Logga

Validering i vård och omsorg: från informell kunskap till formell kunskap och kompetens

01 december 2025
Lästid: 7 min
En kvinna står i en studio och föreläser under Valideringskonferensen 2025. Kamerautrustning syns samt några ståbord med en dator och en blomma. I bakgrunden syns en stor tv-skärm.
Föreläsare
Zenita Cider, vd, Vård- och omsorgscollege
Föreläsare
Zenita Cider, vd, Vård- och omsorgscollege

Föreläsningen ger en bred inblick i hur Vård- och omsorgscollege arbetar för att omvandla informell kunskap till formell kompetens genom samverkan, validering och långsiktigt utvecklingsarbete. Zenita Cider beskriver hur modellen stödjer kompetensförsörjningen i vård och omsorg och skapar vägar för fler att nå rätt kompetens på ett likvärdigt sätt.

Vård- och omsorgscollege skapades 2008 för att vara en drivkraft i kompetensförsörjningen inom vård och omsorg, genom att erbjuda en modell för strukturerad samverkan.

De är en partsgemensam organisation som drivs av parterna: fackförbundet Kommunal, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sobona, Vårdföretagarna och Fremia.

– Vi har en mycket engagerad styrelse med bland andra Per Nordenstam, vd, Sobona och Barbro Andersson, vice ordförande, Kommunal, berättar Zenita Cider.

Vård- och omsorgscolleges mål är en hållbar och framgångsrik kompetensförsörjning. Det ska finnas många med rätt kompetens som vill arbeta inom vård och omsorg, både nu och i framtiden.

Hur ska kompetensförsörjningen säkras?

Den stora utmaningen inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen. De behöver få fler att välja vård- och omsorgsyrken. För att klara detta behövs:

  • Attraktiva utbildningar som leder till jobb och matchar
    branschens behov.
  • Attraktiva arbetsplatser där medarbetarna trivs,
    utvecklas och stannar kvar.
  • Möjlighet till kompetensutveckling så att de som är
    anställda får växa i sina yrkesroller.

Inom alla dessa områden behöver utbildningsanordnare, arbetsgivare och facket samverka. Därför finns Vård- och omsorgscollege.

En kvinna står i en studio och föreläser under Valideringskonferensen 2025.

Vikten av samverkan på olika nivåer

Samverkan sker i lokala och regionala VO-College, med stöd från det nationella kansliet.

Ett axplock från deras verksamhet:

Nationella träffar. De anordnar en årlig rikskonferens och olika nätverksträffar för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling.

Validering. De har utvecklat och erbjuder den digitala plattformen Validig för en rättvis och nationellt likvärdig validering.

Handledare. Handledarutbildningen steg 1–3 anordnas lokalt och regionalt.

Vård- och omsorgsambassadörer. De erbjuder metodmaterial och en utbildning som genomförs lokalt och regionalt.

Språkombud. På nationell nivå utbildar de språkombudsutbildare och chefer om sitt koncept och utvecklar material för språkutvecklande arbetsplatser. Många är intresserade av konceptet språkombud.

– Vi har exporterat språkombudskonceptet till Luxemburg. Vi har även representanter från Island och från Norge som är intresserade, berättar Zenita Cider.

Vi har exporterat språkombudskonceptet till Luxemburg. Vi har även representanter från Island och från Norge som är intresserade.

Zenita Cider

vd, Vård- och omsorgscollege

Åtta nivåer för certifierad samverkan

Vård- och omsorgscollege bygger på en certifierad samverkan mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackliga organisationer. Lokala och regionala parter enas om gemensamma mål för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg och granskas utifrån dessa åtta kriterier.

1. Samverkan

Offentliga och privata arbetsgivare, utbildningsanordnare, fackliga organisationer, högskola/universitet och ibland Arbetsförmedlingen samverkar i lokala och regionala styrgrupper där arbetsgivarna är i majoritet. Alla aktörer har kollektivavtal.

2. Regional och lokal organisation

Samverkan har både regionalt och lokalt perspektiv med tydlig koppling mellan nivåerna. Den regionala nivån ger stödstrukturer, funktioner och verktyg som stärker och underlättar det lokala arbetet.

3. Utbildning och kompetensutveckling

Det finns grundläggande och kvalificerad vård- och omsorgsutbildning på gymnasial nivå och yrkeshögskolenivå. Utbildningarna riktar sig till både unga, vuxna och anställda och svarar mot branschens kompetensbehov.

4. Attraktivitet och hållbarhet

Utbildare och arbetsplatser erbjuder moderna, inkluderande och kreativa lärmiljöer. Utbildningar och arbetsplatser är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara.

5. Kommunikation

Parterna marknadsför yrken och utbildningar inom vård och omsorg så att bredd, karriärvägar och utvecklingsmöjligheter blir synliga. Branschen ska förknippas med kvalitet, stolthet och framtidstro.

6. Nationella riktlinjer

Nationella riktlinjer för handledarutbildning och validering följs för att säkerställa hög kvalitet. Utbildade handledare finns på arbetsplatserna och informell kompetens kan valideras för att förkorta studietid.

7. Uppföljning

Mål och aktiviteter följs upp systematiskt och regelbundet för att säkerställa resultat och kvalitet.

8. Avtal

Det finns samverkansavtal på regional och lokal nivå där parterna förbinder sig att följa överenskomna arbetssätt. Vid behov finns även avsiktsförklaringar med högskola/universitet och Arbetsförmedlingen.

En kvinna står i en studio och föreläser under Valideringskonferensen 2025. I bakgrunden syns en stor tv-skärm med Vård- och omsorgscolleges logotyp.

Vad omfattar Vård- och omsorgscollege?

2025 omfattar Vård- och omsorgscollege 22 regionala och 93 lokala VO-College. Totalt ingår 19 regioner och 249 kommuner i VO-College-samverkan.

Validering inom vård och omsorg

Zenita Cider förklarar att validering inom vård och omsorg handlar om att göra om informell kunskap till formell kunskap och kompetens.

Validering styrs utifrån skollagen (SFS 2022:912) och förordningen om vuxenutbildningen (SFS 2022:1106). Validering definieras på följande sätt:

Validering avser en strukturerad process som innehåller en fördjupad kartläggning och en bedömning som syftar till ett erkännande av en persons kunnande, oberoende av hur det förvärvats. Kunnande kan ha förvärvats såväl genom formell utbildning som genom informellt och icke-formellt lärande.

Det livslånga lärandet innebär att personer lär sig genom arbete, studier, fritidsintressen, kurser och på många andra sätt. All kunskap har ett värde; hur man har tillskansat sig denna kunskap är av mindre betydelse.

Med andra ord genereras kunskap via formellt och informellt lärande men också via icke-formellt lärande.

Vad innebär kunnande?

Kunnande beskrivs som resultatet av lärande i form av kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.

Lärandet är det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det innebär att det är det faktiska lärandet som räknas, oavsett var, hur eller hur lång tid det har tagit att uppnå det.

Lärandet är det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess är avslutad. Det innebär att det är det faktiska lärandet som räknas, oavsett var, hur eller hur lång tid det har tagit att uppnå det.

Riktlinjers innehåll för validering enligt Vård- och omsorgscollege

Riktlinjerna bidrar till en samsyn kring validering i Vård- och omsorgscollege och att det sker på ett likartat och kvalitetssäkrat sätt genom att:

  • Synliggöra och erkänna validandens kunnande
  • Anpassa innehållet i en utbildning och förkorta studietiden
  • Utgå från individens behov och förutsättningar
  • Validand har tillräckligt kunnande
  • Yrkeslärare med ämneskunskaper
  • Valideringshandledare (kan även ha annan titel)
  • Praktisk validering reell miljö, arbetsplatsliknande miljö

Validering av innehållet i utbildningen till vårdbiträde eller undersköterska

Vårdbiträde, 800 poäng

  • Anatomi och fysiologi nivå 1a1: 50 p
  • Funktionsförmåga/funktionsnedsättning nivå 1: 100 p
  • Gerontologi och geriatrik nivå 1: 100 p
  • Hälso- och sjukvård nivå 1: 100 p
  • Omvårdnad nivå 1: 100 p
  • Psykiatri nivå 1: 100 p
  • Psykologi nivå 1: 50 p
  • Social omsorg nivå 1: 100 p
  • Svenska eller Svenska som andraspråk nivå 1: 100 p

Undersköterska, 1 500 poäng

  • Anatomi och fysiologi nivå 1a1 + 1a2 eller 1b: 100 p
  • Funktionsförmåga/funktionsnedsättning nivå 1 + 2: 200 p
  • Gerontologi och geriatrik nivå 1: 100 p
  • Hälso- och sjukvård nivå 1 + 2: 200 p
  • Omvårdnad nivå 1 + 2: 200 p
  • Psykiatri nivå 1 + 2: 200 p
  • Psykologi nivå 1: 50 p
  • Social omsorg nivå 1 + 2: 200 p
  • Svenska eller Svenska som andraspråk nivå 1: 100 p
  • Samhällskunskap nivå 1a1: 50 p
  • Vård och omsorg specialisering nivå 1: 100 p

Valideringen inom vård och omsorg vidgas. Under hösten kommer de även lansera möjligheten att validera utifrån ämnen i barn och fritidsprogrammet mot yrkesutgång inom funktionshinderområdet.

Valideringsprocess och roller

1. Inledande kartläggning

Genomförs av SYV eller yrkeslärare

Samtal om erfarenheter och mål

Bedömning av om validering är rätt väg vidare

2. Fördjupad kartläggning

Yrkeslärare går igenom individens kunskaper

Självskattning av vad man kan

Identifierar vilka ämnen som redan är uppfyllda och vad som behöver kompletteras

3. Praktisk och teoretisk validering

Valideringshandledare eller yrkeslärare leder

Personen visar sina kunskaper i praktiska moment

Teoretiska uppgifter bedöms

4. Prövning och betyg

Yrkeslärare gör den slutliga bedömningen

Samlat betygsunderlag tas fram

Om något saknas görs kompletterande studier

Grundprinciper i processen

  • Frivillighet
  • God information
  • Respekt
  • Helhetssyn

Inledande kartläggning

Syftet med den inledande kartläggningen är att fånga upp det livslånga lärandet, samla in aktuella dokument, ge information och vägledning, ge underlag till validering och synliggöra för individen om validering är aktuellt.

Självskattning

  • Är till för individen
  • Synliggör kunnandet
  • Förbereder individen på innehållet i ämnen/nivåer

Varför är detta viktigt?

Det ger en bra bild över validandens kunnande. Självskattning ger validanden förståelse av sitt eget kunnande och vilket kunnande som kommer efterfrågas. Det ger bättre förutsättningar vid den fördjupade kartläggningen.

Fördjupad kartläggning

Fördjupad kartläggning utforskar individens kunnande. Här informeras om vad, hur och varför valideringen ska ske. Vidare utforskas kunnandet och kopplas till aktuella ämnen och nivåer både teoretiskt och praktiskt.

Teoretisk och praktisk bedömning

Nu kontrolleras och bedöms individens kunnande i förhållande till ämne och nivå. Detta sker utifrån validandens förutsättningar och behov:

  • när kan de fånga upp kunnande
  • samma krav som för dem som läser på gymnasiet och vuxenutbildningen
  • uppvisa en gång

Delar av ämne/nivå

Hela ämnen

Intyg och prövning

Här kontrolleras och bedömas individens kunnande i förhållande till betygskriterier.

  • Underlag från hela valideringsprocessen till bedömning
  • Om alla delar i ett ämne och nivå är uppfyllda leder det till betyg
  • Hela ämnet/nivå betygssätts efter en prövning
  • Bedöms enligt hela betygsskalan
  • Delar av ämne/nivåer ligger utanför prövning och ska leda till ett intyg

– Kompletterande studier är en viktig del i valideringsprocessen, för alla når inte ända fram till vårdbiträde eller undersköterska, förklarar Zenita Cider.

Det går att använda sig av metodmaterialet i plattformen Validig för undervisning eller komplettering.

Christer Bergqvist från Myndigheten för yrkeshögskolan berättade om statsbidraget för branschvalidering och kvalifikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Vård- och omsorgscollege har blivit beviljade statsbidraget tre gånger, vilket har gjort att de har kunnat ta fram den digitala plattformen och även uppdatera innehållet.

Siffror från Validig i november 2025

  • 115 licenser (Komvux, fristående vuxenutbildare, folkhögskolor)
  • 1 858 validander i systemet
  • 364 vård- och omsorgslärare i systemet
  • 116 studie- och yrkesvägledare i systemet
  • 354 valideringshandledare på arbetsplatser
En kvinna står i en studio och föreläser. I förgrunden syns en dator och en bukett med blommor. I bakgrunden syns en tv-skärn med texten tillsammans på lokal, regional och nationell nivå.

Moderator frågar Zenita Cider vad hon är mest stolt över.

– Jag är stolt över allt, men framför allt över att vi arbetar med validering. Jag är även stolt över verksamheten som bedrivs i landet när man krokar arm och arbetar tillsammans, säger Zenita Cider.

Vad vill du förändra?

– Synen på vård- och omsorgsarbetet bland ungdomar som ska välja gymnasieskola. Vi har svårt att locka till vård- och omsorgsprogrammet, och därför har vi lanserat kampanjen Vård & Vibes Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., för att inspirera fler att plugga vård och omsorg på gymnasiet, avslutar Zenita Cider.

Filmbild

Se den inspelade föreläsningen här.

Nedladdningsbara dokument

Dela sidan