Språkets roll i valideringen

På uppdrag av Sobona har LYS förlag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. tagit fram fyra språkläromedel i yrkessvenska. Dessa riktar sig till andraspråkstalare som är på väg in i branscherna:

• Avfallshantering och återvinning
• Fastighet
• Fiber och stadsnät
• Vatten och avlopp

I ett annat projekt har LYS förlag klarspråkat självskattningsfrågor som används i validering, inom dessa fyra branscher.

Sofi Tegsveden Deveaux visar ett exempel från en självskattning

Allmänna kompetenser

Jag vet vad det är för skillnad på att vara professionell, personlig och privat.

Emil Molander

språklärare och läromedelsförfattare, LYS förlag

Han berättar om en högutbildad kvinna som han mötte på en kurs, som ursprungligen kom från en hårdför diktatur.

Kvinnan gjorde praktik på en arbetsplats och tyckte att det var obehagligt när kollegorna frågade vad hon skulle göra i helgen och hur gamla hennes barn var. Hon undrade om det var kontrollfrågor och ville inte svara.

Om man inte kan skilja på professionell, privat och personlig kan det handla om bakgrund och kultur. Men det kan också vara en språklig fråga.

Det räcker inte att känna igen en situation och bedöma om den är privat, eller ha de språkliga regler som behövs för att kommunicera i situationen.

Kodväxling och en skylift

Författarna visar en bild på en skylift som Emil Molander hyrde av en man i Skellefteå tidigare i år.

Mannen var noggrann att gå igenom hur skyliften fungerade. Emil Molander märkte att hans språk blev mer norrländskt och att kroppsspråket förändrades. Han blev mer “rejäl” för att framstå som mer kunnig och pålitlig.

Termen för att ändra sitt sätt att kommunicera utifrån vem man kommunicerar med och vad man vill uppnå kallas för kodväxling. Kodväxling sker även på jobbet.

– Vi som har svenska som modersmål kan kodväxla enkelt på svenska, vi anpassar oss som kameleonter, säger Emil Molander.

Emil Molander

språklärare och läromedelsförfattare, LYS förlag

Det är svårt att kodväxla på sitt andraspråk.

Hur kodväxlar man på arbetsplatser?

LYS förlag har gjort många studiebesök för att lära sig mer om olika yrken och branscher, inför att de tar fram språkläromedlen. Då träffar de ofta människor som kommer från andra länder.

De är ofta tekniskt kunniga och kompetenta. Men de har svårt att avancera, de får inte vissa arbetsuppgifter då de ska kunna kommunicera med anhöriga, patienter. De har inte stilnivån i språket.

Det är svårt att definiera vilket språk som är privat, personligt och professionellt.

Pratar ni som två gamla poliser?

Inom många branscher, som exempelvis fiber och stadsnät samt vatten och avlopp består en del av arbetet av att åka bil, två och två.

Något intressant händer i bilen. De sitter som två snutar och ”gaggar på”. Det är trevligt, man skämtar mycket och det är kamratligt.

Men när man kliver ur bilen och ska prata med en fastighetsägare som är upprörd, då använder man ett helt annat språk. Du kan inte bemöta villaägaren med samma språk.

Det kan vara svårt för en andraspråkstalare att förstå skiftet, om man inte har fått syn på verktygen som behövs och den språkkompetens som behövs i den situationen.

Det kan bli fel, man kan framstå som otrevlig eller fräck, fast man inte menar det.

Tekniker i ledningsnät klockan 8 till 9

Sofi Tegsveden Deveaux ger ett exempel där en person med svenska som andraspråk gjorde sju kodväxlingar inom loppet av en timme:

1. Kollegor och arbetsledare på morgonmöte
2. Kollega i NTA-bil på väg till jobb
3. Rörmokare som byter vattenmätarkonsol
4. Stressad fastighetsägare
5. Asfaltsläggare som blockerar framkomlighet
6. Äldre person med frågor
7. Kollega som ringer om tekniskt stöd

Hur blir man bättre på en språksituation?

Man måste få lyssna själv och prova själv. Trial and error är en bra princip. Gärna med en kollega som fyller i luckorna. Huvudsaken är att man får möjlighet att lära sig, när man gör fel.

Det är viktigt att öva på språket. Men för att bli bättre måste man också få input, någon visar med exempel på hur det ska vara. Sen får man feedback och övar.

Det är bra att vara konkret i feedbacken. Många underskattar sina andraspråkstalande kollegor. Många överskattar också att de per automatik kan förstå exempelvis skillnaden mellan att vara professionell, personlig och privat.

Fyra läromedel i yrkessvenska

Föreläsarna tipsar om att använda de fyra läromedlen i yrkessvenska, för tekniska branscher, som har stort fokus på olika kommunikativa situationer inom respektive bransch.

Moderator frågar om det är svårare att lära sig yrkessvenska i något specifik bransch.

– Nej, det är det inte. Men i vissa branscher är språket viktigt eftersom det handlar om liv och död, som när det handlar om medicin, svarar Emil Molander.

Är det skillnad om en akademiker kommer till Sverige, jämfört med någon som har kort utbildning?

– Om du har utbildning brukar det finnas formella krav för att komma in i branschen. Krav på språknivå kan vara ett sådant, det gör det svårare att komma in på arbetsmarknaden, säger Emil Molander.

Många kvinnor satsar mer på att lära sig språket, med tid, pengar och resurser, avslutar Sofi Tegsveden Deveaux.