Yrkesprofilering, kartläggning och validering som verktyg

Validering är en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Det innebär att kunnande kan ha förvärvats såväl genom formell utbildning som genom informellt lärande.

Den består av kunskaper och färdigheter. Dessa kunskaper och färdigheter är omgjorda till moduler som beskriver läranderesultat och bedömningskriterier.

Till yrkesprofilen görs en bedömningsplan som innehåller teoretiska frågor och praktiska uppgifter. Yrkesbedömaren skriver observationsprotokoll vid de praktiska momenten. Hen skriver en samlad bedömning som visar vad individen kan, en så kallad samlad bedömning.

– Detta kvalitetssäkras internt och externt genom OCN-metoden för att säkerställa att yrkesbedömarna följer en nationell standard och att allt håller en likadan nivå, oavsett var bedömningen utförs, förklarar Henrietta.

Efter valideringen får individen ett kvalifikationsbevis, som kan vara ett yrkesbevis, kompetensbevis eller kompetensintyg som visar hens kunnande.

En individ som har valideras på samtliga moduler i en yrkesprofil får ett yrkesbevis. När valideringen sker för vissa moduler får hen ett kompetensbevis.

Svenska Stadsnätsföreningens arbete med branschvalidering

Linda tar över ordet och förklarar att hon ska berätta hur Stadsnätsföreningen arbetar med branschvalidering.

Hon säger att ett tillgängligt och robust fibernät är en förutsättning för att vårt samhälle ska fungera. Och det nya säkerhetspolitiska läget har därför lagt fokus på Sveriges beredskap.

– Vi på Stadsnätsföreningen har fått i uppdrag av Post- och telestyrelsen, PTS, att etablera, stödja och utveckla den ökade beredskapsförmågan hos våra stadsnät, berättar Linda.

Beredskapsmateriel för att reparera fiber finns fördelat över hela landet. Syftet är att öka beredskapsförmågan hos stadsnäten. Utbildad personal behövs som kan hantera materielet och akut reparera vid en kris.

– Därför arbetar vi med yrkesprofilen beredskapstekniker – optofiber, säger Linda.

De riktar sig till individer med både teoretisk och praktisk erfarenhet samt kunnande i yrket.

Utbildningen för beredskapstekniker - optofiber är i tre delar. Det börjar med en digital allmän utbildning i krisberedskap för fiber och stadsnät.

Sedan följer en digital preparandkurs och slutligen en praktisk utbildning i tre dagar. Där övar individen på att laga, felsöka och mäta under fältliknande förhållanden. Deltagaren tar med sitt tilldelade beredskapsmaterial till utbildningen.

– Precis som Henrietta berättade får de som deltar och blir godkända i utbildningen ett kompetensbevis, säger Linda.

Moderator Willy Silberstein frågar Henrietta hur viktig validering är och vad det betyder för effektiviteten på den svenska arbetsmarknaden.

– Den ger individen en bekräftelse på att hen har lärt sig saker under sitt arbetsliv. Och för kompetensförsörjning i stort så gör den en jättestor skillnad. Jag vet arbetsgivare som säger “oj, vi hade kompetensen in-house, det visste vi inte”, säger Henrietta.

Varför vet man inte vilken kompetens som finns på den egna arbetsplatsen?

– Det handlar om att man lär sig saker på jobbet och det är inte alltid dokumenterat eller noterat, förklarar Henrietta.

Linda, hur viktigt är detta för er?

– Det är viktigt att våra medlemmar har rätt kompetens inom sina organisationer. För att säkerställa att personal som de har rådighet över under kris och krig har förmågan att kunna vidta åtgärder om det oväntade sker, säger Linda.

Vad händer framöver?

– Vi ska jobba vidare för att se till så att fler använder de framtagna nationella yrkesprofilerna för att synliggöra att kompetens antingen finns eller behövs, säger Henrietta.

Linda avslutar med orden: