Grundläggande yrkesutbildning och Ronnebyhusmodellen

05 oktober 2026
Lästid: 5 min
Två män står i en studio och pratar med varandra. I bakgrunden syns en tv-skärm med texten Kompetensförsörjning och branschvalidering inom fastighet och parkering
Moderator och föreläsare
Hans Andrén, projektkoordinator, Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU
Moderator och föreläsare
Hans Andrén, projektkoordinator, Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU

En stor grupp i Sverige saknar nioårig grundskolekompetens och står långt från arbetsmarknaden. Hans Andrén från Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU berättar om Ronnebyhusmodellen, branschvalideringens roll när Skolverket nu bygger yrkesutbildningar på grundläggande nivå och om hur distansarbete gör det möjligt att samverka över kommungränser.

En målgrupp på cirka 200 000

Uppgifterna om storleken varierar, men gruppen som saknar nioårig grundskolekompetens ligger runt 200 000 personer. Det är en stor grupp som saknar förutsättningar att läsa på gymnasial nivå. Det är också den grupp som har allra svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.

Sverige har under de senaste decennierna blivit ganska bra på integration och inkludering. Det går bättre och bättre för de som kommer utifrån eller som av olika skäl har svagare ställning på arbetsmarknaden. Utom just den här gruppen som fortsatt är i ett långvarigt utanförskap, där också familj och barn ärver situationen.





Detta är Blekinge Integrations- och Utbildningscenter (BIU)

På Blekinge Integrations- och Utbildningscenter (BIU) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. pågår flera olika integrationsprojekt som alla bottnar i att stärka individer i att förstå, hantera och komma in i de svenska samhällssystemen. Målet är att fler nyanlända snabbare ska få rätt förutsättningar för att bli en del av samhället.

Hans Andrén har erfarenhet från yrkesvux, SFI studievägar 1 och 2 och från branschvalidering på basnivå (SeQF-nivå 2 och SeQF-nivå 3).

Hans Andrén samarbetar med bland andra Sobona, Trädgårdsnäringens centrala yrkeskommitté (TCYK) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Servicebranschens yrkesnämnd (SRY). Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Uppdragen har genomförts i Nacka, Sundbyberg, Stockholm och nu senast i Ronneby.

SeQF gör förkunskaperna konkreta

Formell utbildning för vuxna har sedan reformen på 1960-talet en trappa från gymnasienivå och uppåt. På 1990-talet skapades en trappa för svenska språket med SFI A till D och sedan svenska på grundläggande och gymnasial nivå. Båda strukturerna bygger på att den studerande har grundskolekompetens.

En avgörande förändring är att Sverige har fått en gemensam kvalifikationsram, SeQF, som är kopplad till europeiska EQF. Nivå 1 är anpassad grundskola och nivå 8 är doktorsexamen. SeQF hjälper till att prata konkret om förkunskaper och studiebakgrund.

Regeringen har placerat SFI D på SeQF 2, men även då förutsätts nio år i grundskolan. Med SeQF blir det möjligt att beskriva vilka kunskaper, färdigheter, självständighet och ansvarstagande en person har och därmed förstå var någon står i förhållande till olika utbildningar.

Jag har haft elever på gymnasial nivå, vilket motsvarar SeQF-nivå 4, som aldrig har sett en linjal.

Hans Andrén

Projektkoordinator, Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU

Skolverket bygger trappsteg under gymnasial nivå

Insikten om att den vuxna målgruppen med kort skolbakgrund behöver egna trappsteg har trängt in i det formella utbildningssystemet. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att skapa grundläggande yrkesutbildningar för att den här målgruppen ska kunna påbörja en karriär och sedan fortsätta uppåt.

Det gäller både yrkeskompetens och språkutveckling. SFI behöver anpassas efter studiebakgrund. Branschvalideringen har jobbat med detta i fem, sex år genom basprogram som riktar sig till målgruppen och som nu kompletteras med språkutveckling nivåbeskriven med SeQF.

Distans över kommungränser

En annan förutsättning som Hans Andrén lyfter är distansutbildningar. Blekinge integrations- och utbildningsförvaltning har sedan 2016 gått från att samarbeta med några få kommuner till att i dag samarbeta med 140 kommuner. Det gäller studiehandledning på hemspråk, samhällsorientering och andra integrationstjänster.

Många av samarbetskommunerna ligger i norra Sverige eller är resursmässigt små, men även stora kommuner ansluter. Genom att dela resurser går det snabbare att nå de personer som behöver tjänsterna. Det öppnar möjligheter att tillgängliggöra yrkesutbildning och språkutveckling för målgruppen.





Ronnebyhusmodellen i korthet

Ronnebyhusmodellen är den samarbetsform där AB Ronnebyhus, Sobona, Blekinge Integrations- och Utbildningscenter (BUI) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Nordiskt Valideringsforum arbetar tillsammans med branschvalidering, arbetsplatslärande och språkutveckling parallellt.

Dessa delar byggs ihop:

  • Basprogram i branschvalidering med moduler
  • Yrkesbedömning som kan göras både på plats och på distans
  • Språkutveckling kopplad till konkreta arbetsuppgifter
  • Handledare på arbetsplatsen tillsammans med yrkesbedömare på distans

Tydliga roller

Basprogrammen är uppdelade i moduler. Det blir konkret vilka kunskaper och färdigheter som krävs för till exempel trappstädning, vem som följer upp yrkeskunskapen och vem som säkrar kvaliteten i lärandet. Rollerna är tydligt beskrivna.

Strukturen gör det möjligt att kombinera arbete på plats med arbete på distans. Hans Andrén beskriver hur han själv kan sitta som yrkesbedömare i Nacka och stötta handledare i Ronneby som i sin tur stöttar deltagare på plats.

Deltagarna filmar hur de utför uppgifter och förklarar vad de gör. Det ger en bild av den praktiska kompetens som är avgörande för att fungera i yrket och behålla ett jobb.

Språket blir en kompetens bland andra

Hans Andrén refererar till LYS förlags föreläsning på konferensen. Språkläromedlet från LYS förlag används nu tillsammans med modulerna. Om deltagaren jobbar med skötsel av miljöhus kan man lägga till en språkkomponent som beskriver vilket språk som krävs för att utföra just den arbetsuppgiften.

På samma sätt som yrkeskompetens är en kompetens, är språket i det här sammanhanget också en kompetens. Det blir väldigt kopplat till situationen och arbetsuppgiften. Efter ett halvår ser Hans Andrén stor skillnad i kommunikationen med deltagarna sedan språkspåret kom in i våras.

En man står framför en tv-skärm och föreläser

SeQF gör förkunskaperna konkreta

Formell utbildning för vuxna har sedan reformen på 1960-talet en trappa från gymnasienivå och uppåt. På 1990-talet skapades en trappa för svenska språket med SFI A till D och sedan svenska på grundläggande och gymnasial nivå. Båda strukturerna bygger på att den studerande har grundskolekompetens.

En avgörande förändring är att Sverige har fått en gemensam kvalifikationsram, SeQF, som är kopplad till europeiska EQF. Nivå 1 är anpassad grundskola och nivå 8 är doktorsexamen. SeQF hjälper till att prata konkret om förkunskaper och studiebakgrund.

Regeringen har placerat SFI D på SeQF 2, men även då förutsätts nio år i grundskolan. Med SeQF blir det möjligt att beskriva vilka kunskaper, färdigheter, självständighet och ansvarstagande en person har och därmed förstå var någon står i förhållande till olika utbildningar.

Samordning öppnar för fler aktörer

När nivåerna blir tydligare och distanssamarbetet fungerar går det också att koppla ihop fler aktörer. Man kan börja med validering och fortsätta med grundläggande yrkesutbildning inom det formella systemet. Arbetsgivare kan använda modulerna för att peka ut lämpliga arbetsuppgifter på nivån. Språkutveckling kan fortsätta även efter det första jobbet.

Hans Andrén betonar att branschvalideringen har mycket att lära ut till myndigheter och Skolverket i arbetet med grundläggande yrkesutbildningar. Det som branschvalideringen redan gjort ska inte glömmas bort utan tas till vara.

Det är helt nödvändigt att vi skapar förutsättningar för den här målgruppen att skaffa sig den kompetens som de behöver.

Hans Andrén

Projektkoordinator, Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU

Är det krångligt att jobba med branschvalidering?

Nej, vi har hållit på med branschvalidering i fem, sex, sju år nu. Det finns många personer som gärna hjälper till och berättar konkret hur det fungerar. Det får inte heller vara krångligt, tillägger han.

Hans Andrén

Projektkoordinator, Blekinge Integrations- och utbildningscenter, BIU

Filmbild

Här kan du se den inspelade föreläsningen.

Nedladdningsbara dokument

Dela sidan