Nationella yrkesprofiler för fiber och stadsnät

Nationella yrkesprofiler skapar en gemensam bild av vad som krävs för att arbeta i ett antal yrkesroller och yrkesområden inom fiber och stadsnät. Innehållet i yrkesprofilerna är framtaget av representanter från branschen, och allt är relevanssäkrat och nationellt förankrat.

Yrkesprofiler: syfte och användning

Nationella yrkesprofiler bidrar till att säkerställa rätt kunnande och färdigheter för en inkluderande och strategisk kompetensförsörjning.

De kan användas i alla delar av kompetensförsörjningskedjan – från insteg och praktik till kompetensutveckling av befintliga medarbetare.

Moduler ger en flexibel struktur
som kan anpassas efter behov.

Tydliga krav på kunnande och färdigheter
kvalitetssäkrar kompetensförsörjningen och sparar tid.

Yrkesprofiler möjliggör samverkan för att
stärka insteg och introduktion på arbetsmarknaden.

Aktuellt kring yrkesprofiler

Självskattning och kartläggning ger insikter

Det är ofta det första steget för att synliggöra en persons erfarenheter och kunskaper, och för att skapa ett tydligt underlag inför validering.

Läs om självskattning!

ULA-modellen utvecklar kompetensförsörjningen

ULA (utveckla, leda och attrahera) hjälper er att skapa en tydlig strategi för att utveckla, leda och attrahera rätt kompetens.

Läs om ULA-modellen!

Så här kan du använda branschvalidering

Branschvalidering kan användas inom flera områden i arbetet med kompetensförsörjningen för att skapa struktur och tydlighet. Här är några användningsområden:

Om yrkesprofilerna och valideringsmodellen

Ladda ner och skriv ut broschyren om yrkesprofiler och validering för fiber och stadsnät

Broschyren beskriver vad branschvalidering är, vilka yrkesprofiler som finns och hur validering fungerar. Den lyfter även fram vinster för både arbetsgivare och individer.

Utvalda case

Dokument och länklista om yrkesprofiler

Artikel: Byggde ny utbildning på branschens kvalifikation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Myndigheten för yrkeshögskolan

Fördjupad läsning om yrkesprofiler

Bakgrund till yrkesprofilerna

2021 deltog ett antal företag inom fiber och stadsnät tillsammans med fackliga företrädare, Svenska Stadsnätsföreningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., övriga branschaktörer och Nordiskt Valideringsforum i utvecklingen av de första yrkesprofilerna.

2021–2023 har bedömningsplaner, checklistor och lokala förutsättningar för validering på företagsnivå utvecklats. De första yrkesbedömarna utbildades och kunde påbörja validering inom sina respektive organisationer.

2023 genomfördes en kompletterande yrkesprofilering för yrkesprofilerna:

Arbetet skedde med delfinansiering av Myndigheten för yrkeshögskolan.

I april 2023 relevanssäkrades yrkesprofilerna. Då reviderade och legitimerade representanter från Sobona, Svenska Stadsnätsföreningen och olika branschföretag innehållet i valideringsmodellen.

Ett viktigt steg i utvecklingen av valideringsmodellen var införandet av yrkesprofilen Fibertekniker i beredskap. Kvalifikationen är en del av Stadsnätsföreningens omfattande utbildningssatsning inom beredskapsuppraget Motståndskraft och uthållighet (MoU).

Arbetet sker i nära samverkan med Post-­ och Telestyrelsen (PTS).

Under 2024 blev dessa sex kvalifikationer nivåplacerade i SeQF:

Utvecklingen drivs vidare tillsammans med Sobonas branschråd Energi.

Tack vare främjandemedel från Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har projektet Yrkesprofilering och validering inom fiber och stadsnät fortsatt för att stödja insteg, handledarskap och språkutvecklande insatser inom besöksnäring och kulturarv.

Utveckling och förvaltning av yrkesprofilerna för fiber och stadsnät sker av det partsgemensamma Kompetenskansliet.

Yrkesprofiler leder till tidsbesparingar

I dag beskrivs de flesta befattningar utifrån arbetsuppgifter, ansvarsområden och personliga egenskaper. Genom att utgå från det medarbetaren faktiskt behöver kunna blir det enklare att beskriva vilka kvalifikationer som behövs.

Genom yrkesprofilering förklaras vad som behövs för att vara anställningsbar och utvecklas inom olika yrkesroller. Det blir möjligt att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv, både nationellt och internationellt, vilket underlättar både rekrytering och kompetensutveckling.

Det leder i sin tur till att du som jobbar med HR kan göra stora tidsbesparingar.

Systematiskt kvalitetsarbete

Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säkerställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och revidering av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter. Detta styrs genom det partsgemensamma Kompetenskansliet och utifrån Myndigheten för yrkeshögskolans vägledning för branschvalidering av yrkeskompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

För att stärka individens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.

Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer versionshantering och spårbarhet av material.

Rättssäkerheten för individen i lär- och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodo­göra sig lärande samt visa uppnått kunnande.

Via standardiserings- och samsynsprocesser säkerställer de att enskilda bedömningar är likvärdiga och sker enligt kraven på nivå och dokumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden och i slutändan i nationella rådet i Kompetenskansliet.

Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens samt stöd- och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för individen, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.

Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.

Läs mer om vårt systematiska kvalitetsarbete.

Vilka roller finns i valideringsmodellen?

Bedömare kallas den person som ansvarar för en individs lärande- och valideringsprocess inom ramen för branschens valideringsmodell. Det är både ett lärorikt och viktigt uppdrag.

En bedömare måste vara kopplad till en organisation, en så kallad ”valideringsleverantör”. För dessa finns separata villkor.

Yrkesbedömaren ser till att innehåll och nivå efterlevs i moduler och yrkesprofil. Hen beställer också intyg till individen. Bedömaren ska ha gedigen yrkeskunskap och förståelse för lärandet som sker på arbetsplatsen. Hen ska ha visat intresse och egenskaper för rollen och gått bedömarutbildning.

Bedömaren fungerar också som en första instans för de förändringar i yrkesrollen som kan påverka kvalifikationens innehåll och nivå, utifrån OCN-metoden.

Utbildning till bedömare
På uppdrag av Kompetenskansliet genomför Nordiskt Valideringsforum en digital bedömarutbildning under fem tillfällen. Utbildningen ger en introduktion till branschvalidering och är obligatorisk för den som ska vara yrkesbedömare.

Utbildningen ger kunskaper för att planera, genomföra och dokumentera en valideringsprocess. Utbildningen innehåller olika kriterier för validering och vägledning. Den visar även hur tyst kunskap synliggörs och hur individen blir medveten om sitt kunnande.

Utbildningen ger kunskap i:
• yrkesprofilens syfte och uppbyggnad
• bedömning enligt modul, bedömningsplan och nivå
• innebörd, nyckelbegrepp och kvalitetskrav
• bevisstruktur och vikten av transparens
• upplägg och anpassningar, utifrån individens behov
• dokumentation och samlad motivering
• kvalitetssäkring i form av intern och extern granskning
• digitala verktyg
• kvalitetssäkringskedjans uppbyggnad, roller och ansvarsområden.

Läs mer om bedömarutbildningen.

Yrkesbedömaren är en viktig roll
Yrkesbedömaren ansvarar för den totala kartläggningen samt lärande- och valideringsprocessen. Branschen skriver ett avtal med yrkesbedömaren där krav, roller, uppgifter, ansvar och samarbete förtydligas.

Bedömare ska fortbildas minst vart tredje år. Intern och extern kvalitetssäkrare genomför bedömarutbildningen som ett steg för att bli IK respektive EK.

En yrkesbedömare ska:
• ha kunskaper om branschen
• vara väl insatt i yrkesroller och karriärvägar
• kunna kvalitetskraven i branschens valideringsmodell
• ha IT-kunskaper för administration och dokumentation
• ha yrkeskunskap enligt branschens krav
• kunna bemöta individer i olika situationer
• ha pedagogisk erfarenhet och kompetens
• ha certifikat, yrkesbevis eller liknande.

Detta ingår i rollen:
• göra en kompetenskartläggning eller använda utförd kartläggning
• utföra fördjupad kartläggning och planera lärande- eller valideringsprocesser
• ge individen stöd, vägledning, återkoppling och stödinsatser
• ge information, göra identitetskontroll och värna om personlig integritet.

Vid sidan om bedömaren finns handledare som biträder i bedömningen och dokumentationen av resultaten. Sobona erbjuder en grundläggande allmän handledarutbildning.

Intern kvalitetssäkrare (IK) finns hos valideringsleverantören, oftast i en arbetsledande och samordnande funktion. En IK kan även finnas på branschnivå med uppdrag att arbeta med flera valideringsleverantörer.

Utbildning för rollen krävs och den genomförs av Nordiskt Valideringsforum på uppdrag av Kompetenskansliet.

IK stöttar bedömare i processen, säkerställer konsekvens mellan olika bedömare och ser om systematiska problem finns, kopplade mot innehåll och nivå i yrkesprofilen.

IK ska genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för intern kvalitetssäkring (IK) är definierad i OCN-metoden.

Intern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa konsekvens mellan olika bedömare och över tid
• säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls
• säkerställa att kraven på nyckelbegrepp och kvalitet uppfylls
• utvärdera verksamheten årsvis
• utvärdera kvalifikationen och modulernas relevans
• uppmärksamma EK om eventuella problem.

Extern kvalitetssäkrare (EK) utses av en styrgrupp som är knuten till kompetenskansliet. EK utses på meriter i branschen och kan finnas hos samtliga intressenter och aktörer. En EK stöttar flera IK för att uppnå likvärdiga bedömningar.

EK rapporterar till Kompetenskansliet och genomgår fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för EK är definierad i OCN-metoden.

Extern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa att verksamheten genomförs utifrån moduler och bedömningsplan
• säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar utifrån arbetsplan
• säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
• föreslå förbättringar utifrån intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
• rapportera till utfärdare och Kompetenskansliet.

Individen som ska genomgå en valideringsprocess och få sina yrkeskunskaper validerade kan kallas för validand.

Valideringsleverantörer kallas de organisationer som har
överenskommit att stödja och delta i branschens valideringsarbete.

Organisationen har verksamhet inom de aktuella yrkesområdena. Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare, arbetsmarknads eller omställningsaktör.

En valideringsleverantör har, eller planerar att ha, en eller flera godkända bedömare och/eller yrkesbedömare som kan genomföra lärande och valideringsprocesser i branschens valideringsmodell. Det kan ske med deltagare såväl inom som utanför den egna organisationen.

Som valideringsleverantör blir ni del av ett system som arbetar med validering. Avtalet innebär att ni följer en policy om jämställdhet och likabehandling.

Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.

Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när IK ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.

Funktionen kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.

Läs gärna mer om utbildningen till valideringsstödjare.

Valideringskonferensen 4 november 2026

Valideringskonferensen vänder sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom arbetsmarknad, kompetensförsörjning eller utbildning. Tema: Stegförflyttningar.

Parter

Referensbolag

Utvalda filmer om nationella yrkesprofiler

Filmbild

Lunet möter utmaningar inom kompetensförsörjning

Breddar rekryteringen genom praktik och yrkesintroduktionsanställningar.

Filmbild

Stadsnätsföreningen om vikten över robust digital infrastruktur

Offentlig rådighet över digitalisering och säkerhet.

Filmbild

Verktyg för den strategiska kompetensförsörjningen

Vikten av yrkesprofilering, kartläggning och validering.

Vill du veta mer?

Hör gärna av dig så berättar jag mer om hur vi kan hjälpa dig utifrån både behov och förutsättningar.

Conny Larsson

Chef för Kompetenskansliet