Ett fackligt perspektiv på validering

Yrkesvalidering är värdefull för både medarbetare och arbetsgivare. För medarbetarna innebär det en möjlighet att få sina kunskaper och färdigheter dokumenterade, oavsett om de är förvärvade genom utbildning eller lång erfarenhet i yrket.

Det kan öppna dörrar till nya arbetsuppgifter, karriärvägar och ibland också högre lön och fler jobbmöjligheter.

För arbetsgivarna blir validering ett sätt att få syn på den kompetens som redan finns i verksamheten, använda den mer träffsäkert och planera för både utveckling och omställning.

Branschvalidering ökar yrkenas attraktivitet

Många av Kommunals medlemmar kommer in i yrket via vuxenutbildning, men bilden är långt ifrån likadan för alla yrkesgrupper. Inom vissa områden finns det ingen tydlig gymnasial utbildning att luta sig mot. Där blir validering och branschgemensamma modeller extra viktiga.

– Därför är samarbetet med Sobona viktigt, då vi kan utveckla branschvalideringen. Vi värdesätter samarbetet, förklarar Barbro Andersson.

Hon beskriver hur validering kan bidra till att höja attraktiviteten för yrken som ofta är mindre kända, trots att de är helt avgörande för att välfärden ska fungera. Barbro Andersson säger:

– Vi måste säkerställa att arbetskraften kan ha ett livslångt lärande under hela arbetslivet.

Behovet av yrkesutbildning och kontinuerlig kompetensutveckling för redan anställda är stort, och frågorna diskuteras i dag både nationellt och på EU-nivå.

– Vi vet att medlemmarna har en stor tilltro till sina yrkeskunskaper och de vill utveckla dem. De vill utföra nya arbetsuppgifter både säkert och professionellt. Då är validering ett bra verktyg för att utvecklas i yrket och samtidigt utveckla verksamheten, säger Barbro Andersson.

Barbro Andersson

vice ordförande, Kommunal

Från hinder till möjligheter

I början av 2000-talet präglades systemet av flera hinder:

• ett underutvecklat system för livslångt lärande
• en tydlig undervärdering av det informella lärandet i arbetet
• ett splittrat och underutvecklat system för validering

Sedan dess har mycket hänt.

Utvecklingen av nationella system för livslångt lärande har gjort det lättare att kombinera informellt lärande på jobbet med formellt lärande inom utbildningssystemet.

Efter beslut i riksdagen om statsbidrag har arbetsmarknadens parter kunnat utveckla branschvalideringsmodeller. En särskild valideringsförordning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har tillkommit och genom trygghets- och omställningsreformen har anställda fått bättre möjligheter till vidareutbildning.

– I dag är det betydligt enklare än i början av 2000-talet att växla mellan lärande i arbetet och utbildning i skolan, konstaterar Barbro Andersson.

Stort intresse för omställning och studier

Många av Kommunals medlemmar är nyfikna på vilka möjligheter som finns för omställning och vidare studier. Barbro Andersson visar en graf över hur många som besökt Kommunals webbsida om omställningsstudiestödet, vilket är ett tydligt tecken på att intresset är stort.

Det handlar ofta om människor som vill utvecklas inom sitt yrke, ta nästa steg i karriären eller byta bana, men gärna gör det under pågående anställning.

Kommunal har också samlad information om validering på sin webbplats, både om skolans validering och om branschvalidering inom olika yrkesområden.

1 200 undersköterskor validerade under 2024

Validering är inte bara en principfråga; det händer konkret i verksamheterna. Under 2024 validerades nästan 1 200 undersköterskor och fick yrkesbevis.

Det handlar antingen om att de gått utbildning eller genomfört validering inom Vård- och omsorgscollege, ett partsgemensamt samarbete där både Kommunal och Sobona ingår.

Barbro lyfter också flera andra yrken där medarbetare fått sina informella kunskaper validerade under året:

• SRY Städ Bas (SeQF-nivå 3) Länk till annan webbplats.
• SRY Yrkesbevis Städservice (SeQF-nivå 4) Länk till annan webbplats.
• Badvärd (SeQF-nivå 4) Länk till annan webbplats.
• Återvinningsarbetare på ÅVC (SeQF-nivå 4) Länk till annan webbplats.

För dessa grupper kan ett yrkesbevis bli en tydlig konkurrensfördel på arbetsmarknaden.

Fyra berättelser om vad validering gör i vardagen

För att visa vad validering betyder i praktiken lyfter Barbro ett antal personliga berättelser.

Susanne som är kock inom förskolan i Solna

Susanne har arbetat som kock i många år Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och tvekade först. Hon tyckte valideringen kändes både svår och jobbig, hon ville inte bli bedömd igen. Efter genomförd validering var känslan den motsatta.

Hon fick ett kvitto på att hon hade rätt kompetens och en tydlig bild av vad hon behövde utveckla. I efterhand undrade hon mest varför valideringen inte gjorts tidigare.

Felicia som arbetar på parkförvaltningen i Göteborg

Felicia beskriver hur valideringen gav henne en trygghet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. i att hon faktiskt behärskar sina arbetsuppgifter.

Hon upplever att hon inte blir lika trött längre, eftersom hon vet att hon har de kompetenser som krävs och kan luta sig mot det.

Moa som arbetar på fritids i Uppsala

Moa, som arbetar på fritids, fick genom valideringen fler verktyg i sitt arbete och en djupare förståelse för hur viktigt hennes uppdrag är för barnen och verksamheten.

Valideringen blev ett sätt att både se och sätta ord på den pedagogiska kompetens hon redan hade.

Håkan som arbetar på återvinningscentral i Arboga

Håkan arbetar på ÅVC i Arboga och har deltagit i VafabMiljös stora satsning på validering. Han lyfter betydelsen av att projektledaren hade god kunskap om jobbet på en ÅVC och kunde ställa relevanta frågor.

Själva valideringsprocessen upplevde han inte som särskilt märkvärdig, men effekten var viktig.

Han fick ett tydligt kvitto på vad han kan och menar att många fler borde få samma chans att validera sina yrkeskunskaper.

Vad finns kvar att göra?

Trots stora steg framåt återstår viktiga utmaningar. Barbro Andersson lyfter flera områden där det fortfarande finns arbete att göra:

• Det finns utbildningar för kontinuerlig kompetensutveckling, men alla arbetsgivare använder dem inte.
• Behovet av tydliga strukturer för löne- och kompetensutveckling är fortsatt stort.
• Validering och kompetensutveckling behöver kopplas tydligare till det systematiska arbetsmiljöarbetet.
• Det gemensamma ansvaret för lönekriterier och betydelsen av livslångt lärande på arbetsplatserna behöver tydliggöras.

Validering kan bidra till en bättre kompetensförsörjning, men då krävs det att processen avdramatiseras, att möjligheterna synliggörs och att resurser avsätts både till och i verksamheterna.

Det handlar också om att stärka rätten till kartläggning, etablera tydliga strukturer för yrkes- och löneutveckling samt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och kontinuerlig kompetensutveckling.

Tillsammans skapar det förutsättningar för både högre produktivitet och bättre omställningsförmåga.

– Validering kräver samarbete och är ett kontinuerligt utvecklingsarbete på en föränderlig arbetsmarknad, slår Barbro Andersson fast.

Intresset är stort, men begreppet är fortfarande okänt

Moderatorn Willy Silberstein frågar om det är vanligt att man är osäker inför en validering.

– Ja, många vet inte ens vad ordet validering betyder, svarar Barbro Andersson.

På frågan om det finns ett stort intresse hos medlemmarna är hon tydlig:

– Ja, intresset är stort, framför allt inom städbranschen, där ett yrkesbevis blir en konkurrensfördel, avslutar Barbro Andersson.

Validering handlar alltså inte bara om system och modeller, utan om människor som varje dag gör välfärden möjlig och som vill få sina yrkeskunskaper erkända, utvecklade och använda.