Debattartikel: Säkerställ svensk flyginfrastruktur för medborgare och näringsliv
Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar. Vi presenterar här fyra konkreta förslag som skulle ändra spelplanen.
Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bränsle, slår pandemin oerhört hårt mot regionala flygplatser. Det hotar omställningen till ett mer hållbart transportslag och ambitionen att hela Sverige ska leva. De regionala flygplatserna vill vara nyckelspelare i omställningen och samhällsbygget, men kämpar med akuta utmaningar.
Under pandemin har regionala flygplatser drabbats av lågt antal resande, och ekonomiska stöd har varit otillräckliga. Att utdelning diskvalificerar från korttidsstöd är rimligt och säkerställer att skattebetalarnas pengar gör mest nytta. Dock ingår många regionala flygplatser i en koncern, där något företag i koncernen har gett utdelning till ägarna, vilket då diskvalificerar flygplatserna från korttidsstöd, men som i verkligheten har stora ekonomiska underskott och stort behov av korttidspermittering. Ytterligare en ekonomisk mina är det extra driftstöd som endast gått till de regionala flygplatser som fått driftstöd innan. Men pandemin har drabbat alla regionala flygplatser.
Framtidens resmönster är svåra att sia om. Digitaliseringen lär ge minskat resande samtidigt som stora investeringar runt om i Sverige innebär ökat resande för bland annat kompetens och arbetskraftförflyttning. Ökat distansarbete i framtiden kan göra flyget än viktigare för att kunna bo på en plats och arbeta på en annan. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden måste det ekonomiska stödet ses över. Läget börjar bli akut.
De regionala flygplatserna kostar ca 600 miljoner kr per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och staten för drygt 100 miljoner via driftstöd. För att kunna fortsätta driva flygets klimatomställning och säkra ett sammanhållet Sverige måste driftstödets omfattning ses över. Staten tar det ekonomiska ansvaret för både vägar och järnvägar, men inte för flyginfrastrukturen. Det är inte rimligt att kommunerna ska bekosta den i så stor utsträckning.
Till följd av pandemin uppdagades svagheter i systemet med beredskapsflygplatser, som är beredda att ta emot samhällsviktiga transporter, såsom ambulansflyg och militärflyg, dygnet runt. Om vi går tillbaka till normalläge före pandemin kommer många av de flygplatser som på frivillig basis innan pandemin haft beredskap, behöva upphöra med detta. Det betyder en reell försämring av akutsjukvården. Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige, vilket inte går med för få beredskapsflygplatser. Om det är något pandemin har lärt oss så är det att vi behöver ett mer robust system i Sverige och att beredskapen måste höjas.
För att hela Sverige ska kunna leva på riktigt, och för att kunna fortsätta vår omställning till fossilfria flygresor behövs därför följande:
- Ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet
- Ett extra driftstöd som tillfaller alla regionala flygplatser
- En utökning av driftstödet till de regionala flygplatserna så att vi kan möta morgondagens behov av klimatsmarta flygförbindelser i hela landet
- Minst 27 flygplatser blir beredskapsflygplatser
Behoven är akuta. De regionala flygplatserna spelar roll för möjligheterna att bo i hela landet, för arbetstillfällen, för företagsetableringar även utanför storstäderna och för Sveriges internationella konkurrenskraft. Vi samlas därför över partipolitiken, från norr till söder, och uppmanar nu till handlingskraft. Det är läge att prioritera så att dessa fyra punkter finns med i höstens politiska arbete för en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden!
Per Nordenstam, vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation
Anna Hed (C), Kommunstyrelsens ordförande, Mora kommun
Andreas Svahn (S), Regionstyrelsens ordförande, Region Örebro län
Erik Ciardi (C), Kommunalråd, Kalmar kommun
Hans Unander (S), Kommunstyrelsens ordförande, Malung-Sälen
Johan Olsson Swanstein (M), Kommunstyrelsens ordförande, Båstad
Lars Gunnar Nordlander (S), Kommunstyrelsens ordförande, Härjedalens kommun
Mikael Henrysson (SD), Kommunstyrelsens ordförande, Bjuv
Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande, Region Kronoberg
Per-Samuel Nisser (M), Kommunstyrelsens ordförande, Karlstad
Peter Danielsson (M), Kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg
Robin Holmberg (M), Kommunstyrelsens ordförande, Ängelholm
Tomas Mörtsell (C), Kommunstyrelsens ordförande, Storumans kommun
Tony Ring (M), Kommunstyrelsens ordförande, Karlskoga
Ulf Berg (M), Regionstyrelsens ordförande, Region Dalarna
Jan Bohman (S), Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge kommun
Joakim Storck (C), Kommunstyrelsens ordförande Falu kommun
Relaterade nyheter