Offentlig rådighet över digitalisering och säkerhet

Kommuner och regioner med egen digital infrastruktur har bra förutsättningar genom en rådighet över den digitaliseringsresa som de står inför och som kommer innebära stora förändringar.

Tryggt och säkert?

Säpo har pekat ut digital infrastruktur som en viktig del att skydda.

Den privat ägda digitala infrastrukturen ökar riskerna, eftersom man inte kan styra över den framtida verksamheten eller ägandet. Ägare har kontroll över all den information som flödar i nätet. Den kan tankas av, kodas, avkodas utan att användaren märker något.

I dag finns aktörer på marknaden med en tveksam ägarbild. Den initierade kan säga att vi har en lagstiftning som ska titta på det här med utlandsägande.

– Nej, det är inte riktigt så. För även om den här utlandsägande lagstiftningen finns så klarar den inte riktigt av att hantera den här komplexiteten som vi har i de här frågorna, betonar Mikael.

Det är oerhört svårt att följa upp vilka som är de verkliga ägarna. Mikael konstaterar att offentligt ägarskap minskar risken för intrång, spioneri och integritetskränkningar.

Jimmy Persson tar över ordet. Han beskriver tre saker som Svenska Stadsnätsföreningen gör för att hjälpa sina medlemmar bygga en trygg och säker infrastruktur:

1. En robust infrastruktur ger kontroll över digitaliseringsresan.
2. Digitaliseringens påverkan på kommuner och regioner.
3. Rådighet av infrastrukturen och kompetens som är nödvändig.

Vilka är fördelarna med en robust digital infrastruktur?

Det skapar en säker och pålitlig plattform för bra kommunikation. I dag finns det ingenting som inte har ett behov av digital kommunikation. Det gäller privat och offentlig miljö.

– Det skapar en motståndskraft och uthållighet. Vi behöver vara rustade ifall det värsta skulle hända. Krissituationer löses lokalt, har alltid gjort och kommer alltid att göras så, förklarar Jimmy.

Därför behöver sådana här saker kunna hanteras lokalt, även framöver.

Nuvarande brister är robusthet och tillgänglighet. Näten ska vara tillgängliga när helst och hur som helst vad som än händer i omgivningen. Det kräver en viss rådighet över nätet för att kunna skapa sådana förutsättningar.

Ökade säkerhetshot

I dag är det mycket fokus på hotbilder och det finns två stora kategorier:

• Cyberattacker – störningar och stölder
• Fysiska hot – sabotage och stölder

För att kunna skapa en motståndskraft mot de sakerna behöver vi ha en reparationsberedskap. Det har vi haft en gång i tiden, men den togs bort och marknaden skulle sköta motståndskraften.

– I dessa tider känner jag att vi måste ha en viss mån av självkontroll över reparationsberedskapen, menar Jimmy.

Vilka förmågor är avgörande för att öka krisberedskap?

För att öka hela sektorns och de enskilda stadsnätens beredskap krävs att de olika aktörerna har förmågan att samverka, ha relevant kunskap och kompetens samt tillgång till material.

Samverkan handlar om att kunna låna resurser i form av personal och materiel.

Beredskapsutbildningar med kompetensbevis

Svenska Stadsnätsföreningen har tagit fram beredskapsutbildningar. Den som deltar i utbildningarna kan få ett kompetensbevis som visar individens kompetenser.

Offentliga sektorns användning av sensorer för samhällsviktiga funktioner

Exempel på användningsområden: mätning för debitering av el, vatten och fjärrvärme. Men också för flöden, larm och statistik.

Alla behöver en digital robust infrastruktur. Basen är densamma, plattformen är densamma. En rådighet över infrastruktur och kompetens är helt nödvändigt. Och man måste ha personal och resurser för att kunna driva näten själv.

Detta är oerhört viktigt vad gäller rådighetsfrågan. Och då behöver våra kommunala stadsnät och kommunala nyttor vara attraktiva för arbetsmarknaden. Innovativa metoder för kompetensutveckling och utbildning är viktigt.

Jimmy lyfter dessa goda exempel på innovation:

• Svenska Stadsnätsföreningen och Edugrade har tillsammans med Sobona etablerat en utbildning för nätverkstekniker inom NY Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
• Det finns en gemensam framtagen kompetensstandard – nätverkstekniker – aktivt nät
• Förordning finns
• Vuxenutbildning på gymnasienivå.

– Vi behöver identifiera kompetensbristen på djupet; inte bara prata om att det saknas personer. Ett sätt att göra det är att ta ansvar för LIA-platser och att se till så det finns vettiga handledare, tipsar Jimmy.

Sammanfattning:

• Robust digital infrastruktur är ett fundament. Det måste finnas och det förväntas att det finns i dag. Men det kanske inte funkar överallt än så länge.
• Det skapas mer och mer säkerhetshot framför allt mot offentliga aktöreroch hela samhället, det är ett faktum. Det kommer inte bli mindre av det.
• Kommuner och regioner använder sensorer mer och mer i sin vardag för samhällsviktiga funktioner. Så t det behövs en kommunal regional rådighet över digitaliseringen.

Detta kräver också att man tar sitt ansvar. Det handlar om att inte sälja ut digital infrastruktur och att riktad utbildning och kompetensförsörjning fungerar.

Willy Silberstein frågar hur trygga vi kan vara med robusthet i näten i dag?

– Om vi jämför oss med andra sektorer i Sverige har vi kommit långt. På väldigt kort tid så har vi byggt upp en beredskap, utifrån ett miljöförändringsperspektiv, säger Mikael.

Jimmy flikar in att det är viktigt att utbilda befintliga medarbetare för att säkerställa robusthet.

Hur vanligt är det att riskkapitalister köper in sig i näten?

– Än så länge så har vi sett få exempel. Men det är ett högt aktivitetsläge från olika aktörer just nu, vilket är präglat av att kommuner och regioner signalerar att de har tuff ekonomi. Fiberinfrastruktur är väldigt attraktivt ur ett europeiskt perspektiv, berättar Mikael.

Han menar också att en kommun har stora vinster att hämta hem vid en försäljning av fiberinfrastrukturen. Mikael önskar att fler har ett helhetsperspektiv innan de bestämmer sig för att göra någonting.

Jimmy säger att det är stor skillnad på hur någon för insyn och vad den kan göra. Om en riskkapitalist ägs av ett kinesiskt bolag går det under den kinesiska säkerhetslagen. De är i princip tvingade att avslöja saker. Den risken finns inte på samma sätt om det är ett europeiskt, nordiskt eller svenskt bolag.

Hur oroliga ska vi vara?

– En ökad insikt och förståelse för komplexiteten i de här sammanhangen är önskvärd hos ansvariga politiker och tjänstemän. De behöver engagera sig i de här frågorna och utvärdera konsekvenser över tid av möjliga försäljningar, så de kan ställa rätt typ av krav. Alternativt att man väljer att behålla det som det är, vilket är vår förhoppning, menar Mikael.

Jimmy, ser du att ansvariga kommuner kan tillräckligt om det här?

– Både ja och nej. Stadsnäten kan en hel del men det är inte alla kommuner som har en förståelse. Vårt jobb är att försöka informera och förbättra den delen tillsammans med våra medlemmar, avslutar Jimmy.

Läs gärna caset som handlar om Svenska Stadsnätsföreningen och beredskapsutbildningar.