Joakim Larsson, ordförande Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation skriver på Aftonbladet Debatt om lagstadgade minimilöner.
  • nyhet
  • Opinion
  • Lön
29 oktober 2020

EU ska inte besluta om svenska löner och arbetsvillkor

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om lagstadgade minimilöner som långsiktigt riskerar att allvarligt skada den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi, arbetsgivarorganisationer och fackförbund på kommun- och regionsektorn, anser att riksdag och regering nu borde initiera en subsidiaritetsprövning tillsammans med andra medlemsländer och se till att EU-kommissionen omprövar förslaget.

EU-kommissionen har presenterat ett förslag om lagstadgade minimilöner som långsiktigt riskerar att allvarligt skada den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi, arbetsgivarorganisationer och fackförbund på kommun- och regionsektorn, anser att riksdag och regering nu borde initiera en subsidiaritetsprövning tillsammans med andra medlemsländer och se till att EU-kommissionen omprövar förslaget.

Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell där självständiga arbetsgivarorganisationer och fackförbund avtalar om villkor och löner.

Lönebildning genom kollektivavtal skapar förutsättningar för lokal lönebildning, vilket också ger förutsättningar för lokalt självstyre för kommuner och regioner i dessa frågor. Det är en modell som EU borde ta fasta på. Istället för att lagstadga minimilöner borde EU främja en lönebildning som bygger på kollektivavtalslösningar mellan arbetsmarknadsparter i medlemsstaterna.

Tyvärr har EU påfallande många gånger uppvisat en oroväckande brist på beslutskompetens när det gäller lönefrågor. Kommissionen anger den rättsliga grunden för ett direktiv med artikel 153 (1) i Lissabonfördraget, som handlar om arbetsvillkor. Men det finns inget närmare resonemang eller rättslig analys vare sig kring artikel 153 (5) eller beträffande löneförhållanden i samrådsdokumentet. Det undantag som nu presenterats i förslaget till direktiv om minimilöner skrivs som att det inte finns en skyldighet för medlemsstater att varken införa lagstadgade minimilöner eller att allmängiltigförklara kollektivavtal.

Samtidigt är själva lagstiftningsprocessen långt ifrån över och kommissionen kan självklart inte ge några löften om att den svenska partsmodellen inte kommer att skadas av det slutgiltiga förslaget. Oavsett vad som står i en direktivtext så har EU-domstolen dessutom alltid möjlighet och frihet att gå in och tolka direktivet på sitt eget sätt och vi kan inte vara säkra på hur utslaget i domstolen blir.

Som arbetsmarknadsparter anser vi att det är fel instrument som presenteras, det vill säga lagstiftning i form av ett rättsligt bindande direktiv. Vi menar att det inte finns EU-kompetens för detta, och om detta direktiv går igenom innebär det ett första steg till att EU går in och lägger sig i lönebildningen genom ett direktiv. Att Sverige skulle acceptera ett direktiv om lönefrågor skulle innebära att vi slår in på en ny väg som EU-kommissionen sedan kan vidareutveckla i kommande rättsakter. Detta vill vi undvika.

Ett konkret verktyg för regeringen är en så kallad subsidiaritetskontroll. En subsidiaritetskontroll av EU:s lagstiftningsförslag ger nationella parlament en möjlighet att inom åtta veckor tvinga fram omprövning av lagstiftningsförslag från EU som inte faller inom EU:s exklusiva befogenhet. Ett beslut i en medlemsstat om att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen prövas sedan alltid av kammaren, som avger ett motiverat yttrande till EU:s institutioner. Om de motiverade yttrandena motsvarar minst en tredjedel av parlamentens röster måste kommissionen ompröva sitt förslag.

EU-samarbetet bygger på fördelningen av befogenheter utifrån principerna om subsidiaritet och proportionalitet mellan EU och medlemsstaterna som alltid måste respekteras.

Det är därför oacceptabelt att EU lägger sig i svensk lönebildning. Regeringen måste agera och begära en subsidiaritetskontroll av EU:s förslag om minimilöner. Det är en självklarhet att det även i fortsättningen ska vara arbetsmarknadens parter, oberoende av staten eller EU, som avtalar om villkor och löner.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR

Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund

Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet

Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

Joakim Larsson, ordförande Sobona – kommunala företagens arbetsgivarorganisation

Veronica Magnusson, ordförande Vision

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet

Heidi Stensmyren, Sveriges läkarförbund

Anitha Wijkström, ordförande i AkademikerAlliansens representantskap

Publicerad: 29 oktober, 2020 | Senast uppdaterad: 29 oktober, 2020

Relaterade nyheter