Digitalisering och AI – teknik som ger nya möjligheter och utmaningar

Digitalisering och artificiell intelligens (AI) förändrar arbetslivet i snabb takt. Nya tekniska lösningar effektiviserar processer, skapar nya arbetssätt och möjliggör utveckling inom en mängd branscher. Samtidigt väcker tekniken frågor om arbetsmiljö, säkerhet och etik – frågor som behöver tas på allvar.

AI i arbetsvardagen – möjligheter och risker

När AI används för att fatta beslut, övervaka arbetsprestationer eller styra arbetsscheman påverkas både den organisatoriska och den psykosociala arbetsmiljön. Exempelvis kan det leda till ökad stress, minskad autonomi eller känslor av övervakning och orättvisa. Men det kan också handla om fysisk avlastning – exempelvis om AI styr maskiner eller robotar i produktionen.

Sociala medier som arbetsmiljöfråga

Sociala medier är en annan del av digitaliseringen som påverkar arbetsmiljön. Plattformarna kan vara användbara för att sprida information, skapa nätverk och nå ut brett – men de innebär också risker. Gränsen mellan arbete och privatliv suddas lätt ut. Arbetsrelaterade konflikter kan spilla över i det digitala rummet, och medarbetare kan utsättas för trakasserier, ryktesspridning eller otillåten påverkan via sociala medier. Det finns även exempel på kontakter som inte är önskvärda och som tagit sin början i digitala kanaler. Arbetsgivare behöver därför ta med sociala medier i sitt arbetsmiljöarbete och fundera över vilka risker som kan finnas just för den egna verksamheten.

Distansarbete – vad krävs av arbetsgivaren?

Digitaliseringen har också möjliggjort ett ökat distansarbete – en förändring som tagit fart i många verksamheter efter pandemin. För många innebär det ökad flexibilitet och bättre balans mellan arbete och privatliv. Men distansarbete ställer också nya krav på arbetsmiljöarbetet och ledarskapet. Den fysiska miljön i hemmet är sällan utformad för långvarigt arbete, och gränsdragningen mellan arbete och fritid kan bli oklar. Det kan också uppstå social isolering eller svårigheter att fånga upp signaler om ohälsa. Därför behöver arbetsgivare ha rutiner för att hantera arbetsmiljön även utanför arbetsplatsen. Dessutom är det viktigt att arbetsgivaren kontinuerligt för en dialog med medarbetarna om hur arbetet fungerar och om någon information saknas för att de ska kunna utföra arbetsuppgifterna på bra sätt. Många arbetsgivare reglerar hur mycket arbetstagarna får arbeta på distans utifrån typ av arbetsuppgifter och behovet av att finnas på plats för information och social kontakt.

Så kan du riskbedöma digital teknik

Det är viktigt att arbetsgivare riskbedömer hur digitalisering och AI påverkar arbetsmiljön. Det ska göras systematiskt, i dialog med alla som berörs och vid införandet tillsammans med skyddsombuden. Det är bra att ha tydliga rutiner som styr hur och när riskbedömningar genomförs.

Stöd och resurser att använda

Det finns stöd att få. Myndigheter, forskare och olika organisationer tar fram skrifter, checklistor och riktlinjer. Arbetsmiljöverket har till exempel tagit upp frågan i sina inspektioner och publicerat material om AI och digital arbetsmiljö. Det finns också webbinarier och föreläsningar som belyser frågan ur olika perspektiv.

Att ligga steget före är klokt – både för att undvika risker och för att dra nytta av möjligheterna med den nya tekniken. En god digital arbetsmiljö handlar inte bara om teknik, utan om att skapa en arbetsplats där människor kan må bra och prestera effektivt. Det innebär att kombinera rätt verktyg med en stödjande och trygg arbetsmiljö, både fysiskt och psykosocialt.

Frågor att använda vid riskbedömning av digitalisering och AI

När digital teknik, AI eller nya arbetsformer som distans- och hybridarbete införs är det viktigt att arbetsgivare genomför en systematisk riskbedömning. Nedan är förslag på frågor som kan underlätta arbetet och ge en bredare förståelse för hur förändringarna påverkar arbetsmiljön.

Arbetsuppgifter och kompetens

• Vilka nya arbetsuppgifter skapas – och vilka försvinner?
• Kräver tekniken nya kompetenser eller förändrade arbetssätt?
• Får medarbetarna tillräckligt stöd och utbildning för att hantera tekniken?

Kontroll, transparens och rättvisa

• Hur påverkas medarbetarnas inflytande, självständighet och möjlighet att fatta egna beslut?
• Förstår medarbetarna hur AI-systemen fungerar och hur de används i organisationen?
• Finns det risk att tekniken förstärker ojämlik behandling, exempelvis vid automatiserat beslutsfattande?
• Hur transparent är processen bakom beslut som fattas med hjälp av AI?

Arbetsbelastning och stress

• Förändras arbetsbelastningen – ökar den, minskar den eller blir den mer ojämn?
• Skapas nya former av kognitiv eller psykisk belastning, till exempel vid ständig tillgänglighet eller teknisk övervakning?

Hybridarbete och social arbetsmiljö

• Hur påverkar distans- eller hybridarbete möjligheten till återhämtning och balans mellan arbete och fritid?
• Finns det risk för social isolering eller att viktiga signaler om ohälsa inte uppmärksammas i tid?
• Hur säkerställs delaktighet och inkludering även för de som arbetar på distans?
• Är chefer rustade att leda på distans – och har de förutsättningar att följa upp arbetsmiljön för hela teamet?

Ansvar och hantering av teknik

• Vem har ansvar när tekniken inte fungerar som tänkt – eller när den skapar negativa konsekvenser?
• Hur hanteras integritetsfrågor vid användning av digitala verktyg och AI-system?