En växande bransch kräver innovativ kompetensförsörjning

Energibranschen växer och behöver rekrytera fler såväl som vidareutbilda medarbetare i branschen. Det beror framför allt på elektrifieringen av samhället, där el ersätter fossila bränslen i industrin och i transportsektorn, och på att många medarbetare går i pension de närmaste åren.

Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning, Energiföretagen Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inleder med att tacka Sobona för att Energiföretagen Sverige får vara med på konferensen och prata om den viktiga kompetensförsörjningsfrågan.

Både våra och Sobonas medlemmar har en stor utmaning med kompetensbrist och därför är vårt samarbete viktigt, säger Greta.

Befintliga möjligheter och medvind

Greta lyfter aspekter som:

• Energibranschen har utsetts till den mest attraktiva och jämställda branschen i Sverige för tredje året i rad.
• Politisk medvind - politiken ser att Sverige måste utbilda för jobb, speciellt vad gäller yrkesutbildning.
• Utbildningsväsendet utvecklas i rätt riktning och krokar arm med näringslivet.
• Med rätt insatser i tid kan arbetskraft göras tillgänglig.
• Omställning och kompetensutveckling ger nya möjligheter.

Samtidigt finns stora utmaningar som:

• Kunskapskris i skolan (var femte elev kommer inte in på gymnasiet)
• Bristande kännedom om energijobb och branschen
• Stor konkurrens till följd av arbetskraftsbristen
• Stora regionala skillnader
• Ökat behov av kompetens i branschen - elektrifiering

– Vi kommer inte kunna möta de här utmaningarna om inte fler väljer utbildningar och arbete inom energibranschen, menar Greta.

Strategi och vägen framåt

– Precis som Per Nordenstam var inne på i inledningen till konferensen ser vi att samverkan är en del i strategin framåt och samarbetet med Sobona är enormt viktigt, fastslår Greta.

Det är även viktigt att samarbeta med Energiföretagen Sveriges medlemmar. Det finns också stora vinster med att kroka arm med andra branscher som har likadana utmaningar vad gäller kompetensförsörjning.

– Samverkan med utbildningssektorn, myndigheter och politiken satsar vi också stort på, menar Greta.

Även om branschen är attraktiv är både branschen och dess yrkesroller okänd för många. Därför görs en långsiktig kommunikationssatsning för att få fler att utbilda sig till elkraftsingenjör, distributionselektriker eller att växla yrke till något inom energibranschen.

– Därför är branschvalidering ett otroligt viktigt steg för att kunna uppnå det, säger Greta.

Lena Heldén, expert utbildning och kompetensutveckling, Energiföretagen Sverige tar över ordet.

Lena har arbetat länge med kompetensförsörjning och betonar vikten av branschvalidering som strategiskt verktyg.

Energiföretagen Sverige har varit med sedan starten av arbetet med branschvalidering

Anledningen har varit för att se vilken kompetens som finns på företagen och vilken kompetens som behövs. Det handlar också om hur medarbetarna ska kunna kompetensutvecklas, hur energibranschen ska kunna klara omställningen och kunna få en ökad mångfald.

– Ett yrkesbevis är ett papper som individen har en stor nytta av. Det stärker individen så hen kan visa på sin kompetens, både för sig själv och för en arbetsgivare, menar Lena.

Yrkesprofiler inom energi

Sobona har tagit fram dessa nio yrkesprofiler för energi:

• Kundservicemedarbetare
• Beredare – elnät
• Distributionselektriker – ledningsnät
• Distributionselektriker – belysning
• Driftledare – elnät
• Distributionstekniker – fjärrvärmenät, fjärrkylenät
• Drifttekniker – kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla
• Projektledare - elnät
• Projektör - elnät.

– Vi ser en stor nytta när företagen är med ifrån vd-nivå och verkligen använder det här som ett strategiskt verktyg. Vi får inte underskatta signalverkan när vd säger att det är viktigt och skapar resurser, säger Lena.

Det är också viktigt att mellanchefer är med och att företaget avsätter tid för att tydliggöra nyttan för alla medverkande.

Flera av Energiföretagen Sveriges medlemsföretag har varit med i framtagandet av yrkesprofilerna och en del har även påbörjat valideringar.

– Vi vill sprida branschvalidering tillsammans med Sobona, för att visa på nyttan för både individer och företag på alla nivåer. Och även visa hur kompetenskartläggning är en bra bas för vidareutveckling, förklarar Lena.

Lena lyfter också möjligheterna att ansöka om resurser i form av omställningsstudiestöd via Omställningsfonden.

Lena avrundar sin del i föreläsningen och lämnar över ordet till Elin Fellers, projektledare välutbildade nyanlända, Energiföretagen Sverige.

– Kompetensbristen har redan nämnts och det är otroligt viktigt att vi är både innovativa och lösningsfokuserade när vi ökar eller breddar våra rekryteringsbaser, säger Elin.

Hon lyfter också vikten av att rikta in sig på olika målgrupper samtidigt och berättar att hon fokuserar på målgruppen nyanlända i sina projekt på Energiföretagen Sverige.

Projekten för nyanlända finansieras av främjandemedel, alltså statliga bidrag som riktar sig till organisationer och arbetar för att påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden.

– Arbetslösheten är fortsatt hög. Och tittar vi på gruppen utrikesfödda akademiker så ser vi att det är otroligt svårt att hitta jobb som faktiskt motsvarar deras utbildningsnivå. Denna utmaning har Energiföretagen Sverige tagit fasta på, berättar Elin.

Jobbsprånget är Sveriges största praktikprogram för utrikesfödda akademiker

Sju av tio som deltar på en praktik genom jobbsprånget kommer ut i jobb.

Elin berättar också att Energisvenska är en lärobok i yrkessvenska. Den har blivit en beställningssuccé med över 10 000 beställda exemplar till skolor och lärare runt om i Sverige.

– Under året har vi låtit författarna till Energisvenska omarbeta boken och göra en så kallad blended-learning-kurs i yrkessvenska. Den kursen krokas på en jobbsprångspraktik. Det blir jobbsprångspraktik med språkkurs, förklarar Elin.

Det innebär alltså att praktikanterna som deltar i jobbsprånget går ut på en praktik, men en dag i veckan loggar de in i kursen, får hjälp av lärare, får träffa andra jobbsprångspraktikanter och ägnar sig helhjärtat åt svenska språket.

Praktikperioden blir inte bara att lära sig jobbet, träffa nya kollegor, få lära känna branschen och visa vad man kan och lära sig mer, utan det ger dem också chansen att ta ett rejält kliv i sina studier i svenska.

Nu är ett tiotal energibolag involverade och de sitter med ett urval av kandidater och försöker rekrytera jobbsprångspraktikanter.

– Det blir oerhört spännande att följa upp detta under hösten och vår förhoppning är givetvis att kunna fortsätta erbjuda den här språkkursen tillsammans med jobbsprånget framöver, säger Elin.

Energy Buddies – Energiföretagets mentorprogram

Elin tar också tillfället i akt och nämner Energy Buddies, energiföretagens mentorprogram som vänder sig till utrikesfödda adepter som matchas ihop med medarbetare runtom på energibolag.

Anmälan pågår just nu och de behöver fler mentorer, alltså yrkesverksamma medarbetare på energibolag runtom i Sverige.

Energy Buddies består av totalt nio träffar. På två träffar nätverkar alla deltagare med varandra. Två träffar är mer föreläsningsbetonade. Och fem träffar har givna teman där mentor och adept tillsammans diskuterar och reflekterar kring de här olika teman.

– Programmet är digitalt. Vi försöker matcha geografiskt för att kunna möjliggöra åtminstone en fysisk träff. Och när vi väljer deltagare tittar vi mycket på deras kompetensprofil och deras intresse. Och sen är det givetvis viktigt med ett jämställt program också, menar Elin.

Energiföretagen Sverige har kört Energy Buddies fyra omgångar. Tidigare adepter har lyft att de har lärt sig otroligt mycket mer om branschen. De har lärt sig svenska. De har ökat sitt självförtroende och sin motivation för att kunna komma ut i jobb eller i vissa fall fortsätta studera, och inte minst lära sig mer svenska.

Elin bjuder in till att ta kontakt med henne eller hennes kollegor på Energiföretagen Sverige för att prata om kompetensförsörjning och branschvalidering.

Moderator Willy Silberstein frågar Greta varför man ska arbeta inom energibranschen

– Vi har låga sjukskrivningstal, vi har hög chefstäthet och en hög andel tillsvidareanställningar. Detta är olika nyckeltal som vägs ihop till ett attraktivt arbetsgivarindex. Och det är tydligt att många trivs inom energibranschen, säger Greta.

Greta upplever att kulturen inom energibranschen är fin och att många företag har arbetat för att det ska vara en bransch som många trivs i.

Moderator Willy Silberstein frågar Lena hur stressade vi bör vara över att det saknas medarbetare inom energibranschen

– Det är en jättestor brist på medarbetare, vilket vi ser i olika delar av landet. Eftersom det är en stor brist sker också stora satsningar som driver utvecklingen framåt. Nya utbildningar skapas. Det kommer nya sätt att arbeta på tillsammans, förklarar Lena.

Alla som vill arbeta inom energibranschen kommer ha att ha mycket bra förutsättningar för att få jobb.

Energiföretagen Sverige arbetar mycket med universitet och högskolor och med alla nivåer för att hitta kortare kurser och längre utbildningar för att bidra till kompetensutveckling.

Moderator Willy Silberstein frågar Lena om det finns en risk att elektrifieringen inte kommer gå i den takt som vi har hoppats

– Det är en nyckelfråga för både Sverige och vår tillväxt. Jag är positiv, och jag tänker att man måste skapa en infrastruktur för kompetensutveckling och kompetensförsörjning på samma sätt som man pratar om andra frågor, som exempelvis infrastruktur i form av järnväg, IT och så vidare, säger Lena.

Moderator Willy Silberstein frågar Elin om det är svårt att lära sig tekniska termer på svenska för någon som är nyanländ?

– När vi pratar med språklärarna hör vi att det inte är de tekniska termerna som är svåra. Det kan vara något helt annat. En gång hörde jag att en person på en fjärrvärmecentral hade pratat om att man skulle göra som att man drar ut vattnet ur en badkarspropp. Badkarspropp är ett sådant ord som en vuxen som har invandrat har aldrig någonsin hört talas om, avslutar Elin.