En svensk flyginfrastruktur för medborgare och näringsliv - skrivelse till riksdagspartierna

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bioflygbränsle, slår rådande pandemi oerhört hårt mot de regionala flygplatserna. Det hotar inte bara omställningen till ett mer hållbart transportslag, det hotar också ambitionen att hela Sverige ska leva. Det behövs ett antal politiska initiativ för att kunna erbjuda medborgarna en fungerande flygtrafik i framtiden.

I Sverige ska man kunna leva och bo var man så önskar, man ska kunna starta företag och på ett socialt och miljövänligt hållbart sätt kunna resa till sina leverantörer eller kunder. Man ska också kunna känna trygghet och få akut hjälp om en sjukdom eller olycka skulle inträffa.

Samtidigt som svenskt flyg ställer om för framtiden, med elflyg och fossilfritt bioflygbränsle, så slår rådande pandemi oerhört hårt mot de regionala flygplatserna. Det hotar inte bara omställningen till ett mer hållbart transportslag, det hotar också ambitionen att hela Sverige ska leva. Vi skriver detta brev eftersom vi vill vara en nyckelspelare i omställningen och uppbygganden av vår framtids samhälle, men vi kämpar med utmaningar både här och nu, och på längre sikt. Vi behöver ett antal politiska initiativ för att kunna erbjuda medborgarna en fungerande flygtrafik i framtiden.

Rädda flyget nu

Under pandemin har många regionala flygplatser kämpat med lågt antal resande, samtidigt som de ekonomiska stöden varit långt ifrån tillräckliga. Vad vi tror är administrativa missar och beslut med goda intentioner har fått stora negativa påföljder.

Korttidsstödens utformning

Att utdelning diskvalificerar från korttidsstöd är fullt rimligt och ett bra sätt att säkerställa att skattebetalarnas pengar går dit de gör mest nytta. Dock har detta fått allvarliga konsekvenser för flera regionala flygplatser. Många regionala flygplatser ingår nämligen i en koncernstruktur, där exempelvis kommunens energibolag har gett utdelning till ägarna, vilket innebär att flygplatsen, som är i stort behov av att korttidspermittera, inte fått något stöd för detta. Vi förmodar att detta inte var avsikten med regleringen.

• Vi efterfrågar därmed ett förlängt korttidsstöd, som tar hänsyn till de regionala flygplatsernas förutsättningar kopplat till deras koncerntillhörighet
• Vi efterfrågar därmed ett extra driftstöd även för 2021 som tillfaller alla regionala flygplatser, likt det som regeringen tillfört andra branscher som drabbats av pandemin
• Vi efterfrågar därmed ett ökat driftstöd, i enlighet med det som föreslogs i utredningen SOU 2007:70, för att kunna driva flygets klimatomställning samt säkra ett sammanhållet Sverige

Avgränsning av extra driftstöd

År 2020 utdelades ett extra driftstöd till de regionala flygplatserna – något som var mycket välkommet. Dock är det endast de flygplatser som tidigare erhållit statligt driftstöd (22 av 33 flygplatser) som fick tillgång till stödet. Problemet är att alla regionala flygplatser har drabbats hårt av pandemin, oavsett om de tidigare fått statligt driftstöd eller ej.

Rädda flyget imorgon

Effekterna av pandemin kommer säkerligen att under lång tid framöver innebära förändringar av resmönster. Digitaliseringen innebär troligen minskat resande samtidigt som stora industriella investeringar runt om i Sverige ger motsatt effekt och innebär ökat resande för bland annat kompetens- och arbetskraftförflyttning. En samlad bild av framtidens resor är svår att förutspå, dock kan man inse att Sverige som land med långa avstånd till omvärlden under överskådlig tid är beroende av goda flygkommunikationer, såväl för våra invånare och företag som för övriga samhällsviktiga transporter. Med ett ökat distansarbete i framtiden kan flyget bli än viktigare för att skapa förutsättningar i hela landet. Men för att kunna erbjuda goda flygkommunikationer även i framtiden är det viktigt att vi genomför åtgärder nu. Läget börjar dessvärre bli akut.

Driftstödet

Flygplatsinfrastrukturen är essentiell för många orter i Sverige och det behövs ett nationellt beslut om långsiktig finansiering för att skapa trygghet för bland annat kommande företagsetableringar samt investeringar. De regionala flygplatserna beräknas kosta ca 600 miljoner kr per år, där ägarkommunerna står för 500 miljoner kronor, och det utgår ett statligt driftstöd på drygt 100 miljoner. I utredningen Framtidens flygplatser - utveckling av det svenska flygplatssystemet (SOU 2007:70) föreslås ett statligt stöd på 75 procent av kostnaden, jämfört med dagens ca 20 procent.

Beredskapsflygplatser

Till följd av coronapandemin uppdagades svagheter i systemet med att det endast finns tio permanenta beredskapsflygplatser. För att hantera det kritiska läget var det flera flygplatser som blev temporära beredskapsflygplatser för att täcka behovet av akuta samhällsviktiga transporter i hela landet. Därtill har många flygplatser ställt upp på frivillig basis innan pandemin och öppnat upp för exempelvis ambulansflyg. Nu föreslår Trafikverket att antalet permanenta beredskapsflygplatser ska öka, från dagens tio till 22 stycken. Det låter som en signifikant ökning, men i praktiken innebär det en minskning jämfört med idag. Konsekvensen av att endast 22 flygplatser utpekas som beredskapsflygplatser i framtiden innebär att många flygplatser som innan pandemin, på frivillig basis, öppnat för exempelvis ambulansflyg kommer att upphöra med detta. Förslaget innebär därmed en reell försämring av akutsjukvård för svenska medborgares liv och hälsa. Att erbjuda en jämlik akutsjukvård i hela landet borde vara grundläggande i ett modernt Sverige, men det går ej att göra med för få beredskapsflygplatser. Genom ett utökning till 27 flygplatser (enligt Trafikverkets ambitionsnivå 4) förbättras läget, även om det vore önskvärt att alla Sveriges flygplatser kunde inneha jour och beredskap för samhällsviktiga transporter och bibehålla den nivå som finns idag.

Ett sätt att skapa finansiell möjlighet till detta vore att omlokalisera det beredskapsstöd som idag går till de nationellt strategiska flygplatserna, som redan har 24-timmars öppenhållning, eftersom att inneha beredskap för dessa flygplatser inte innebär någon större förändring och något merarbete utifrån det dagliga operativa arbetet.

Undertecknande välkomnar regeringens besked den 3 september 2021 att avsätta medel för beredskapsflygplatser under perioden fram till 2022-12-31. Dock är det av yttersta vikt att denna fråga får ett långsiktigt beslut i god tid innan den temporära beredskapstiden avslutas.

En viktig lärdom från pandemin är att vi med största sannolikhet inte vet vad nästa kris är, och därför måste den generella beredskapen höjas. Här är de regionala flygplatserna en mycket viktig del.

• Vi efterfrågar därmed att minst 27 flygplatser som Trafikverket föreslår i sin ambitionsnivå 4 blir beredskapsflygplatser för att kunna erbjuda livräddande insatser i hela landet
• Vi efterfrågar ett uppdrag till Swedavia samt Försvarsmakten att inom sin ordinarie verksamhet som nationellt strategiska flygplatser ge tillgänglighet till samhällsviktiga flygtransporter vid de flygplatser som har 24-timmars öppenhållning. Detta kan i sin tur ge finansiell möjlighet till att fler beredskapsflygplatser kan utses

Vi hoppas att vår akuta problembild framgår i detta brev och tar gärna en fortsatt dialog för att berätta om de regionala flygplatserna och hur vi vill hjälpa till att skapa ett hållbart samhällsbygge. Vi ber er att prioritera dessa fem punkter i höstens politiska arbete så att vi kan erbjuda en fungerande och hållbar flygtrafik i framtiden.

Stockholm, september 2021

Per Nordenstam, vd, Sobona, kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Anna Hed (C), Kommunstyrelsens ordförande, Mora kommun

Andreas Svahn (S), Regionstyrelsens ordförande, Region Örebro län

Erik Ciardi (C), Kommunalråd, Kalmar kommun

Hans Unander (S), Kommunstyrelsens ordförande, Malung-Sälen

Johan Olsson Swanstein (M), Kommunstyrelsens ordförande, Båstad

Lars Gunnar Nordlander (S), Kommunstyrelsens ordförande, Härjedalens kommun

Mikael Henrysson (SD), Kommunstyrelsens ordförande, Bjuv

Mikael Johansson (M), Regionstyrelsens ordförande, Region Kronoberg

Per-Samuel Nisser (M), Kommunstyrelsens ordförande, Karlstad

Peter Danielsson (M), Kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg

Robin Holmberg (M), Kommunstyrelsens ordförande, Ängelholm

Tomas Mörtsell (C), Kommunstyrelsens ordförande, Storumans kommun

Tony Ring (M), Kommunstyrelsens ordförande, Karlskoga

Ulf Berg (M), Regionstyrelsens ordförande, Region Dalarna