Så kan ett nytt samhällskontrakt säkra vår framtid

Vi kan konstatera att den svenska samhällsmodellen under lång tid har fungerat som en stabil och framgångsrik grund för samhällsutvecklingen i stort. Men i ljuset av de globala utmaningarna vi nu står inför behöver vi tänka om på en djupare systemisk nivå och börja innovera även vår samhällsmodell. Det brådskar, särskilt om vi vill undvika en systemkollaps. Vi vet alla att demografiska förändringar, teknologiska skiften och klimatkris är drivkrafter som påverkar vårt samhälle, skriver Kristina Hane.

Vi skulle behöva nya strukturer och styrsystem som främjar ett gemensamt ägarskap över de utmaningar som inte tillhör en enda organisation. Lokala innovationer är naturligtvis centralt för att möta nödvändiga omställningar, men det krävs mer. Det är inte en fråga om antingen eller - utan om både och.

Behovet av förnyelse i samhällsmodellen

Ett nytt samhällskontrakt som bättre speglar verkligheten skulle gynna oss alla. Den svenska samhällsmodellen behöver både förnyas och förstärkas. Ska vi klara av att lösa svåra och komplexa problem är samverkan och samskapande inte bara en framgångsfaktor utan en förutsättning.

Men tänker vän av ordning, samverkan är en självklarhet i dagens arbetsliv och vi gör redan allt vi kan för att samarbeta. Och det är helt sant. Både inom privat och offentlig sektor hålls regelbundna möten, information delas, idéer utbyts och nätverk byggs. Men trots dessa aktiviteter upplever vi i våra organisationer att den verkliga effekten många gånger uteblir. Lite på temat ”mycket prat och lite verkstad” om vi ska vara krassa.

Organisatoriska mellanrum - ingen äger frågan

Begreppet organisatoriska mellanrum har nog många av oss hört talas om. Mats Tyrstrup, forskare och en av initiativtagarna till Stockholm Center of Governance (SCOG), har beskrivit dessa mellanrum som de platser där traditionella sätt att styra och leda inte längre fungerar. Det kan vara en känsla av att ”ingen äger frågan”, och även om det finns en vilja att samarbeta och samverka, saknas ofta de strukturer och styrmedel som krävs för att samarbetet ska leda till konkreta resultat.

Dessa organisatoriska mellanrum skapar ofta frustration, eftersom de blockerar möjligheten till verklig innovation och samverkan. För vem tar risken och vem ska stå till svars om det går fel? Alldeles oavsett kan vi konstatera att det är just i mellanrummen mellan olika myndigheter, företag och sektorer som de största komplexa samhällsutmaningarna existerar.

Nya former av gemensam ”governance”

För att övervinna organisatoriska mellanrum och skapa verklig samverkan behövs en annan typ av ”governance” – en styrning som främjar handling och samskapande. I dagens organisationsvärld/system är det inte tillräckligt att mötas och prata om problemen. Vi behöver en djupare form av samverkan där vi inte bara delar information utan aktivt samskapar lösningar mer iterativt.

Detta kan ske genom nya former av gemensam governance där både privata och offentliga aktörer är involverade. Ett exempel på detta kan vara att etablera tvärsektoriella arbetsgrupper eller råd där aktörer från olika sektorer och organisationer möts regelbundet för att inte bara diskutera utmaningar utan också gemensamt ta fram åtgärdsplaner och följa upp konkreta handlingar. En sådan governance-modell skulle bygga på ett antal principer så som gemensamt ägarskap och ansvar, en tydlig processledning samt främjande av innovation och samskapande. Vi klarade det utmärkt under pandemin och jag är övertygad om att vi klarar det igen.

Kommunala företag som katalysator

Kommunala företag, inklusive kommunalförbund och samordningsförbund, besitter redan en unik position mellan det offentliga och det privata och har möjlighet att bygga broar mellan olika intressen. Tillsammans med kommuner, regioner andra aktörer spelar kommunala företag en viktig roll. Inte minst som katalysatorer för effektivare samverkan.

Samverkan för vår gemensamma framtid

Vi befinner oss i en tid av omvälvande förändringar, men vi har också en stark grund att stå på. Den svenska samhällsmodellen har under lång tid visat sig vara ett hållbart system, men den behöver förnyas och förstärkas för att möta framtidens utmaningar.

Som ledare har vi en unik möjlighet att påverka genom att tänka och agera långsiktigt och främja dialog. Men eftersom vi jobbar kvar i system med organisatoriska gränser och som är präglat av hur vårt samhälle byggts upp de senaste århundradena, behövs ett annat ledarskap som ser bortom dessa. Ett mer kontextuellt ledarskap som Tyrsrup talar om.

Ska vi åstadkomma en hållbar utveckling och undvika systemkollaps behöver vi fokusera mer på organiserad samverkan och på ”gemensam governance”. Samverkan är hoppet för vår gemensamma framtid!

Relaterade länkar:

-Sobonapodden avsnitt 29: Avsnitt 29: ”Kommunala bolag som katalysatorer för kommuners utveckling” | Sobona Länk till annan webbplats.

-Stockholm Center of Governence: SCoG Länk till annan webbplats.

-SSE Executive Education: Samarbete och kontextuellt ledarskap blir allt viktigare Länk till annan webbplats.