Se den inspelade föreläsningen här.
Ett skandinaviskt perspektiv på validering
01 december 2025
Lästid: 5 min
Föreläsare
Föreläsare
Anna Nygård, Undervisningsråd, Avdelningen för läroplaner, Enheten skola och arbetsliv, Skolverket samt nationell koordinator Nordiskt Nätverk för Livslångt lärande (NLL)
,Maj-Britt Hjördís Briem, Legal Advisor, Confederation of Icelandic Enterprise
&Haukur Harðarson, specialist in validation, Education and Training Service Centre
Island, Sverige och övriga Norden utvecklar validering som en strategisk del av kompetensförsörjningen. Under konferensen delade experter från Nordiska nätverket för livslångt lärande och Island med sig av erfarenheter, modeller och konkreta resultat från arbetet med att synliggöra och erkänna kompetens i arbetslivet.
Nordiska nätverket för livslångt lärande (NLL)
NLL är en nordisk nätverksorganisation för livslång lärande Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. med ett centralt samordningsteam och nationella koordinatorer från Danmark, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Norge, Sverige och Åland.
De jar mandat från Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning.
Arbetet sker i expertnätverk med representanter från bland annat offentliga myndigheter, formell och informell vuxenutbildning, yrkesutbildning, forskning och sociala parter.
Resultaten används både på policynivå och i praktiken i de nordiska länderna.
Vad har valideringsnätverket arbetat med?
Anna Nygård berättar att valideringsnätverket har arbetat med dessa tre områden de senaste åren:
- Quality in Validation of Prior Learning
- Policy brief om statistik för VPL (Validation of prior learning)
- Microcredentials in a Nordic perspective
Initiativet Fagbréf synliggör kunnande
Genom initiativet Fagbréf synliggörs och erkänns individers kunnande från både formellt och informellt lärande.
Maj-Britt Hjördís Briem berättar att Confederation of Icelandic Enterprise är den största arbetsgivaren på Island. Hon berättar att den isländska arbetsmarknaden har:
- Högt arbetskraftsdeltagande
- Låg arbetslöshet
- Hög facklig anslutningsgrad
- Löner enligt kollektivavtal med bred täckning
Men den isländska arbetsmarknaden förändras snabbt, precis som arbetsmarknaderna i övriga Europa gör. Antalet invandrare har ökat dramatiskt på Island och nu är de 25 procent av arbetskraften. Arbeten förändras, nya verksamheter växer fram.
Gemensam vision kring kompetens
Maj-Britt Hjördís Briem berättar att det finns en gemensam vision kring kompetens som sammanfattas i punkterna:
- Det är viktigt att yrkeskompetens blir synlig och validerad.
- Företagens lönesystem ska vara kopplade till mätbara prestationsfaktorer.
- Jobb ska bedömas objektivt och tydliga kriterier för medarbetares ersättning och löneutveckling ska fastställas.
- Tydligare incitament ska skapas för att medarbetare ska kunna utvecklas i sina jobb.
Ändringar i de isländska kollektivavtalen
Ändringar i de isländska kollektivavtalen omfattar flera olika yrkesgrupper och innebär att avtalen tydligare anpassas efter kompetensnivåer och branschernas behov.
För det första finns nu ett särskilt kollektivavtal för arbetare utan formell yrkesutbildning.
För det andra har ett eget kollektivavtal tagits fram för tekniska yrken.
Ytterligare ett avtal riktar sig specifikt till anställda inom service- och handelssektorn.
Slutligen ingår en förstärkt uppföljning från de sociala parterna för att säkerställa att förändringarna får avsedd effekt och stödjer en långsiktig utveckling av arbetsmarknaden.
Ändringar i de isländska kollektivavtalen omfattar flera olika yrkesgrupper och innebär att avtalen tydligare anpassas efter kompetensnivåer och branschernas behov.
Fördelar ur arbetslivets perspektiv
- Arbetsgivaren får en överblick över medarbetarnas kompetens, jobben utförs av personer med rätt kompetens.
- Tydliga kompetensstandarder för jobbutveckling och rekrytering.
- Riktad kompetensutveckling i linje med kompetensbehoven, även vid snabba tekniska förändringar.
- Underlättar beslut som rör jobb- och löneutveckling.
Fördelar ur ett fackligt perspektiv
- Kompetenser blir synliga och bekräftas genom en tillförlitlig process.
- Det blir tydligt vilka kompetenser som behövs i relation till utbildning.
- Validerade kompetenser kan förbättra möjligheterna till utveckling i arbetet, bättre anställningsvillkor och ökad rörlighet på arbetsmarknaden.
- Ökad respekt för yrket och stärkt yrkesidentitet.
Education and Training Service Centre (ETSC)
Haukur Harðarson berättar att ETSC:s ägare är arbetsmarknadens parter:
- Islands LO (The Icelandic Federation of Labor)
- Islands arbetsgivarorganisation (Confederation of Icelandic Employers)
- Facket för statligt och kommunalt anställda (Federation of State and Municipal Employees)
- Kommunförbundet på Island (Association of Local Authorities in Iceland)
- Finansdepartementet
Finansiering sker genom utbildnings-, forsknings- och kulturministeriet (Ministry of Education, Science and Culture – MESC)
Uppdraget handlar om att ge personer med kort formell utbildning möjlighet att ta del av utbildning och kompetensutveckling, så att de kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden (33 procent år 2003 jämfört med 21 procent 2024).
Yrkesbevis i arbetslivet
Haukur Harðarson förklarar att kompetenser bekräftas genom validering och följs vid behov av arbetsplatsförlagt lärande.
När full kompetens uppnåtts enligt yrkets kriterier och standarder utfärdar ETSC ett certifikat på en nivå inom den nationella referensramen (NQF).
Haukur Harðarson förklarar att kompetenser bekräftas genom validering och följs vid behov av arbetsplatsförlagt lärande.
Valideringsprocessen innefattar:
Förberedelse: Beslut om att vidta åtgärd. Intressenterna bildar en styrgrupp.
Validering av individens kompetenser baserat på yrkesstandarder.
Kompletterande utbildning: Individanpassad utbildning utifrån resultatet av valideringen.
Erkännande och dokumentation av individens kompetenser.
ETSC och det isländska systemet för professionell certifiering
Education and Training Service Centre (ETSC)
ETSC är ett nationellt kompetenscentrum som samordnar Islands system för validering, kompetensutveckling och professionell certifiering. Centret ägs av arbetsmarknadens parter och finansieras av utbildnings- och forskningsministeriet.
ETSC:s roll i systemet
Information
Ger information till yrken och branscher
Stödjer utveckling och implementering av systemet
Kvalitet och giltighet
Säkerställer kvalitetskrav
Tillhandahåller metodstöd och manualer
Fastställer kompetenskriterier
Utbildar bedömare och projektledare
Utser ansvariga aktörer
Certifikat och statistik
Utfärdar professionella certifieringar
Följer upp resultat och statistik
Analys av kompetenskrav
Uppdaterar kompetenskrav
Kopplar krav till ansvar, självständighet och arbetsroller
Processen med professionell validering i arbetslivet (Fagbréf)
- Beslut
Yrket beslutar att införa ett kompetensbaserat system
Synliga kompetenskrav tas fram
Individer kan få sina kunskaper bekräftade
- Förberedelse
ETSC kvalitetssäkrar och stödjer implementeringen
Jobbanalys genomförs
Bedömningslistor tas fram
- Genomförande
Projektledare ansvarar för metodik och kvalitet
Resultat rapporteras
Yrkesbedömning och eventuell kompletterande utbildning genomförs
- Finansiering
Utbildningsfonder
Kollektivavtal
Individuella rättigheter
Företagens insatser
Tidslinje för utvecklingen
2012–2016: Synliggöra kompetens, dialog med aktörer, internationella influenser
2017–2021: Pilotprojekt, rapportering, ETSC bygger en hållbar modell
2022–2023: Spridning, tidig implementering, sektorsanpassningar, första certifikaten utfärdas
2024: Införande i kollektiva avtal
2024–2028: Dialog med branscher om vilka jobb som ska analyseras och certifieras
Nuvarande status
Sektorer och yrken
Förändringar är utmanande
Kräver engagemang från både arbetsgivare och arbetstagare
Implementering och certifiering måste genomföras innan nästa steg tas
För företag och anställda
Färre misstag och lägre personalomsättning
Mer träffsäkra utbildningsinsatser
Individuell jobb- och löneutveckling
Ökad respekt för yrkesroller
Större synlighet av kompetens
ETSC arbetar nu med att sprida erfarenheter, ta fram mer informationsmaterial och få fler branscher att ansluta sig.
Moderator frågar hur svårt det har varit att få in nyanlända på arbetsmarknaden i Island?
– Det har varit svårt eftersom 40 000 personer av vår totala befolkning på 200 000 kommer från andra länder, säger Haukur Harðarson.
Maj-Britt Hjördís Briem säger:
Initiativet Fagbréf är ett sätt att få invandrare att integreras i det isländska samhället. En del invandrare har formell utbildning och det finns en annan utmaning att validera deras kunskaper från dessa utbildningar.
Är det svårt att lära sig isländska?
– Det är ofta svårt att lära sig ett nytt språk, men det är nog en myt att just isländska är svårare än andra språk, svarar Maj-Britt Hjördís Briem.
Initiativet Fagbréf är ett sätt att få invandrare att integreras i det isländska samhället. En del invandrare har formell utbildning och det finns en annan utmaning att validera deras kunskaper från dessa utbildningar.