Debattartikel - Satsning på validering riskerar att missa de faktiska kompetensbehoven

Regeringens satsning på validering fyller inte alltid sitt faktiska syfte – att hitta rätt kompetens. I stället borde arbetsgivaren få mer att säga till om. Det skriver Per Nordenstam, vd för arbetsgivarorganisationen Sobona, i en debattartikel i Altinget.

Vi ser en ny förändrad arbetsmarknad med en rekordhög arbetslöshet samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera och hitta rätt kompetens. Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation, välkomnar att regeringen har presenterat ett antal satsningar i gränslandet utbildning och arbetsliv, såsom utökad validering. Men vi uppmanar Anna Ekström att i dessa satsningar tydligare se till arbetsgivarens faktiska kompetensbehov, vilket inte alltid sammanfaller med den kunskap som lärs ut i det formella utbildningssystemet. Låt branschvalidering få spela en större roll i att matcha arbetsgivare och arbetstagare!

Gårdagens arbetsliv gick oftast från punkt A till punkt B, från studier till yrke. Dagens arbetsmarknad innebär att man kan gå från punkt B till punkt A, eller börja från punkt B för att ta sig till punkt C. Ett modernt arbetsliv är inte alltid linjärt. Det är inte ovanligt med omskolning mitt i livet, eller jobb först och därefter studier. Som nyanländ till Sverige kan det exempelvis tröskeln in på arbetsmarknaden vara lägre än att påbörja en utbildning.

Det råder ofta ett glapp mellan den kunskap som lärs ut genom det formella lärandet och den kunskap som efterfrågas hos arbetsgivaren. Därför väljer många arbetsgivare att själva utbilda sin personal eftersom innehållet i en yrkesutbildning inte räcker till. Inom exempelvis branscherna avfallshantering och återvinning samt vatten och avlopp finns det flera yrkesroller där det inte finns utbildningar, alternativt att dessa inte möter arbetsgivarens kompetensbehov.

För att synliggöra fler typer av lärande finns validering, ett verktyg som sätter en sorts kvalitetsstämpel på en individs kunskap och kompetens oavsett hur det har förvärvats. Men det som valideras är den kunskap som undervisas i det formella utbildningssystemet, ett system som alltså inte alltid svarar upp mot arbetsgivarnas behov. Det gör att valideringen inte alltid är ett användbart verktyg för arbetsgivare.

Branschvalidering är validering genomförd av branscherna själva och fokuserar istället på den kompetens som efterfrågas av arbetsgivaren och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en specifik yrkesroll. I branschvalidering börjar man tvärtom, från arbetsgivarens håll – hur kompetensbehovet ser ut och vad som krävs i en specifik yrkesroll, och validerar individens kompetens mot detta.

Branschvalidering kan dessutom användas i framtagandet av yrkesutbildningar så att det som undervisas också är det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Detta görs exempelvis inom arbetet ”Yrkestrainee” som drivs av Västsvenska Handelskammaren och Validering Väst, och som Sobona anslutit sig till. Inom ramen för Yrkestrainee konverterar man även specifika yrkesroller till att bli utbildning på gymnasienivå.

Eftersom branschvalidering bättre möter arbetsgivarens behov arbetar Sobona kontinuerligt tillsammans med fackförbund och branschorganisationer och har utvecklat en branschvalideringsmodell som används inom ett flertal branscher. Det är ett omfattande arbete som idag till stor del bekostas av parterna själva, och de projektmedel som tilldelas från år till år skapar oförutsägbarhet och ryckighet i arbetet. Det behövs en långsiktig finansieringsmodell och tydliga spelregler.

Den ökande mängden arbetslösa samtidigt som arbetsgivare skriker efter kompetens gör att branschvalidering har potential att vara ett av de mest effektiva verktygen för att möta framtidens arbetsmarknad. Det är dags för regeringen att satsa på branschvalidering och ta ett tydligare finansiellt ansvar i detta arbete.

Per Nordenstam, vd, Sobona

Debattartikeln publicerades i Altinget (10-03-2022)