Sobona kommenterar betänkandet "Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet" – alltför långtgående förslag för ett begränsat problem

Att offentlig verksamhet inte ska snedvrida konkurrensen är en självklarhet. När kommunala företag och andra offentliga aktörer konkurrerar på orättvisa villkor måste det hanteras. Men förslagen i betänkandet "Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet" går betydligt längre än nödvändigt. De slår brett och hårt på ett problem som inte är så omfattande som kritiker vill ge sken av. Dessutom går lagförslagen längre än regeringens ursprungliga intentioner, vilket riskerar skapa betydande problem för kommuner och kommunala företag.

Vi ser tre risker med utredningens förslag:

1. Avskräckningseffekten – en hämsko för lokal utveckling
   Förslaget innebär en oproportionerligt hög sanktionsavgift som riskerar att skrämma kommuner från att ens försöka tillhandahålla samhällsnyttiga tjänster. Särskilt mindre kommuner, där privata aktörer ofta saknas, kan tveka inför att starta verksamheter som är nödvändiga för medborgarna. Risken att drabbas av höga böter gör att man avstår från viktiga initiativ – även där det inte finns någon konkurrenssnedvridning att tala om. Kommunal verksamhet som fyller tomrum där marknaden sviktar får alltså stå tillbaka, med sämre service för invånarna som följd.
2. Godtycklig tolkning av ”otillbörligt”
   Vad som anses vara en otillbörlig konkurrenshandling varierar beroende på kommunens unika förutsättningar. En kommunal verksamhet som är avgörande för en orts välfärd kan i en annan kontext uppfattas som en konkurrenssnedvridning. Att skapa generella regler utan att ta hänsyn till lokala behov riskerar att leda till orättvisa och oförutsägbara beslut. När det dessutom saknas tydliga riktlinjer för vad som anses vara acceptabel kommunal verksamhet skapas en rättsosäkerhet som i förlängningen skadar både kommuner och företag.
3. Orimlig bevisbörda – kommunen ses som skyldig tills motsatsen bevisats
   En av de mest problematiska aspekterna i utredningens förslag är den omvända bevisbördan. Det blir i stor utsträckning upp till kommuner och kommunala företag att bevisa sin oskuld, snarare än att Konkurrensverket ska behöva påvisa att en osund konkurrenssituation faktiskt föreligger. Det här går emot grundläggande rättsprinciper och riskerar att skapa en administrativ börda som tar resurser från viktigare uppgifter. Kommuner ska inte behöva gå in i en försvarsställning så fort en privat aktör ifrågasätter en verksamhet, särskilt inte när det saknas konkreta bevis för att någon snedvridning av konkurrensen har skett.

Låt inte betänkandet hämma utvecklingen

Det är självklart att offentlig verksamhet inte ska konkurrera på oschyssta villkor, men det betyder inte att alla former av kommunal verksamhet är ett problem. Utredningens förslag saknar den balans som behövs för att säkerställa att samhällsnyttiga tjänster kan fortsätta utvecklas där marknaden inte räcker till. Kommunerna behöver förutsättningar att skapa lokal nytta utan att ständigt frukta oproportionerliga sanktioner och godtyckliga bedömningar. Vi efterlyser därför ett mer nyanserat förslag från regeringen som tar hänsyn till de verkliga behoven och inte slår undan benen för kommuner som arbetar för medborgarnas bästa.

/Per Nordenstam, vd, Sobona