Hur kan vi hjälpa personer att förbättra sin svenska på jobbet och öva på yrkessvenska? Svaret är både enklare och svårare än du tror.
Ord och inga fraser med LYS förlag
Hur kan vi hjälpa personer att förbättra sin svenska på jobbet och öva på yrkessvenska? Ska vi sätta upp lappar där det står vad olika föremål heter? Översätta till olika språk? Eller finns det något smart sätt att låta AI göra jobbet? Svaret är både enklare och svårare än du tror.
Sofi inleder föreläsningen med att förklara att många tror att hon och Emil “håller på med ord” när de talar om språk. Men enligt dem är det fraser som är det verkligt viktiga – alltså när ord används i sitt sammanhang.
Våren 2024 besökte Emil och Sofi arbetsplatser inom avfallshantering och återvinning över hela Sverige, bland annat på Renova och Vakin.
Syftet var att kartlägga språket som återvinningsarbetare och chaufförer av renhållningsbilar använder för att skapa ett nytt läromedel i yrkessvenska för andraspråkstalare inom avfallshantering och återvinning.
– Vi har fått möjlighet att smyga omkring och skugga folk på jobbet och ställa många frågor, säger Emil.
Med anteckningsblock, kamera och diktafon har de spenderat timmar på plats för att samla in språkliga situationer och yrkesspråket som används i arbetet inom avfallshantering och återvinning.
– Vi har gjort ett urval som vi kommer presentera i bokform tillsammans med bilder och även ljud så att man hör uttal också, berättar Emil.
Ett vanligt missförstånd
Ett vanligt missförstånd är att folk tror att LYS förlag skapar en ordlista – men det är inte vad de gör. De skapar ett läromedel. Men vad är egentligen skillnaden?
En ordlista används för att slå upp ett specifikt ord – antingen ett ord du redan hört på svenska och vill översätta, eller ett ord på ett annat språk som du vill veta motsvarigheten till på svenska. När du använder en ordlista vet du vad du letar efter.
Eller tvärtom har man ett behov av att använda ett ord som man kan på ett annat språk och vill ta reda på vad det heter på svenska. När man använder en ordlista vet man vad man letar efter.
Vad är ett läromedel?
Ett läromedel är utformat för att man ska kunna öva på språket. Det innehåller ett kurerat urval som tar hänsyn till språkliga utmaningar.
Ett läromedel presenteras i en särskild ordning för progression och det är gjort på ett pedagogiskt sätt.
Ett läromedel är skapat för att man ska kunna öva på språket.
Man vill att personen ska ta till sig vad fraserna betyder, men framför allt hur de används. Ett läromedel använder man på lång sikt för att själv kunna växa i språket.
Om man jobbar på en återvinningscentral så finns det många typer av material som man behöver prata om, och då är det viktigt att man uttalar dem rätt. Uttalet hittar man kanske inte i en ordlista.
– I många andra språk i världen är vokaler inte viktigt. Men på svenska är det superviktigt, fastslår Emil.
LYS förlag jobbar mycket med uttal och betoning samt principerna bakom det i sina läromedel.
På arbetsplatser inom avfallshantering och återvinning finns många så kallade minimala par. Det är ord som låter lika, förutom något enskilt språkljud. Många andraspråkstalare har svårt att höra skillnad på exempelvis glas och glass. Och de har även svårt att uttala orden.
– Det är inte samma sak om någon kommer med en massa glas och någon kommer med en massa glass till en återvinningscentral, säger Emil.
Det som är speciellt med uttalet är också att personen inte riktigt vet själv vad man gör för fel för man hör det inte. Någon behöver förklara vad det är man ska lyssna efter och hur man ska forma det i munnen.
Att kunna uttala orden rätt är viktigt, men det är lika viktigt att kunna höra vad någon säger, hur orden låter och hur fraserna låter.
– När vi har varit ute på de här arbetsplatserna har vi märkt att nästan all kommunikation är muntlig, och särskilt på en återvinningscentral när man pratar med besökare, förklarar Sofi.
Mycket av materialet i läromedlet är ljudfiler där någon pratar naturlig svenska. Sedan får personen svara på frågor för att skärpa upp sinnet och känna igen språket i den muntliga formen.
Det är viktigt att ge vettiga svar på frågor som en besökare på en återvinningscentral har.
Att säga nej
En viktig situation som Emil och Sofi upptäckte är hur man säger nej på ett lämpligt sätt på en återvinningscentral.
– Vi upptäckte att en vanlig situation på en ÅVC är när medarbetarna går fram till en besökare och säger “stopp, så där får du inte göra”, berättar Sofi.
När man ska säga nej handlar det inte bara om att säga nej eller stopp, utan man måste följa kulturella normer. Vid ett tillfälle hörde Emil och Sofi någon säga “hur går det här?”, till någon som försökte stoppa i allt möjligt i en container, utan att sortera det.
Sofie visar en lista på fraser som är mer kulturellt lämpliga att använda, jämfört med nej eller stopp:
- Hur går det?
- Du får inte hälla ut din bensin här.
- Nu blev det fel. Det där är förpackningar.
- Det där måste du sortera.
- Det är ingen bra idé att backa med släp här.
- Håll koll på barnen.
- Du får inte hoppa ner i containern. Absolut inte.
LYS förlag har identifierat ord och fraser som är viktiga, men som man inte direkt associerar med yrkesspråk eller specifikt med avfall.
– Det var två ord som användes flitigt på återvinningscentralerna som vi besökte och det var “egentligen” och “faktiskt”, berättar Emil.
På många andra språk översätts de här två orden till samma sak, men på svenska är det stor skillnad på dem. Och den som lär sig svenska kan ha svårt att förstå skillnaden och använda de här två orden rätt.
Stopp, stoppa eller stoppad?
Sofi berättar att stopp, stoppa eller stoppad var populärt att använda inom avfallshantering och återvinning.
Personer som är födda i Sverige kanske inte tänker på ordet eller associerar det med avfallsbranschen. Men för den som är ny i språket kan det orsaka mycket huvudbry.
– När vi åkte renhållningsbil pratade man om hur många stopp man hade gjort eller hur många stopp man hade kvar, berättar Sofi.
På återvinningscentralen använder man ett “dörrstopp” ibland. Det är en annan typ av stopp.
Det kan bli “stopp i en brunn” eller det kan bli “stopp i en slang”. Och det är en ny typ av stopp.
Och sedan kan man “stoppa någonting i en container eller i en fraktion”.
Man kan “stoppa någon från att stoppa glas i komposttunnan” eller man kan “stoppa någon från att stoppa stoppade möbler i trä”.
Ett ord kan betyda många saker och vad det betyder beror på sammanhanget.
Yrkessvenska och yrkesspråk handlar om mycket mer än terminologi och facktermer.
Yrkessvenska och yrkesspråk handlar om mycket mer än terminologi och facktermer.
Många tror att yrkesspråk endast består av avancerade ord som gemene man inte förstår, men för den som lär sig svenska som andraspråk är det mycket bredare och mer nyanserat.
Google Translate och AI kan vara hjälpmedel för att kolla upp ett ord eller en fras för att göra sig förstådd i en situation. Men det finns inga genvägar för att lära sig ett nytt språk, och för de flesta tar det lång tid och det kräver systematisk träning.
– Vi hoppas att läromedlet ska kunna vara en grund till en systematisk inlärning, säger Sofi.
Räcker ett läromedel för att lära sig yrkessvenska?
Nej, det räcker inte med ett läromedel för att lära sig ett yrkessvenska. I läromedlet finns exempelvis inte allmänspråket med. Det här läromedlet ska ses som ett komplement till SFI eller en allmän språkkurs.
– Dessutom får vi inte glömma det sociala sammanhanget. Alltså du som kollega, arbetsgivare, handledare och medmänniska. Du spelar också en roll i att låta någon utveckla sitt språk. För språket är någonting som finns mellan oss människor. Det är inte en etikett som vi sätter på saker, förklarar Sofi.
Språket är någonting som finns mellan oss människor.
Sofi Tegsveden Deveaux
förläggare och läromedelsförfattare LYS förlag
“Avfallssvenska” är klart hösten 2024
Läromedlet “Avfallssvenska” lanseras under hösten 2024 och kommer att tillhandahålls kostnadsfritt av Sobona.
– Läromedlet kan användas av den som ordnar svenskundervisning, språkcaféer på era arbetsplatser och i självstudier i viss mån, avslutar Emil.
Moderator Willy Silberstein frågar vad personer som har svenska som modersmål bör tänka på när man pratar med en medarbetare som är ganska ny i Sverige.
– Kom ihåg att du inte är lärare, utan kollega, vän eller bekant. Ge personen en möjlighet att öva på språket i en normal relation och kommunicera från en människa till en annan, utan att det alltid är fokus på språket, tipsar Emil.
– Emil avslutar med att tipsa om att gärna repetera, inte mumla och att inte använda ovanliga fraser i början.