Löneprocessens mysterier: Så skapar du en väl fungerande löneprocess

Hur skapar man en löneprocess som bidrar till verksamhetens mål? I detta avsnitt av Sobonapodden diskuterar Alexandra Wåhlstedt och Mattias Niinisaari, förhandlare på Sobona, löneavtalens betydelse, olika modeller för lönesättning och vanliga missförstånd kring löneöversyn.

Så fungerar en löneprocess

En löneprocess handlar om mer än att sätta en ny lön – det är en strategisk och återkommande process, ett styrmedel som syftar till att bidra till verksamhetens mål. För att den ska fungera väl krävs planering, tydliga lönekriterier och en god dialog mellan arbetsgivare, fackliga motparter och medarbetare.

Lönebildningen sker oftast enligt två modeller:

• Dialogmodellen – Medarbetaren diskuterar sin lön direkt med sin chef, vanligast bland tjänstemän.

• Förhandlingsmodellen – Facket förhandlar löner kollektivt för sina medlemmar, vanligare inom LO-förbunden.

Löneöversynen sker årligen och innehåller återkommande moment där arbetsgivaren bland annat fattar beslut om lönepolitiska ställningstagande, samverkar med facken, genomför lönesamtal, fastställer nya löner och slutligen följer upp resultatet.

Vanliga missförstånd

• Alla får samma procentuella löneökning – I verkligheten fördelas det utrymme som är avsatt för löneökning individuellt beroende på prestation, så att arbetstagarna får olika stora lönepåslag i procent av sin månadslön.

• Löneöversyn betyder löneökning – Det är en översyn av lönerna för de tillsvidareanställda, men ingen garanti för att lönen höjs med märket för varje individ.

• Facket bestämmer lönen – Arbetsgivaren har sista ordet, även om dialog sker.

En välfungerande löneprocess skapar motivation och tydlighet i organisationen.