När nätet slocknar. Kan din kommun då klara sig ändå?

Kommunal beredskap för ett tryggt samhälle

För att samhället ska fungera i vardag och under kris eller krig måste både fysisk och digital infrastruktur och dess tjänster skyddas.

Mikael Ek lyfter dessa aspekter:

• Öva och planera för kriser
• Säkerställa vatten, el, trafik och hemtjänst
• Samverka med räddningstjänst och vård
• Informera invånarna direkt

– Digitalisering är nytt på många håll. Och vi saknar insikten av att både den fysiska infrastrukturen och dess innehåll behöver skyddas, slår Mikael Ek fast.

Sårbarheter med Sveriges stjärnnät

Jimmy Persson tar över och konstaterar att vi är beroende av att internet fungerar. Vi har ett bra nät i Sverige och vi är vana vid att det fungerar.

Sveriges internet är ett stjärnnät som utgår ifrån Stockholm. Det spelar ingen roll vilken internetleverantör du har, oavsett producerat internet i Stockholm. Konsekvensen är att om knutpunkten Stockholm störs, så drabbas hela landet.

I Europa finns många noder, där man kan koppla in sig för att få internet. I Sverige finns det få noder, och den största finns i Stockholm.

Det bästa vore att hämta internet från så många ställen som möjligt. För att minska sårbarheten.

Stockholm har varit tillgängligt i många år och internet har fungerat. Men föreställ dig ett krisläge, vad händer då?

Lärdomar från kriget i Ukraina

Det finns många lärdomar från kriget i Ukraina. Elförsörjning och telekominfrastruktur är prioriterade mål av Ryssland. Dygnet runt lagar 4 000 fibertekniker telekom i Ukraina.

– Utan internet har Ukraina ingen överlevnad och försvarsförmåga, slår Jimmy Persson fast.

Plan B för samhällsbärande tjänster: digital ödriftsberedskap

För att samhället ska fungera även vid kriser behöver vi ha en plan för hur internet och digitala tjänster kan fortsätta fungera när centrala system fallerar. Jimmy Persson visar stegen:

1. Normalläge

Nästan all internettrafik går via Stockholm, vilket gör oss sårbara. Om något händer där påverkas hela landet.

1. Begränsad ödrift

Om störningar uppstår aktiveras backup- och reservsystem. Då tar failover-system, reservförbindelser och backupsystem över.

1. Utökad ödrift

Regionala noder byggs upp. Det gör att viss trafik kan stanna lokalt, i stället för att alltid gå via nationella knutpunkter. Det ger geografisk redundans och avlastning.

1. Full ödrift

Här är systemen fullt oberoende av de nationella internetnoderna. Trafiken kan skötas helt lokalt via lokala datacenter och helt decentraliserad infrastruktur.

Digital ödriftsberedskap betyder att de viktigaste digitala funktionerna, som sjukvård, betalningar, kollektivtrafik och kommunikation, kan fortsätta fungera även vid stora avbrott eller kriser i det nationella nätet

Lokal digital försörjningsstruktur – internet enligt elnätets logik

Internet kan beskrivas på samma sätt som elnätet, från stora stamnät till lokala anslutningar i varje hem.

Globala internetflöden

Mostvarar elnätets stamnät. Här kommer trafiken in via internationella förbindelser och kopplas till stora svenska knutpunkter (IXP-noder). Det är som den digitala högspänningen.

Regionala IXP-nodnät

Precis som transformatorstationer för el matar in ström i regionnätet, fördelar dessa noder internettrafik regionalt. De skapar redundans (dubbla vägar) och gör att trafiken kan fördelas lokalt.

Regionala IXP-bolag

Dessa bolag utvecklar och driver den regionala infrastrukturen, ungefär som elnätsbolag som sköter fördelningsstationerna. Här sker uppdelning och säkerställs att trafiken kan nå ut till lokala nät.

Stadsnätens aktiva fibernät

Den digitala motsvarigheten till lokalnätet för el. Fibern som går till bostäder, kvarter och arbetsplatser. Här finns det lokala ansvaret och grunden för att digital ödrift (att nätet fungerar även vid kriser) ska vara möjligt.

Lokal digital försörjningsstruktur mot 2035

Jimmy Persson visar en bild som kan symbolisera en lokal digital försörjningsstruktur mot 2035.

Från början finns det fler noder, sedan tillkommer en del och slutligen har vi allt fler noder i landet, vilket ökar tillgängligheten och minskar sårbarheten.

Stadsnätet bär samhället. Det ger digital infrastruktur för både vardag och kris.

I dag finns både en grundläggande och förstärkt beredskapsförmåga.

Affärsdrivande tjänsteområden behöver inte förändras, vilket handlar om ett öppet när där alla kan leverera tjänster.

Samhällsbärande tjänsteområden behöver förstärkas och byggas ut så de fungerar i både kris och vardag. Fokus bör ligga på att skapa ett robust digitalt nät för samhällskritiska funktioner: internet som fungerar lokalt, tidstjänster och realtidsförbindelser för elnät och smarta samhällssystem.

Kommunens ansvar för digitala samhällsfunktioner

Jimmy Persson säger att kommunerna har ett ansvar för att samhällsviktiga funktioner fungerar, som el och vatten.

Kommunen måste ställa krav på robust kommunikation, bygga in digital resiliens i krisplanerna och säkra att systemen fungerar även om internet inte gör det.

För att klara det behövs tydliga roller mellan kommun, stadsnät och externa aktörer. Framför allt krävs samarbete över gränserna där IT, säkerhet och krisledning arbetar tillsammans.

Budskapet är klart:

Utan samordning och beredskap riskerar viktiga funktioner att slås ut när de behövs som mest.

Moderator frågar vad som händer om internet går ner.

– Vi får stänga ner mycket. Människor kan dö. Vi kan inte kommunicera, svarar Jimmy Persson.

Är det inte konstigt att vi inte har kommit längre?

– I branschen finns det en stor insikt i sammanhangen. Men en pusselbit är bristande politisk förståelse och engagemang, menar Mikael Ek.

Jimmy Persson säger att valideringssatsningen på beredskap är viktig.

För att nå full ödrift kan det handla om en investering på 20 miljarder kronor. För att nå utökad ödrift kräver fyra till fem miljarder kronor.