Debatt: Kommunalt ägda bolag banar ofta väg för nya marknader

I en replik i Dagens Samhälle skriver Sobonas vd Per Nordenstam att det är avgörande att vi inte bygger lagstiftning på en felaktig bild av kommunal verksamhet som ett utbrett hot mot näringslivet.

Vi delar Almegas uppfattning i grunden – kommunal verksamhet ska inte bidra till osund konkurrens. Ett starkt och livskraftigt lokalt näringsliv är avgörande för sysselsättning, innovation och tillväxt i hela landet. Därför är det också viktigt att kommuner agerar ansvarsfullt när de bedriver säljverksamhet.

Men bilden som Almega målar upp är alltför ensidig och saknar viktiga nyanser.

För det första är det inte ovanligt att kommunalt ägda bolag går före för att bana väg för nya marknader. Ett exempel är utbyggnaden av laddinfrastruktur. Flera kommunala bolag, exempelvis energi- eller parkeringsbolag, tog tidigt ansvar för att sätta upp laddstolpar – en verksamhet som till en början var olönsam och utan kommersiellt intresse.

I dag har detta skapat en marknad där privata aktörer kliver in, och de kommunala bolagen kan dra sig tillbaka. Utan detta första steg hade omställningen till fossilfri mobilitet tagit längre tid. Om det hade funnits ett hot om miljonvite när detta skedde hade nog kommunerna funderat både en och två gånger innan de tog dessa initiativ, vilket hade försenat omställningen och inte givit de privata aktörerna inom dessa verksamheter ett viktigt stöd i igångsättandet.

För det andra är det viktigt att komma ihåg att de allra flesta kommunala bolag bedriver sin verksamhet utan att få kritik. I Sobonas senaste undersökning framgår det att 8 av 10 kommunalt ägda företag inte fått någon som helst invändning om osund konkurrens. Och bland dem som faktiskt fått kritik visar både vår undersökning och betänkandet från i våras, ”Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet” (SOU 2025:22), att företagen tagit den på största allvar. Justeringar i verksamheten har gjorts, vilket visar på en ansvarskänsla och en vilja att värna det lokala näringslivet – inte konkurrera ut det.

Det är också väsentligt att förstå varför kommuner ibland bedriver verksamhet som kan uppfattas ligga nära gränsen för, eller till och med utanför, den kommunala kompetensen. Ofta handlar det om att möta ett marknadsmisslyckande. Det kanske inte är tillräckligt lönsamt för ett privat företag att bedriva caféet vid det lokala museet. Eller så handlar det om att säkerställa samhällskritisk infrastruktur, till exempel bredband via stadsnätet.

Slutligen måste vi diskutera konsekvenserna av de föreslagna lagändringarna. Begreppen ”otillbörlig säljverksamhet” och ”försvarbart ur allmän synpunkt” saknar rättslig praxis. Det innebär en stor osäkerhet. Att ge Konkurrensverket rätt att tolka dessa begrepp, avgöra vad som är kommunal kompetens, och dessutom utdöma marknadsstörningsavgifter på upp till 20 miljoner kronor, innebär en betydande risk – inte minst för mindre kommuner. En sådan risk kan hämma både utvecklingsvilja och innovationskraft inom den kommunala sektorn. Och det drabbar i förlängningen de privata aktörerna som Almega säger sig värna. Att Almega inte ser denna risk är för oss svårt att förstå.

Det är avgörande att vi inte bygger lagstiftning på en felaktig bild av kommunal verksamhet som ett utbrett hot mot näringslivet. De flesta kommuner och deras bolag vill det motsatta – de vill bidra till lokal utveckling, innovation och jobb.

Att säkra en sund konkurrens kräver balans – inte bara skarpa gränser, utan också en förståelse för de lokala förutsättningarna och en insikt från det privata näringslivet och dess företrädare om att de har mycket att vinna på att det offentliga vågar ta initiativ till förändring.

Per Nordenstam
Vd för Sobona, arbetsgivarorganisationen för kommunala företag