Se den inspelade föreläsningen här.
Branschperspektiv från Svenskt Vatten
03 oktober 2025
Lästid: 4 min
Föreläsare
Föreläsare
Pär Dalhielm, vd, Svenskt Vatten
&Sara Bohlinder, senior projektledare utbildning, Svenskt Vatten
Vattenbranschen står inför enorma utmaningar med åldrande infrastruktur, klimatförändringar och nya lagkrav. Svenskt Vatten visar vägen framåt med rapporter, samverkan och Sobonas yrkesprofiler för att säkra framtidens kompetensförsörjning.
Som Pär Dalhielm konstaterar är vattenbranschen både Sveriges största livsmedelsproducent och dess största leverantör. Varje dag får 9,5 miljoner människor rent vatten via deras tjänster. Årligen renas motsvarande tio procent av Mälarens vattenvolym och återförs till kretsloppet.
– När vi pratar miljöfrågor är vi också ett av landets största miljövårdsföretag, berättar Pär Dalhielm.
Ett starkt varumärke krävs för rekrytering
För att locka framtida kompetens behöver branschen stärka sitt varumärke. Det ökande förändringstrycket gör frågan än mer akut.
Fyra faktorer driver förändringen:
- Beredskapsförmåga: Kommunala system måste fungera oavsett kris eller krig.
- Åldrande infrastruktur: Ledningsnäten från folkhemsepoken behöver nu förnyas.
- Klimatförändringar: Leder till både vattenbrist, översvämningar och föroreningar.
- EU-lagstiftning: Krav på PFAS- och läkemedelsrening pressar branschen.
– Det här förändringstrycket kräver helt nya kompetenser, vilket öppnar för affärsmöjligheter samt nya roller inom ekonomi och juridik, säger Pär Dalhielm.
En investering på 560 miljarder kronor
Fram till 2040 behöver Sverige investera 560 miljarder i VA-infrastrukturen. Det motsvarar cirka 23 000 årsarbetstillfällen, både inom och utanför branschen, från konsulter till entreprenörer.
Fram till 2040 behöver Sverige investera 560 miljarder i VA-infrastrukturen. Det motsvarar cirka 23 000 årsarbetstillfällen, både inom och utanför branschen, från konsulter till entreprenörer.
Svenskt Vattens rapporter och plan
2024 tog Svenskt Vatten hjälp av Sweco för att undersöka kompetensbehoven inom branschen. Arbetet resulterade i rapporterna:
VA-organisationernas kompetensbehov Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
VA-organisationernas kompetensbehov, del 2 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sara Bohlinder berättar att om tre år behöver antalet anställda vara 19 procent fler, om VA-branschen ska klara sitt uppdrag.
Vissa roller behövs primärt, som dessa:
- VA-projektör
- VA-strateg/utredare
- Inköp/upphandling
- IT-säkerhet
Det är svårast att rekrytera dem som behövs mest:
- VA-strateg/utredare
- IT/Säkerhet
- VA-projektör
- Elektriker/automationstekniker/automationsingenjör
- Chefer
- Inköp/Upphandling
- Projektledare (Utredning/investering)
- Kundtjänst/kommunikation
- Processingenjör
- VA-ingenjör
Förra året tog Kompetenskansliet fram dessa nya yrkesprofiler för vatten och avlopp:
– Det är positivt att yrkesprofilerna finns som verktyg för branschen, säger Sara Bolinder.
Det är positivt att yrkesprofilerna finns som verktyg för branschen.
Sara Bohlinder
senior projektledare utbildning, Svenskt Vatten
Rapporten visar att få nya medarbetare har VA-specifik kompetens och det finns ett begränsat utbildningsutbud. Vidare är det svårt för branschen att matcha lönekrav, teknikkonsultbranschen är exempelvis högre i löner.
Geografiska utmaningar finns också, ingenjörer inom VA är inte spridda jämt över landet.
Arbete på flera fronter för att möta utmaningarna
Samverkan är en nyckel för att lyckas, liksom att rekrytera brett och öppna dörrar för fler kompetenser och bakgrunder. Sara Bohlinder säger:
– Yrkesprofiler och validering är bra verktyg, eftersom många lär sig jobbet på jobbet inom VA-branschen.
Rapporterna visar samtidigt en del positiva aspekter, som att VA är en attraktiv bransch att arbeta inom. De som arbetar inom branschen stannar i den.
Yrkesprofiler och validering är bra verktyg, eftersom många lär sig jobbet på jobbet inom VA-branschen.
Sara Bohlinder
senior projektledare utbildning, Svenskt Vatten
Vad gör Svenskt Vatten 2025?
Under året har branschorganisationen formerat en arbetsgrupp med tre personer som fokuserar på frågor inom kompetensförsörjning, som exempelvis:
- Resurser
- Benchmarking
- Pågående initiativ
- NextGen
- Årlig kompetensenkät (VASS)
- Kommunikationsplan
- Utbildning
- Nätverk för kompetensförsörjning
- Undersöka samverkan & kommunikation
- Vi har tagit fram en ny utbildning för projektledare inom VA och 131 personer har redan anmält sitt intresse för utbildningen, vilket är positivt, säger Sara Bohlinder.
Under den första träffen för nätverket inom kompetensförsörjning kom det fram att deltagarna vill arbeta med:
- Branschstrategier
- Branschmaterial
- Inspiration
- Samarbete
– Vi kommer även prata om yrkesprofiler och validering. Några av våra medlemmar arbetar framgångsrikt redan i dag med dessa två verktyg, berättar Sara Bohlinder.
Moderator frågar om det är risk för att man tar medarbetare från konkurrenter inom branschen?
– Ja, och precis som Per Nordenstam sa i inledningen att är det en risk att man ser utmaningarna som ett HR-problem, i stället för en ledningsfråga, svarar Pär Dalhielm.
Sara Bohlinder menar att det går att göra mer, branschen måste fortsätta nå ut och bli bättre på att berätta om alla möjligheter.
Utmaningar för VA-branschen
- Åldrande infrastruktur: ledningsnäten från 50–70-talet behöver förnyas.
- Klimatförändringar: för mycket, för lite eller för smutsigt vatten på fel plats.
- EU-lagstiftning: nya krav på PFAS- och läkemedelsrening.
- Beredskapsförmåga: systemen måste fungera även i kris och krig.
- Kompetensbrist: branschen behöver 12 000 nya medarbetare fram till 2030.