Kvalifikationer och validering: nödvändiga förutsättningar för träffsäker kompetensförsörjning?

Förändrade krav ställer nya frågor

Christer Bergqvist berättar att myndighetens uppföljningar visar att användningen av branschvalidering planar ut. Det finns ingen ökning, trots stora insatser för att bygga upp strukturer och skapa modeller från många håll.

Han konstaterar att det för tillfället kanske inte upplevs som så svårt att rekrytera personal, men att konjunkturen speglar marknaden och möjligheterna att ställa om.

Det kräver mycket av oss som individer och organisationer att arbeta med de verktyg och förutsättningar som finns.

Vi går alltmer in i en cirkulär ekonomi. Digitalisering, AI och beredskapsfrågor påverkar vilka förmågor som krävs. Oroligheter i omvärlden innebär att vi som samhälle, organisationer och individer behöver både kunna och vilja ställa om.

När det gäller beredskap handlar det om att kunna skala upp. Många arbetar i dag med samhällskritiska uppgifter som fungerar under normala förhållanden, men vid större påfrestningar behöver kapaciteten snabbt kunna ökas.

Christer Bergqvist lyfter Ukraina som exempel, där kriget har medfört stora påfrestningar på infrastruktur, vatten, avlopp, elförsörjning och livsmedelsförsörjning.

Två centrala verktyg: kvalifikationer och validering

1. Kvalifikationer som definierar vad en individ behöver kunna inom en yrkesroll.
2. Validering som synliggör och erkänner kompetenserna.

Det finns ett utbildningsutbud och en struktur som staten bidrar med. Staten investerar cirka 4 miljarder kronor för att utbildningarna ska finnas, men de kräver också arbetsgivare medverkar och medfinansierar.

MYH har också ett särskilt uppdrag i att främja validering.

Myndigheten utlyser årligen statsbidrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. om cirka 10 miljoner kronor för att kunna bidra till att nya kvalifikationer och valideringsmodeller utvecklas och hålls aktuella.

Poängen är att hela verktygslådan behöver användas kompetensförsörjningsfrågan: utbildningssystemet, tydliga kvalifikationer och validering.

När en valideringsinsats genomförs syns effekter på produktivitet och arbetsmiljö. Organisationens förmåga stärks.

Omställning är viktig. Vi måste ta vara på den kompetens som redan finns i samhället. Vi kan inte låta en stor del av vår arbetskraft befinna sig i utbildning under lång tid, utan behöver validera och hitta utbildningsvägar som fyller på kompetensen.

Yrkeshögskolan har vuxit. Nationell yrkesutbildning (NY) är etablerad som en pilot. Den kommer att förlängas till 2028 och öka i volym. Kursutbudet inom yrkeshögskolan har ökat mycket under året.

MYH har också fått i uppdrag att se över utbudet, bland annat för att bredda spektrat så att det finns kurser på nivå 3 och 4, inte bara på nivå 5 och 6.

– Det kommer finnas ännu fler möjligheter att designa specifika utbildningar och kurser som krävs för att fylla på och komplettera med kompetens, förklarar Christer Bergqvist.

Det bästa sättet för att göra detta är att utgå ifrån en kvalifikation.

Kvalifikationer och referensram för kvalifikationer

Anna Kahlson berättar att kvalifikationer är samma sak som yrkesprofiler.

Runt 150 länder i världen har eller utvecklar nationella referensramar för kvalifikationer.

Australien och Nya Zeeland har haft sådana på plats länge och de används. I flera delar av världen utvecklas motsvarigheter till den europeiska referensramen för kvalifikationer, EQF. Asien har haft en sådan under längre tid och Afrika har nyligen utvecklat sin.

EU kopplar ihop beredskap med kompetensförsörjning

EU har en ny kommission sedan årsskiftet. Den kommissionär som ansvarar för de här frågorna är Rumäniens kommissionär, Roxana Mînzatu.

Hennes portfölj är intressant eftersom hon ansvarar för kvalitativa jobb, livslångt lärande och kompetensförsörjningsfrågor. I hennes portfölj ligger också ansvaret för beredskap. Anna Kahlson förklarar:

– Det är tydligt att EU har kopplat ihop beredskap med kompetensförsörjning.

Den europeiska referensramen, EQF

Arbetet med EQF påbörjades 2002. Syftet var att göra människors kvalifikationer tydligare och lättare att jämföra mellan länder.

Målen är att:

• Modernisera utbildningssystemen
• Öka anställbarhet, rörlighet och social integrering
• Knyta ihop alla former av lärande och främja validering av läranderesultat

Arbetet med EQF har utarbetats i samverkan. Aktörer från utbildningsområdet, arbetslivet och civilsamhället har deltagit i framtagande och genomförande av europeiska och nationella referensramar.

Kvalifikationer som kopplas till en EQF-nivå bygger på kvalitetssäkring som garanterar tillförlitligt innehåll och nivå.

Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF

Vissa länder har valt att skapa en nationell referensram som är öppen och inkluderande. Det betyder att de, utöver kvalifikationer från det formella utbildningssystemet, öppnar för kvalifikationer som används utanför det formella systemet, så kallade icke-formella kvalifikationer.

Sverige är ett av de första länderna som gjorde detta. I dag har 18 av 41 länder valt att ha sina referensramar öppna även för icke-formella kvalifikationer, och antalet ökar. Anna Kahlson säger:

– Detta är ett tecken på att synliggöra allt lärande som sker i ett samhälle, så individer, arbetsgivare och samhälle kan dra nytta av lärandet och kompetenserna.

SeQF infördes 2015 genom Förordning 2015:545 om referensram för kvalifikationer för livslångt lärande.

Steg 1 handlar om utformning i nivåer och nivåbeskrivningar samt nivåer för författningsreglerade kvalifikationer, formella kvalifikationer.

Steg 2 handlar om möjligheten att ansöka om nivåbeslut för andra än de författningsreglerade kvalifikationerna, det vill säga icke-formella kvalifikationer.

I dag samarbetar 41 länder kring EQF. 37 länder har formellt kopplat sina nationella referensramar till EQF. Det senaste landet var Spanien, för drygt ett år sedan. Hela EU är därmed sammankopplat genom EQF. Sveriges referensram för kvalifikationer, SeQF, kopplades till EQF 2016.

Nivåer och nivåbeskrivningar

SeQF består av åtta nivåer, där nivå åtta motsvarar det mest avancerade kunnandet. Nivåerna beskrivs i tre kategorier:

• Kunskaper
• Färdigheter
• Ansvar och självständighet

En kvalifikation nivåbestäms utifrån principen best fit, det vill säga den nivå som kvalifikationen som helhet bäst motsvarar.

Syftet med referensramen är att underlätta jämförelser nationellt och internationellt av vilka nivåer kvalifikationer motsvarar i fråga om kunskaper, färdigheter, ansvar och självständighet.

Därigenom ska SeQF främja livslångt lärande och förbättra anställningsbarhet, rörlighet och social integration för arbetstagare och studerande inom EU.

Referensramen är viktig utifrån jämförbarhet och transparens

• För träffsäker kompetensförsörjning och ökade möjligheter till livslångt lärande
• För att bidra till ökad rörlighet för både studier och arbete, både nationellt och inom EU
• För att öka transparensen kring vilken kompetens innehavaren av en kvalifikation faktiskt förväntas ha
• För att öka tydligheten vid matchning mellan en individs kompetens och kompetenskrav för ett yrke eller en arbetsuppgift
• För att tydliggöra krav, läranderesultat, vid validering, tillgodoräknande och bedömning av utländska kvalifikationer

I de grå fälten i solfjädern finns de kvalifikationer som regeringen har fattat beslut om, alltså de formella kvalifikationerna.

Slutbetyg från grundskolan ligger på SeQF nivå 2 och en gymnasieexamen på SeQF nivå 4. Yrkesexamen ligger på SeQF nivå 5 och en kandidatexamen ligger på SeQF nivå 6. NY ligger på SeQF nivå 4.

Kvalifikationer är grunden

Det finns många goda exempel på hur en kvalifikation/yrkesprofil kan användas. Den kan användas för att skapa en utbildning, utforma validering, planera riktade kompetensutvecklingsinsatser och kompetenssäkra befintlig personal.

Nyckeltal för icke-formella kvalifikationer

• Kvalifikationer med nivåbeslut: 113
• Ansvariga organisationer: 35
• Kvalifikationer “i användning” 2024: 67 (59 procent)
• Utfärdade kvalifikationsbevis 2024: 6 312
• Utfärdade kvalifikationsbevis totalt: 23 251

Cirka 85 procent av de utfärdade kvalifikationsbevisen återfinns i kategorin branschorganisation eller yrkesnämnd, sett till vem som ansvarar för kvalifikationen.

Anna Kahlson visar en bild över ansökningar, nivåbeslut och utfärdade yrkesbevis.

Trenden är ökande, men det finns en dipp i antalet ansökningar under en period. Samtidigt ökar antalet igen.

Byggbranschen ligger i topp under hela perioden och även under 2024. Branschen har totalt utfärdat över 4 800 kvalifikationsbevis för kvalifikationen träarbetare. En av Sobonas kvalifikationer låg på tolfte plats under 2024.

Branschorganisationer och yrkesnämnder står för nästan 65 procent av antalet kvalifikationer. På totalen står de för 85 procent av användandet. SeQF nivå 4 representerar cirka 50 procent av alla utfärdade kvalifikationsbevis.

Moderatorn sammanfattar med att det händer mycket, men inte tillräckligt mycket. Christer Bergqvist instämmer och menar att detta hänger ihop med konjunkturen och situationen på arbetsmarknaden.

Moderator frågar om det händer mycket men inte tillräckligt mycket.

– Det är en bra sammanfattning och det beror på konjunkturen och situationen på arbetsmarknaden, avslutar Christer Bergqvist.