Staten vill lagstifta om lärares arbetstider

En statlig utredning föreslår lagstiftning om lärares arbetstider. Förslaget är otydligt vad gäller finansieringsprincipen och riskerar att ytterligare försvåra bemanningen i skolan.

Utredningens uppdrag har varit att belysa hur den administrativa bördan kan minskas för att freda tid för undervisning och planering, samt att utreda hur förskollärares och lärares tid kan regleras. Frågan om lärares arbetsmiljö och arbetsbelastning är viktig, inte minst med anledning av att lärare arbetar fler timmar under färre arbetsdagar jämfört med andra.

− Detaljerad lagstiftning av lärares arbetstid är inte rätt väg att gå. Vi ser hellre att resurser och kraft läggs på arbetet med att förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaro än att lagstifta om en detaljreglering av arbetstid och arbetsuppgifter. Utredningsförslagen riskerar istället att ge skolhuvudmännen problem med att bemanna skolverksamheterna i en tid när det på många ställen råder brist på flera lärarkategorier, säger Monica Sonde, chef avdelningen för socialtjänst, utbildning och arbetsmarknad SKR.

Regeringen gav utredningen utvidgat uppdrag

Sobonas och SKR:s principiella uppfattning är att frågor om arbetstid och arbetsvillkor tas om hand i kollektivavtal mellan parterna på svensk arbetsmarknad.

− Sobona, SKR och Sveriges Lärare påbörjade våren 2024 en gemensam översyn av lärares arbetstider. Det arbetet omöjliggjordes dessvärre av utredningens utvidgade uppdrag med tilläggsdirektiv som omfattade precis dessa frågor. Nu får vi som parter avvakta och se hur regeringen väljer att gå vidare med utredningen, säger Agnes Gradstock, biträdande förhandlingschef på Sobona.

Lokal kunskap avgörande för en bra skola

Likriktade och detaljerade regler riskerar att försvåra rektorers möjligheter att leda och fördela arbetet. Sobona och SKR ser risker med begränsningar i möjligheten att leda verksamheten på ett sätt som stärker kvaliteten i undervisningen utifrån elevernas behov.

− En lagstiftad reglering av lärares arbetstid är ett tydligt avsteg från ordningen att arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. Hur en förskola, skola och vuxenutbildning organiseras behöver utgå från lokala behov och förutsättningar. En likriktning över landet kan på vissa håll styra fel i det förbättringsarbete som sker lokalt, säger Monica Sonde.

Utredningsförslagen – både personal- och kostnadsdrivande

SKR och Sobona ser problem med att utredningsförslagen som är kopplade till arbetstider är både personal- och kostnadsdrivande. Mer tid till planering innebär mindre undervisningstid med eleverna. Huvudmännen kommer då att behöva anställa fler lärare och annan skolpersonal. Dessutom är det otydligt hur utredningen har tänkt att förändringarna ska finansieras.

− Statliga krav måste matchas med statliga resurser. Om regeringen tänker sig att lagstifta om reglerad undervisningstid och tid för planering och uppföljning, så måste det också finansieras, säger Agnes Gradstock.

Sobona och SKR kommer nu noga analysera utredningens förslag inför sitt remissyttrande. Förutom de frågor som nämns här finns intressanta förslag som kan minska lärares administrativa börda, som i sin tur kan påverka den tid som lärare kan lägga på andra arbetsuppgifter.

Fakta

Sobona, SKR och Sveriges Lärare samarbetar sedan flera år med en satsning på friskfaktorer. Satsningen innehåller konkreta verktyg, bland annat för att hantera hög arbetsbelastning, ökad oro för hot och våld och krav på dokumentation som tar tid från det pedagogiska arbetet.