.svg)
Myndigheten för yrkeshögskolan berättar att branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi.
Branschvalidering - validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi
30 september 2024
Lästid: 5 min
Föreläsare
Föreläsare
Anna Kahlson, samordnare SeQF/NSP EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)
Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att stödja, följa och informera om utvecklingen inom valideringsområdet. Branschvalidering utgår ifrån branschens och arbetsgivarnas definierade behov och förankras nationellt av branschen och arbetsmarknadens parter.
Anna Kahlson inleder med att berätta att hennes föreläsning kommer att fokusera på validering och branschvalidering, med särskild betoning på SeQF.
– Det var intressant att höra Patrik från Ånge Fastighets och Industri AB tala om hur validering fungerar som en kvalitetsdrivande process. Jag kommer att återkomma till detta tema, säger Anna.
Vad gör Myndigheten för yrkeshögskolan?
Myndigheten för yrkeshögskolan
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har som huvudsaklig uppgift att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. De strävar efter att säkerställa att utbildningarna motsvarar arbetsmarknadens behov.
MYH analyserar efterfrågan på arbetsmarknaden, beslutar om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och fördelar statliga medel till utbildningsanordnare.
Dessutom stöttar myndigheten branscherna i deras arbete med att utveckla och kvalitetssäkra valideringsmodeller samt att informera om dem.
MYH fungerar också som nationell samordnare för SeQF (Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande) och för EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer. EQF underlättar jämförelser av utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
Från och med 2024 har MYH även ansvar för en ny yrkesutbildningsform i Sverige – nationell yrkesutbildning (NY).
– Vi har också ett ansvar för att stödja validering i Sverige. Detta innebär att vi stöttar både branschvalidering inom arbetslivet och validering inom utbildningssystemet, berättar Anna.
Från kompetensbehov till kvalificerad personal
När MYH diskuterar frågor som rör kompetens, kvalifikationer och validering, utgår de från en process som sträcker sig från att identifiera kompetensbehov till att skapa kvalificerad arbetskraft.
Anna lyfter fram några aktuella utmaningar inom kompetensförsörjning:
Kompetenskris i Sverige och Europa – arbetslösa matchar ofta inte de kompetensbehov och lediga jobb som finns.
Svårigheter att hitta kvalificerade personer för storskaliga företagsetableringar, speciellt i norra Sverige.
Hon pekar på ett exempel där EU har beräknat att det kommer att behövas 800 000 nya jobb inom batterisektorn de närmaste 2–5 åren. Inget formellt utbildningssystem kan dock leverera den mängden specialiserad kompetens som krävs, vilket utgör en stor utmaning för hela Europa.
Vi behöver fundera över hur vi kan kompetensutveckla befintliga medarbetare och över arbetskraftsinvandring-
Färre 15-åringar som väljer yrkesutbildningar – regeringen har därför gjort en stor satsning på att dimensionera gymnasieskolan för att möta detta.
Re- och upskill för att tillgodose kompetensbehov i samband med gröna och digitala omställningar.
Slutsatsen kopplat till alla utmaningar är att det formella utbildningssystemet inte kommer att räcka till för att täcka kompetensbehoven.
Är SeQF en del av lösningen på kompetenskrisen?
SeQF är ett nationellt system som organiserar kvalifikationer på olika nivåer. Det skapar struktur och jämförbarhet mellan olika kvalifikationer i form av utbildningsbevis, diplom, certifikat, yrkesbevis och liknande som används i Sverige.
I SeQF ingår både kvalifikationer från det formella utbildningssystemet och yrkesbevis som exempelvis de yrkesprofiler Sobona arbetar med.
Beslut om formella kvalifikationer fattas av regeringen, medan MYH beslutar om övriga kvalifikationer.
– När SeQF skapades ville regeringen ha en öppen och inkluderande referensram för alla kvalifikationer som används i Sverige, säger Anna.
Vad är en kvalifikation?
En kvalifikation är som en kravspecifikation och ett kvitto på en och samma gång. Den är en kravspecifikation eftersom den beskriver den kompetens som krävs för en viss yrkesroll eller arbetsuppgift enligt SeQF grundprinciper.
En kvalifikation är som en kravspecifikation och ett kvitto på en och samma gång.
När en individ har bedömts och uppnått kraven, får denne ett kvalifikationsbevis som ett kvitto på att den kompetensen som kvalifikationen omfattar.
– SeQF kan vara en del i en grund för en träffsäker kompetensförsörjning, säger Anna.
Kvalifikation som bas för kompetensförsörjning
Anna återkopplar till bilden som visar processen från kompetensbehov till kvalificerad personal. Hon berättar att en kvalifikation kan vara en grund för flera olika aspekter av kompetensförsörjning, som till exempel:
- Utformning av träffsäkra yrkesutbildningar.
- Introduktionsutbildningar på arbetsplatser.
- Validering
- Lärlingsutbildningar.
- Kompetenssäkring.
- Reskill och upskill.
- Analys
SeQF kan spela en viktig roll i ett system för kompetensförsörjning. Det skapar ökad transparens och tydlighet kring vilken kompetens som behövs och vilken kompetens individer besitter. Detta hjälper även vid matchning och validering.
Anna framhåller att SeQF är kopplat till EQF, den Europeiska referensramen för kvalifikationer. SeQF bidrar därmed till en ökad rörlighet vad gäller studier och arbete, både inom Sverige och inom EU.
Från behov till kvalifikation
Vad krävs för att ta fram en kvalifikation? Processen börjar med en behovsanalys för att identifiera och avgränsa en yrkesroll eller specifika arbetsuppgifter.
Sedan utformas en kvalifikation med kärnarbetsuppgifter, det vill säga de centrala arbetsuppgifterna för yrket.
Läranderesultat utformas, vilket är grunden för kvalifikationer.
Man bestämmer också hur man ska bedöma om individer har uppnått de önskade läranderesultaten och vilka metoder som ska användas.
När en individs yrkeskunskaper har bedömts, utfärdas ett kvalifikationsbevis.
– Ett kvalifikationsbevis kan utfärdas efter en branschvalidering, förklarar Anna.
Därefter kan processen återgå till behovsanalysen för att göra ytterligare justeringar eller förbättringar.
Branschvalideringens nuläge och SeQF-nivåplaceringar
I dag finns det 30 branschvalideringsmodeller som tillsammans omfattar ungefär 150 yrkesroller.
Antalet genomförda branschvalideringar har ökat något, och för 2024 har 7 002 valideringar genomförts.
2016 öppnade möjligheten att få en icke-formell kvalifikation inplacerade i SeQF. Det gick trögt i starten, men nu sker fler ansökningar.
I dagsläget har 105 icke-formella kvalifikationer blivit inplacerade i SeQF. Trenden är tydlig: ansökningar och nivåplaceringar i SeQF ökar.
Trenden är tydlig: ansökningar och nivåplaceringar i SeQF ökar.
De flesta kvalifikationer ligger på nivå 4 och 5. Nivå 4 motsvarar gymnasieutbildning och nivå 5 motsvarar yrkeshögskoleexamen.
– Vi ser ett tydligt ökande intresse, vilket är intressant. För ju fler som kommer in i systemet desto större effekt kommer det ha för alla sektorer och branscher i Sverige för det bidrar till en ökar rörlighet av kompetens, även mellan sektorer, menar Anna.
Moderator Willy Silberstein frågar Anna hur många genomförda branschvalideringar som de vill nå om några år.
– Jag tycker det är rimligt med 10–20 procent av alla medarbetare inom en sektor, avslutar Anna.
Se presentationen