Branschvalidering - validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi

Myndigheten för yrkeshögskolan har i uppdrag att stödja, följa och informera om utvecklingen inom valideringsområdet. Branschvalidering utgår ifrån branschens och arbetsgivarnas definierade behov och förankras nationellt av branschen och arbetsmarknadens parter.

– Vi har även ett ansvar för att arbeta med validering i Sverige. Det innebär att vi jobbar med att stödja både branscher för validering i arbetslivet, och med validering inom det formella utbildningssystemet. Och där jobbar vi mycket med att stödja och driva på utveckling och följa upp utvecklingen och det som sker, förklarar Anna.

Kompetens, kvalifikationer och validering

När MYH lyfter frågor om kompetens, kvalifikationer och validering utgår de ifrån den här bilden som visar en process från kompetensbehov till kvalificerad personal:

Anna ber alla ha den här bilden i bakhuvudet när hon lyfter dessa utmaningar:

• Kompetenskris i Sverige och Europa – arbetslösas kompetens matchar inte kompetensbehov och lediga jobb som finns.
• Svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för storskaliga företagsetableringar, till exempel i norra Sverige.

Anna lyfter ett exempel EU har räknat ut och gjort en prognos som visar att 800 000 nya jobb kommer behövas i Europa inom 2–5 år, bara inom batterisektorn.

Det finns inget formellt utbildningssystem som kommer kunna leverera så pass mycket kompetens. Och den väldigt specifika kompetens som det handlar om i vissa fall. Så det här är en stor utmaning, inte bara för oss här i Sverige.

• Färre 15-åringar väljer en yrkesutbildning. Därför har regeringen gjort en stor satsning på dimensionering i gymnasieskolan.
• Re- och upskill för att möta kompetensbehov för gröna och digitala omställningar.

Slutsatsen är att det formella utbildningssystemet inte kommer räcka för att leverera all den kompetens som kommer behövas framåt. Och då kan man fundera på hur detta ska göras? Vilka verktyg finns som kan lösa den här kompetenskrisen?

Är SeQF en del av lösningen på kompetenskrisen?

SeQF är ett system där man organiserar kvalifikationer på ett antal olika nivåer. Systemet skapar ordning och reda på alla olika kvalifikationer i form av utbildningsbevis, diplom, certifikat, yrkesbevis och så vidare som används här i Sverige.

Syftet är att man ska kunna öka jämförbarheten mellan olika kvalifikationer.

Regeringen fattar beslut för formella kvalifikationer. MYH fattar beslut för övriga kvalifikationer.

Vad är en kvalifikation?

Det är både en kravspecifikation och ett kvitto. Den är en kravspecifikation eftersom en kvalifikation är utformad enligt SEQF:s grundprinciper, vilka är en innehållsförteckning över den kompetens som faktiskt krävs för en specifik yrkesroll eller specifika arbetsuppgifter.

När en individ har bedömts och uppnått de kraven kan hen få ett kvalifikationsbevis som blir ett kvitto på att hen har den efterfrågade kompetensen.

– Därför kan man fundera på om SeQF är en viktig grund för en effektiv, träffsäker samt kvalitets- och innovationsdrivande kompetensförsörjning som skapar ett mervärde för både individer och för företag, menar Anna.

Anna hoppar tillbaka till bilden som visar en process från kompetensbehov till kvalificerad personal. Det första steget handlar om att definiera vilken kompetens som behövs för vissa arbetsuppgifter.

Det är viktigt att arbeta vidare med exempelvis validering för att undersöka vilken kompetens som en invid faktiskt har.

– Det är viktigt att hitta effektiva sätt att fylla på med ny kunskap. Och då pratar vi om reskill, upskill, omställningsreformen och så vidare som handlar om att skapa mer träffsäker utbildning för att fylla kompetensbehov, förklarar Anna.

Kvalifikation som grund för arbetet med kompetensförsörjning

En kvalifikation kan vara en grund för mycket av arbetet med kompetensförsörjning, som exempelvis:

• Ta fram träffsäker yrkesutbildning.
• Introduktionsutbildningar på arbetsplatser
• Validering
• Lärlingsutbildning
• Kompetenssäkring
• Reskill och upskill
• Analys

– När man har gjort arbetet med att ta fram kompetenskraven som kvalifikationen omfattar, blir det mycket lättare att analysera vilka kompetensbehov som en sektor, en bransch eller ett företag har, menar Anna.

Med andra ord kan SeQF vara en viktig del i ett kompetensförsörjnings-system. För det skapar ökad transparens och tydlighet kring vilken kompetens som krävs och vilken kompetens som individer har. Vidare hjälper det till vid matchning och vid validering.

Anna betonar att SeQF är kopplat till den Europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF. Detta bidrar till rörlighet, både inom Sverige och inom EU. Och det är en av grundförutsättningarna för EU-samarbetet.

Det är väldigt viktigt inom energibranschen eftersom det krävs mycket arbetskraft i olika delar av Europa. Tydliga kvalifikationer och kvalifikationsbevis innebär att individer blir mer rörliga.

Från behov till kvalifikation

Men vad behöver man göra för att ta fram en kvalifikation? Allt börjar med analys av behoven. Detta görs för att identifiera och avgränsa en yrkesroll eller specialiserade uppgifter.

Sedan utformas en kvalifikation med kärnarbetsuppgifter - alltså de centrala arbetsuppgifterna som behövs för att kunna utföra yrket.

Här utformas läranderesultat, som är det språk som används för att utforma kvalifikationer. Man bestämmer hur man ska bedöma om individer har uppnått de här kraven, de här läranderesultaten och metoder för det, till exempel i sin branschvalideringsmodell.

När individens yrkeskunskaper har bedömts kan ett kvalifikationsbevis utfärdas. Sen blir det en loop och det går att gå tillbaka till starten för en ny analys.

Nuläge för branschvalidering och nivåplaceringar i SeQF

Antalet genomförda branschvalideringar ökar något. Siffran för 2024 är 7 002 genomförda valideringar. I dag finns 30 branschvalideringsmodeller som totalt omfattar ungefär 150 yrkesroller.

Är det ett ökat intresse för att få icke-formella kvalifikationer inplacerade i SeQF? I början gick det trögt, men sedan har det börjat trilla på och i dagsläget är 105 inplacerade i SeQF. Och trenden är tydlig: ansökningar och nivåplaceringar i SeQF ökar.

De flesta kvalifikationerna ligger på nivå 4 och 5. På nivå 4 finns gymnasieutbildningar och på nivå 5 finns yrkeshögskoleexamen.

– Och vi ser en ökande trend för SeQF-ansökningar och beslut, vilket vi naturligtvis tycker är väldigt positivt, säger Anna.

Anna avslutar med att fastslå detta:

Moderator Willy Silberstein frågar Anna om möjligheten med rörlighet tack vare SeQF blir ett hot.

– Nej, jag ser det som en möjlighet. Dels behöver en del människor arbeta i andra länder, dels behöver vissa komma tillbaka till Sverige med ny kompetens och nya idéer, kopplat till innovationskraft, svarar Anna.

Vi har större utvandring än invandring i Sverige. När vi kopplar det till utmaningar inom kompetensförsörjning så har vi ett problem.

Anna betonar att många personer har kompetens som inte är synliggjord, dokumenterad och har fått ett värde. Och vi har inte råd att inte göra det.

Avslutningsvis, är du optimistisk att det här rör sig åt rätt håll?

– Det tar fart och det händer mycket. En del säger att det inte har hänt något med valideringsfrågan på många år, men det är en felaktig uppfattning. För det rör på sig, det händer jättemycket och vi har jättegoda möjligheter till validering, både i arbetslivet och i utbildningssystemet, säger Anna och sätter punkt för sin föreläsning.

Läs gärna den årliga Myndigheten för yrkeshögskolans årliga rapport och validering inom utbildning och arbetsliv. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.