Ekonomiperspektiv i en föränderlig värld

Välfärdens finansiering om totalt 1 388 miljarder kronor

Välfärden finansieras främst av kommuner och regioner. Den största delen utgörs av skatteintäkter, som står för 67 procent av deras inkomster. Därutöver kommer 4 procent från taxor och avgifter, 4 procent från övriga intäkter samt 2 procent från hyror och arrenden.

Staten bidrar också till finansieringen genom generella statsbidrag som står för 15 procent, riktade statsbidrag som utgör 5 procent, samt läkemedelsförmånen som står för 3 procent.

Långsam återhämtning av BNP-tillväxten i Sverige

Sverige har drabbats av flera ekonomiska chocker den senaste tiden. Finanskrisen, euroskuldkrisen, pandemin, inflationschocken, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och Trump-effekten.

Emelie Värja

chefsekonom, SKR (Sveriges kommuner och regioner)

Lågkonjunkturen slår hårdast mot tillfälligt anställda

Ett diagram över arbetsmarknaden och sysselsättningen för olika anställningsformer visar att den svaga BNP-utvecklingen har haft en dämpande effekt. Arbetslösheten har stigit, sysselsättningen föll 2024 och har under 2025 stått still.

I första hand har personer med tillfälliga anställningar drabbats, samt företagare. Dessa har tagit smällen av lågkonjunkturen, om vi tittar på den nedersta linjen som beskriver tidsbegränsade anställda, som ett index med startår 2020 ser vi att vi nu befinner oss nedanför de fall som var under pandemin.

– Om vi inte tar oss ur lågkonjunkturen finns det risk för att den konjunkturella delen av arbetslösheten övergår till en strukturell del. Den strukturella är svårare att arbeta med, säger Emelie Värja.

Utifrån kommunsektorns förutsättningar är det viktigt att få fart på sysselsättningen, eftersom skatteintäkter kommer från inkomster.

För att förbättra matchningen och sänka den strukturella arbetslösheten skulle regeringen behöva ta fler initiativ som gör att fler arbetslösa utbildar sig och inte minst utbildningar som leder till bristyrken.

Att fler personer kommer i arbete är viktigt dels för individen, dels för finansieringen av välfärden.

Kommunsektorns köpkraft är varaktigt urholkad

En trendlinje från 2010 till 2022 visar kommunsektorns köpkraft. 2025 utmärks som ett år av ovanligt stor ökning av skatteunderlaget i reala termer, hela 4,0 procent.

Emelie Värja

chefsekonom, SKR (Sveriges kommuner och regioner)

Men prognosen når inte upp till den tidigare trendlinjen. Emelie Värja förklarar:

– Detta innebär att vi har en permanent urholkning av köpkraften för kommuner och regioner.

Avståndet mellan trendlinjen och prognosen säger att vi befinner oss på 26 miljarder kronor i intäkter för kommuner och regioner.

Inflationschocken och situationen har lett till nya förutsättningar. Vi har vant oss vid en period med låg inflation och låg ränta. Inflationen och räntorna steg och man bedömer inte att vi kommer gå tillbaka till de låga räntorna, vi får vänja oss vid en högre ränte- och inflationssituation.

Ljuset i den ekonomiska tunneln

Det finns ett ljus i tunneln men Emelie Värja skickar med dessa aspekter:

• Handelskonflikt och osäkerhet tynger globalt
• Starkare tillväxt i Sverige kommande två år
• Hushållens konsumtion är motorn för återhämtningen
• Svag ökning av sysselsatta i år men växlar upp
• Stark real återhämtning för skatteunderlaget i år

Välfärdens finansiering genom generella statsbidrag

Hittills har Emelie Värja belyst skatteintäkter. Den näst största tårtbiten i diagrammet som hon visar är generella statsbidrag, med 15 procent, eller 205 miljarder kronor.

Det som avgör utvecklingen av statsbidragen är de beslut som fattas i riksdagen. Men alla ökningar av de generella bidragen innebär inte att sektorn får mer pengar. Varför ökar då de generella bidragen?

Det är fler anledningar, som exempelvis:

• Regleringar enligt finansieringsprincipen (kompensation av kostnadsökningar)
• Regleringar mot skatteunderlaget (en bit av skatteintäkterna försvinner och kompenseras)
• Övriga regleringar (exempelvis förändring av fastighetsavgiften)
• Omföringar, flyttar ett bidrag till generella
• Nettotillskott, en faktisk ökning av de generella

Den största delen, nettotillskottet, är nya pengar till sektorn utan krav på motprestation eller minskade intäkter från annat håll. Och även om nettotillskottet tillkommit är det inte säkert att det täcker upp för löner, priser och demografi, det är därför vi talar om att värdesäkra de generella bidragen

Om inga beslut tas ligger de generella bidragen helt fast, och ingen ökning sker. Men från ett år till ett annat vet vi att priser, löner och behov på grund av demografi förändras. Vilket innebär att värdet av de generella bidragen urholkas, vi kan inte köpa lika mycket.

Stora intäktsbortfall över tid

Sedan 2005 har det skett en urholkning av de generella bidragen, både för kommuner och regioner. Ackumulerat handlar det om 134 miljarder kronor om man lägger samman samtliga års urholkning.

Förutsättningar för intäkter ser ljusare ut skatteintäktsmässigt. I budgetpropositionen för 2026 finns ingen ökning i generella statsbidrag. Detta är förutsättningarna för intäkterna. Men hur är förutsättningarna för kostnaderna?

Förutsättningar för kostnaderna, befolkningen

Detta är mycket beroende på den demografiska utvecklingen.

Den långa linjen visar befolkningen i landet som helhet. Staplarna visar antal kommuner där SCB i sin prognos visar att det kommer ske en negativ befolkningstillväxt, alltså att befolkningen minskar.

– De senaste tio åren har vi befunnit oss i en extrem situation, med kraftig befolkningstillväxt, berättar Emelie Värja.

Detta är en utmanande situation. När befolkningen minskar försvinner intäkterna på en gång, men kostnaderna är svårare att anpassa. Man måste lägga ner skolor och krympa kommunernas struktur.

Är det svårt att krympa?

Emelie Värja berättar att de kommuner som haft den högsta befolkningsminskningen har högst andel negativa balanskravsresultat, samtidigt som de befinner sig på den högsta skattesatsen. Det är utmanande att krympa.

Demografisk utveckling påverkar efterfrågan och behov av välfärdstjänster

Kostnaderna i välfärden styrs i hög grad av demografin.

På tio år har utvecklingen vänt från att antalet barn ökade med omkring 200 000 till att nu minska med ungefär 200 000, vilket ställer stora krav på kommunerna att anpassa skola och förskola. Det innebär att 700 förskolor och 800 grundskolor skulle behöva läggas ner.

Gruppen i arbetsför ålder ökar inte. Samtidigt behöver äldreomsorgen utvecklas för att möta både det växande behovet och kraven på kvalitet, medan möjligheten till motsvarande anpassning är mindre tydlig för regionerna.

Förändring kräver anpassning

Det sker ett högt tryck vad gäller omställning på kommunerna både vad gäller resurser i form av pengar och personal. Verksamheter måste ställa om verksamheten från förskola och grundskola till äldreomsorg.

Den medicintekniska utvecklingen driver kostnader

I regionerna går nästan alla pengar till hälso- och sjukvård, den står för 78 procent av kostnaderna. Varje år har kostnaderna ökat med ungefär 1,8 procent.

Om man räknar bort att vi blivit fler invånare och att vi blivit äldre är ökningen ungefär 0,7 procent per år. Den ökningen beror mycket på ny medicinsk teknik.

Vården har fått bättre och snällare behandlingar. Då kan man hjälpa fler, även äldre personer. Det gör att vi lever längre och mår bättre, men det gör också att hälso- och sjukvården blir dyrare och det är en utmaning för regionerna.

Demografisk försörjningskvot

I norra Sverige har man en högre demografisk försörjningskvot. Där finns högre behov av personal inom välfärden.

I de norra delarna av Sverige finns också den lägsta delen arbetslöshet, vilket redan i dag gör det utmanande att hitta personal till olika yrkesgrupper.

Hård konkurrens om sysselsatta 2023–2033

Det kommer att bli hård konkurrens om arbetskraften de närmaste tio åren. Totalt väntas antalet personer som jobbar öka med cirka 131 000. Av dessa behövs ungefär 83 300 inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården.

Det betyder att bara omkring 47 700 personer blir kvar till alla andra branscher tillsammans.

För att klara detta behöver kommuner och regioner både ta vara på de medarbetare de redan har och hitta nya sätt att arbeta mer effektivt. Utifrån detta finns tre prioriterade områden:

1. Arbeta med friskfaktorer: Forskning visar att när vissa organisatoriska förutsättningar, så kallade friskfaktorer, finns på plats och fungerar väl så påverkas arbetsmiljön positivt. Medarbetare mår bra, utvecklas och attraktiviteten för yrket ökar.

2. Arbeta heltid och arbeta längre: Tre av fyra medarbetare i välfärden är kvinnor. Kvinnor är i hög grad frånvarande från arbetsmarknaden främst på grund av deltidsarbete, föräldraledighet, sjukfrånvaro och ett kortare arbetsliv. Rätt satsningar ökar kvinnors närvaro på arbetsmarknaden och säkrar kompetensförsörjningen.

3. Arbeta med tidig omställning: Omställning, kompetensutveckling och yrkesväxling är avgörande åtgärder för att säkra kompetensförsörjning i välfärden.

Sammanfattning

• Lång och seg lågkonjunktur och en urholkning av kommunsektorns köpkraft, vändningen är dock i sikte
• Stora förändringar i demografin ändrar behoven, anpassning och omställning nödvändig
• Kostnadsutvecklingen ser utmanande ut på lång sikt men är det pengar eller personal som sätter begränsningen?

Moderator frågar om regeringens insatser räcker?

– Regeringen gör breda insatser i form av jobbskatteavdraget, matmomsen, elskattesänkningen och lägre arbetsgivaravgift. Dessa utgör 49 miljarder kronor av totalen på 80 miljarder kronor. Men dessa är inte de mest effektiva för att påverka tillväxten långsiktigt, svarar Emelie Värja.

Vi har goda förutsättningar i Sverige. Vi har en låg offentlig skuldsättning; möjligheter för insatser finns. Men det handlar om att hushållen ska ändra sitt mindset. Osäkerheten är fortfarande stor bland hushållen.

Är validering en nyckel?

– Ja, validering är en nyckel. Vi ser att validering även kommer åt den strukturella delen av arbetsmarknaden, mellan de som är arbetslösa och kompetensbehovet som finns, säger Emelie Värja.

Emelie Värja

chefsekonom, SKR (Sveriges kommuner och regioner)