Slutreplik: ”Lagförslag skapar nya och större problem”

Det nya lagförslaget som går ut på att säkra konkurrens saknar tillräckligt tydliga avgränsningar för att värna samhällskritisk verksamhet. Det skriver Sobonas vd Per Nordenstam tillsammans med Palle Lundberg, vd SKR, Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige, Tony Clark, vd Avfall Sverige och Elin Bertilsson, vd Stadsnätsföreningen i en slutreplik i Svenska Dagbladet och varnar för det slår mot Sveriges beredskap.

Vi har fått en replik Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. från Företagarna som skriver att ”rättvis konkurrens måste säkerställas” och som försvarar det nya lagförslaget Länk till annan webbplats..

Att lagstifta utifrån ett fåtal problem, men riskera att hämma samhällskritiska investeringar, är att lösa ett begränsat problem genom att skapa ett större. Sverige behöver starka företag, men också kommunala aktörer som kan agera när marknaden inte räcker till, särskilt i ett läge där robusthet och resiliens blivit säkerhetspolitiska frågor. En lagstiftning som gör dessa aktörer mer försiktiga riskerar därför att försvaga, inte stärka, Sveriges beredskap.

Företagarna menar att kritiken mot lagförslagets konsekvenser för beredskapen är missvisande. Vi menar tvärtom att den är central. Förslaget saknar tillräckligt tydliga avgränsningar för att i praktiken värna samhällskritisk verksamhet. Otydliga regler och höga sanktionsrisker leder till ökad försiktighet särskilt i de gränsfall där många beredskapskritiska funktioner finns och där konsekvenserna blir som störst.

Lagstiftning måste bedömas utifrån hur den kan komma att tillämpas, inte utifrån avsikten. Att motverka snedvriden konkurrens är en god ambition. Men lagförslaget som nu ligger hos näringsutskottet riskerar att träffa betydligt bredare än enstaka kommunala gym eller caféer, samtidigt som verkliga konkurrensproblem inte adresseras tillräckligt precist. Frågan är därför inte om vi ska ha tydligare regler, som Företagarna skriver. Frågan är hur de utformas träffsäkert.

En kommuns roll varierar kraftigt mellan olika delar av landet. I glesbygd kan kommunala insatser vara avgörande för att upprätthålla service, infrastruktur och lokalt näringsliv, medan förutsättningarna i storstäder ser annorlunda ut. Det skapar en gråzon för var den kommunala kompetensen börjar och slutar.

I dag kan verksamhet som snedvrider konkurrensen och ligger utanför den kommunala kompetensen åtgärdas. Det nya lagförslaget möjliggör däremot höga retroaktiva böter – upp till fem år efter att verksamheten upphört. Det skapar rättsosäkerhet och riskerar att kyla ned innovation och investeringar där behovet är som störst.

Kommunala bolag verkar ofta där marknaden inte fullt ut levererar. Inte av ideologiska skäl, utan av nödvändighet. Det gäller inte minst investeringar i vatten, avfall och digital infrastruktur, där lönsamheten kan vara låg men samhällsnyttan och rådigheten avgörande.

I ett försämrat säkerhetsläge är detta inte perifera frågor, det är kärnan i vår civila beredskap. Om kommunala aktörer tvekar inför investeringar eller samarbeten av rädsla för retroaktiva sanktioner riskerar resultatet att bli uteblivna satsningar, sämre redundans och ett mer sårbart samhälle.

Detta är ingen teoretisk invändning. Redan i dag finns exempel där kommunal samverkan – exempelvis mellan elnätsbolag i förberedelse inför och i händelse av kris – skulle kunna ifrågasättas utifrån hur regelverket är utformat.

Visst kan det finnas några problematiska kommunala verksamheter, men de är få. Att utforma lagstiftning utifrån dessa, och samtidigt riskera att hämma samhällskritisk verksamhet, är att skjuta bredvid målet. Risken är att ett begränsat problem löses till priset av ett större – ett mindre robust och mer sårbart Sverige.

Per Nordenstam
vd, Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Palle Lundberg
vd, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Åsa Petterson
vd, Energiföretagen Sverige
Tony Clark
vd, Avfall Sverige
Elin Bertilsson
vd, Stadsnätsföreningen