Skrivelse - En långsiktigt hållbar schablonersättning

Under flera års tid har regeringens uppräkning av assistansersättningen varit lägre än de avtalade löneökningarna. Det är inte långsiktigt hållbart med dessa små ökningar för att kommuner och privata utförare ska kunna upprätthålla ett bra stöd till alla de personer som beviljats personlig assistans. Därför har en skrivelse som tydliggör denna problematik skickats till regeringen.

Sobona har tillsammans med SKR, Fremia, Vårdföretagarna, Riksföreningen JAG och Intressegruppen för Assistansberättigade skickat följande skrivelse till:

Anna Tenje, Socialförsäkringsminister
Camilla Waltersson Grönvall, Socialtjänstminister
Jakob Forssmed, Socialminister
Elisabeth Svantesson, Finansminister

---

En långsiktigt hållbar schablonersättning

Tusentals människor får dagligen stöd av assistenter med att kunna utföra grundläggande sysslor i sin vardag. Framför allt är personliga assistenter avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på samma villkor som alla andra.

Regeringen beslutar om schablonersättning för personlig assistans. Under flera års tid har regeringens uppräkning av assistansersättningen varit lägre än de avtalade löneökningarna. Det är inte långsiktigt hållbart med dessa små ökningar för att kommuner och privata utförare ska kunna upprätthålla ett bra stöd till alla de personer som beviljats personlig assistans.

Inför 2023 års höjning av schablonersättningen ser vi fram mot att det blir en relevant höjning. För innevarande år 2022 höjdes schablonen med endast 1,5% och är nu 319,70 kronor per timme.

Med undantag för 2021 års uppräkning har schablonhöjningen under många år understigit kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället. Som exempel kan nämnas att medellön inklusive OB inom personlig assistans för kommunalt anställda är 30 200 kronor respektive 28 700 kronor per månad för privata utförare. Då schablonen ska täcka lönekostnader, assistans- och utbildningskostnader, arbetsmiljöinsatser, personalomkostnader och administrationskostnader är det lätt att se att ersättningen inte räcker till allt som ska ingå.

Det påverkar arbetsgivares utrymme gällande till exempel arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling, men också lönenivån.

Vi vill påminna om Utredningen Översyn av yrket personlig assistent – ett yrke som förtjänar bra villkor (SOU 2020:1) som visar behovet av ett kontinuerligt arbetsmiljöarbete och vikten av långsiktiga seriösa arbetsgivare som arbetar systematisk för att säkerställa en trygg arbetsmiljö.
Gör arbetsgivare inte det kan det leda till en försämrad kvalitet för både assistansanvändare och personliga assistenter. En försämring av assistansen innebär direkt en negativ inverkan på assistansberättigades liv, med bland annat sämre möjligheter att rekrytera och behålla yrkesskickliga assistenter.

I direktivet till Huvudmannaskapsutredningen (Dir. 2021:76) står bland annat ”Syftet med förslaget är en ändamålsenlig reglering som skapar långsiktiga och stabila förutsättningar för en insats som är av god kvalitet och som präglas av hög rättssäkerhet och möjligheter till uppföljning och kontroll”.
Vi delar regeringens bedömning att personlig assistans på sikt fullt ut behöver övertas av staten. Men det krävs att regeringen ger kommuner och privata utförare en rimlig ersättning för att kunna upprätthålla personlig assistans på en god nivå med hög kvalitet.

En uppräkning i linje med kollektivavtalade löneökningar och allmänna kostnadsökningar i samhället behöver ligga till grund för höjning av schablonersättningen. Det är ett minimum för att den svenska modellen ska kunna upprätthållas inom personlig assistans.

Vi uppmanar därför regeringen att se över schablonersättningen för 2023 samt skapa en långsiktigt hållbar finansieringsmodell.

Sophie Karlsson, ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade

Magnus Andén, ordförande Riksföreningen JAG (genom god man Cecilia Blanck)

Palle Lundberg, vd Sveriges kommuner och regioner

Per Nordenstam, vd Sobona

Petter Skogar, vd Fremia

Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna