Agenda 2030 förklarar sambanden mellan människan och miljön

Sambanden i Agenda 2030 är oerhört starka. De gör diskussionen kring hållbar utveckling samt sambandstänket mellan människan och miljön spännande. Samtidigt visar en rapport att utsläppsproblematik baserat på västvärldens konsumtion är det dyraste som vi människor har hittat på.

Parul Sharma är hållbarhetsexpert och människorättsjurist. Hon är rankad som näringslivets mäktigaste kvinna av Veckans Affärer, biståndsdebattens mäktigaste av tidningen Omvärlden, och hållbarhetsmäktigaste av en rad olika tidningar.

Under två år ledde Parul den svenska regeringens Agenda 2030-delegation med tydliga globala mål för hållbar utveckling. Hon fick i uppdrag att titta på vilka mål som Sverige behövde fokusera på och landade i:

10. Minskad ojämlikhet

12. Hållbar konsumtion och produktion

Under Sobonadagarna 2022 i Gävle berättade Parul att Johan Rockström med forskarkollegor har kommit fram till samma slutsatser i förhållande till den rika delen av världen och sammanfattat detta i dessa 6 viktiga omställningspunkter:

1. En snabb utveckling av förnyelsebar energi för att halvera utsläppen från 2020 och framåt.

2. En snabb prioritering av hållbara matsystem.

3. Nya modeller för utveckling av fattiga länder med nya sätt att beräkna utveckling utanför BNP och med hållbarhetsmåtti stället.

4. En omfördelning av ägande där de tio procent som äger mest bör omfördelas först.

5. Offentlig upphandling och privata inköp från fattiga länder ska investera alltmer i socialt och miljömässigt hållbara produkter i de länder som de köps från.

6. Större fokus på mål tio för minskad ojämlikhet. Mer jämlikhet kommer bidra till ett minskat ekologiskt fotavtryck.

– Men det här är inte lätt, för forskning visar att västvärlden lider av en nedstämdhetspandemi, fastslår Parul.

Generellt sett har människor i västvärlden en materiell trygghet utan dess like. Samtidigt måste västvärldens konsumtion minska för att vi ska kunna komma till bukt med utsläppsfrågan och bevara artrikedomen i världen.

Nyfiken på Sobonadagarna 2023? Här hittar du mer information om Sobonadagarna 2023

Öka välmående och inte välstånd

– Vi måste alltså öka vårt välmående och inte välståndet för att kunna lösa utmaningarna, menar Parul.

Dessutom visar en ny rapport att västvärlden måste förändra inköp från 15 högriskländer, eftersom fyra procent av dessa länders gemensamma BNP går till hälsa och sjukvård som är kopplat till utsläppsrelaterade sjukdomar.

Sverige i bottenligan för jämställdhet och mångfald

Forskning visar att vi i Sverige är duktiga på jämställdhet mellan vita män och vita kvinnor i Sverige. Ibland har det gått så långt att många blandar ihop mångfald med jämställdhet.

– Sverige och svenska företag är sämre än flera andra europeiska länder när det handlar om jämställdhet, mångfald och inkludering på arbetsplatsen, enligt en studie, säger Parul.

Blinda fläckar – oförmåga att se

Parul tipsar om vad man kan tänka på för att bli mer jämställd som exempelvis:

• Vem glömmer vi bort att bjuda in?
• Förstår vi alla former av utanförskap?
• Hur brukar våra team, arbetsplatser och grupper presentera oss?
• Har vi variation i perspektiv?
• Kan någon känna sig utanför?

17 globala mål för hållbar utveckling

De globala målenär den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens FN-länder någonsin antagit och de finns till för att uppnå fyra saker till år 2030:

1. Att avskaffa extrem fattigdom.
2. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen.
3. Att främja fred och rättvisa.
4. Att lösa klimatkrisen.