det trögt, men sedan har det börjat trilla på och i dagsläget är 105 inplacerade i SeQF. Och trenden är tydlig: ansökningar och nivåplaceringar i SeQF ökar.

Trenden är tydlig: ansökningar och nivåplaceringar i SeQF ökar.

De flesta kvalifikationerna ligger på nivå 4 och 5. På nivå 4 finns gymnasieutbildningar och på nivå 5 finns yrkeshögskoleexamen.

– Vi ser en smått ökande användning av våra verktyg och system för kompetensförsörjning, och vi hoppas att det fortsätter, avslutar Anna.

Moderator Willy Silberstein frågar Anna om vi ska vara nöjda med en smått ökande trend.

– Nej, det ska vi inte vara. Det är positivt att det ökar, men det finns stora behov av att synliggöra och vara på kompetens som individer har. Vi har inte råd att inte ta vara på den kompetensen. Och då är SeQF och validering viktiga verktyg för att kunna göra det, svarar Anna.

Läs gärna den årliga Myndigheten för yrkeshögskolans årliga rapport och validering inom utbildning och arbetsliv. Länk till annan webbplats.