.svg)
Myndigheten för yrkeshögskolan berättar att branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschernas regi.
Branschvalidering - validering av individers kompetens i branschernas regi
29 september 2024
Lästid: 5 min
Föreläsare
Föreläsare
Anna Kahlson, samordnare SeQF/NSP EQF & utredare kompetensförsörjning och livslångt lärande på Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)
Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i uppdrag att stödja, följa och informera om utvecklingen inom valideringsområdet. Branschvalidering utgår ifrån branschens och arbetsgivarnas definierade behov och förankras nationellt av branschen och arbetsmarknadens parter.
Anna berättar att hennes föreläsning kommer handla om sambandet mellan branschvalidering och kompetensförsörjning.
Vad är Myndigheten för yrkeshögskolan?
Myndigheten för yrkeshögskolans
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. (MYH) huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. De ska verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens.
MYH analyserar arbetsmarknadens behov av YH-utbildningar, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statliga medel till utbildningsanordnarna.
Myndigheten ska också bland annat stödja branschernas arbete med att utveckla och kvalitetssäkra samt informera om modeller för validering.
Vidare är MYH nationell samordningspunkt för SeQF (Sveriges referensram för kvalifikationer för livslångt lärande) och även EQF, som är den europeiska referensramen för kvalifikationer. EQF ska göra det lättare att jämföra utbildnings- och yrkeskvalifikationer inom EU.
Från och med 2024 har MYH även en yrkesutbildningsform som kallas för nationell yrkesutbildning i Sverige – NY Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - som de också har ansvar för.
– Utöver utbildning, utbildningar och utbildningsformer har vi också ett övergripande ansvar för valideringsfrågor i Sverige. Vi ska följa, stödja och bidra till kompetensutveckling och kunskapsutbyggnad vad gäller validering. Både validering inom utbildningssystemet och branschvalidering, berättar Anna.
Kompetens, kvalifikationer och validering
När MYH lyfter frågor om kompetens, kvalifikationer och validering, utgår de från en process som börjar med att identifiera kompetensbehov och slutar med kvalificerad personal.
– Arbetsgivare behöver veta vilken kompetens som de faktiskt behöver. Och individer behöver olika sätt för att kunna visa vilken kompetens de faktiskt har, förklarar Anna.
Rådande utmaningar:
- Kompetenskris i Sverige och Europa – arbetslösas kompetens matchar inte kompetensbehov och lediga jobb som finns.
- Svårt att hitta personer med den kompetens som behövs för storskaliga företagsetableringar, till exempel i norra Sverige.
Anna nämner ett exempel där EU har beräknat att det inom två till fem år kommer att behövas 800 000 nya medarbetare bara inom batterisektorn.
– Det är en stor utmaning, inte minst eftersom det inte finns något formellt utbildningssystem som kan leverera så mycket och så specifik kompetens, konstaterar Anna.
Anna lyfter även dessa utmaningar:
- Färre 15-åringar väljer yrkesutbildningar, vilket har lett till en satsning från regeringen för att stärka gymnasieskolans dimensionering.
- Behovet av re- och upskill för att möta krav på kompetens för gröna och digitala omställningar.
Det formella utbildningssystemet kan inte ensamt tillgodose alla nya kompetensbehov som uppstår genom nya lagar och teknologisk utveckling.
Finns det andra verktyg och system som kan vara viktiga komplement vad gäller kompetensförsörjning och kompetensförsörjning? Här kommer SeQF in som en del av lösningen.
Är SeQF en del av lösningen på kompetenskrisen?
SeQF är ett system där kvalifikationer organiseras i olika nivåer, vilket skapar struktur och överblick över utbildningsbevis, diplom, certifikat och yrkesbevis som används i Sverige.
– SeQF ska vara ett öppet och inkluderande system där alla relevanta kvalifikationer i Sverige ska finnas representerade, förklarar Anna.
Syftet med SeQF är att underlätta och öka jämförelsen av olika kvalifikationer.
Regeringen fattar beslut om de formella kvalifikationerna, medan MYH ansvarar för beslut om övriga kvalifikationer.
– Sobona har till exempel ansökt om att få flera av sina icke-formella kvalifikationer nivåplacerade i SeQF, säger Anna.
SeQF skapar en tydlig grund för kompetensförsörjning, vilket gör det enklare att bygga vidare med andra verktyg som kompetensinventering, gap-analyser och olika metoder för att fylla på med ny kompetens.
När en kvalifikation är grunden i arbetet med kompetensförsörjning kan man enkelt skapa system för:
- Yrkesutbildning
- Introduktionsutbildningar på arbetsplatsen
- Validering
- Re- och upskill-aktiviteter
- Lärlingsutbildningar
- Kompetensutveckling på arbetsplatser
- Kompetenssäkring.
Det bidrar också till att man kan göra tydligare analyser av de kompetensbehov som finns framöver. På så vis går det att vara proaktiv så man inte står utan den kompetens som behövs.
SeQF bidrar till en mer träffsäker kompetensförsörjning. Och det bidrar också till en ökad tydlighet i vilken kompetens en person förväntas ha som har ett kvalifikationsbevis eller ett yrkesbevis.
SEQF bidrar till en mer träffsäker kompetensförsörjning.
Och det bidrar till en ökad tydlighet vad gäller matchning mellan individers kompetens och kompetenskrav för yrken eller arbetsuppgifter.
– Vi brukar prata om att SeQF är en viktig del i en infrastruktur för kompetensförsörjning, förklarar Anna.
Från kompetensbehov till kvalifikation
Vad behöver man göra för att ta fram en kvalifikation? Allt börjar med analys av behoven. Detta görs för att identifiera och avgränsa en yrkesroll eller specialiserade uppgifter.
Sedan utformas kärnarbetsuppgifter, alltså de viktigaste uppgifterna som krävs för att utföra yrket.
Därefter skapas läranderesultat – det språk som används för att utforma kvalifikationer. Man bestämmer också hur man ska bedöma om individer har uppnått de här kraven.
När individens yrkeskunskaper har validerats och godkänts kan ett kvalifikationsbevis utfärdas. Processen är cirkulär, och när kompetensbehov förändras kan nya analyser göras för att justera kvalifikationen.
Nuläge för branschvalidering och nivåplaceringar i SeQF
Antalet genomförda branschvalideringar har. För 2024 förväntas totalt 7 002 valideringar genomföras. I dag finns det 30 branschvalideringsmodeller som täcker cirka 150 olika yrkesroller.
– Det är positivt att vi ser en ökning, men vi vill naturligtvis att den här användningen ska öka ytterligare. Och det tror vi att den är på väg att göra, säger Anna.
Just nu finns 105 icke-formella kvalifikationer nivåplacerade i SeQF, och trenden visar att ansökningar och nivåplaceringar ökar.
Just nu finns 105 icke-formella kvalifikationer nivåplacerade i SeQF, och trenden visar att ansökningar och nivåplaceringar ökar.
De flesta kvalifikationerna ligger på nivå 4 och 5. Men det börjar bli en större spridning, vilket innebär att myndigheten har tydligare krav på flera kvalifikationsnivåer, vilket är positivt.
Moderator Willy Silberstein frågar varför SeQF är viktigt?
– För tydlighet. Tydliga krav underlättar matchning, vilket underlättar vid rekrytering. En tydlig kravspecifikation med kompetens underlättar träffsäkerhet vid rekrytering, förklarar Anna.
Kan vi känna oss lugna med att kompetensförsörjningen kommer lösa sig för Sverige?
– Vi kan ha tillförsikt för framtiden men vi behöver bli mer proaktiva och inte vara så reaktiva vad gäller kompetensförsörjning. Och då kommer vi tillbaka till det här med grunden. Om man gör det här jobbet bra och i god tid kommer man ha stor nytta av det då det underlättar arbetet med kompetensförsörjning på lång sikt, avslutar Anna.
Se presentationen