Vad är yrkessvenska fiber och stadsnät?

Sobona har gett LYS förlag i uppdrag att ta fram ett språkläromedel i yrkessvenska för fiber och stadsnät. Materialet riktar sig till nätverkstekniker och fibertekniker från andra länder som ska in i branschen och yrket. Arbetet sker som en del av Sobonas främjandearbete för nyanländas etablering på arbetsmarknaden.

Läromedlet är anpassat för både klassrumsundervisning, språksatsningar på arbetsplatser och självstudier. Materialet är klart till årsskiftet 2025/2026 och är kostnadsfritt att ladda ner på Sobonas webbplats.

För att ta fram läromedlet har Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux gjort studiebesök på företag inom fiber och stadsnät.

De har skuggat yrkesverksamma inom branschen och följt dem i deras vardag på jobbet för att se vad de gör och förstå mer kring hur de kommunicerar.

Det består av övningar som är baserade på kommunikativa situationer som förekommer inom yrkena i branschen.

Man vill att personen ska ta till sig vad fraserna betyder, men framför allt hur de används. Ett läromedel använder man på lång sikt för att själv kunna växa i språket.

När man ska lära sig svenska, och specifikt yrkessvenska, är uttal viktigt. Och det kan man inte lära sig genom att använda en ordlista.

LYS förlag jobbar med uttal och betoning samt principerna bakom det i sina läromedel.

Uttal och minimala par inom fiber och stadsnät

Emil Molander berättar att vi har strikta regler för betoning i svenskan, vilket modersmålstalare inte behöver tänka på, vi vet att “fiber” uttalas “fiiiber”, men lite mer tid på ordets första vokal.

– Problemet med uttal för andraspråksinlärare är att de ofta inte märker när de uttalar fel, berättar Emil Molander.

På arbetsplatser inom fiber och stadsnät finns många så kallade minimala par. Det är ord som låter lika, förutom något enskilt språkljud, som till exempel:

• Fiber/feber
• Slang/släng

Förkortningar inom fiber och stadsnät

Sofi Tegsveden Deveaux berättar att förkortningar är vanliga inom branschen. Svenska för andraspråkstalare kanske inte ens förstår att något är en förkortning. Därför är det viktigt att inte bara öva på yrkessvenska i skrift, utan också lyssna på språket.

– En utmaning är att många tror att förkortningar uttalas efter det engelska alfabetet eller efter sitt eget alfabet, men inte efter svenska, förklarar Sofi Tegsveden Deveaux

Engelska ord på svenska

Det förekommer många engelska ord inom branschen, vilket är klurigt eftersom det är någon typ av “svensk engelska”. Emil Molander visar dessa exempel:

• En switch
• En pig (pigtail)
• Patchar
• Nod
• WWW (veveve)
• Jag kör via SSH och debuggar.

Svenska ord som ser ut som engelska

Sofi Tegsveden Deveaux förklarar att många ord är svenska men ser ut som engelska. Några exempel är: topologi, redundans, signal, kapacitet och nod.

Siffror och bokstäver

Siffror och bokstäver kan också innehålla utmaningar. Det är klurigt hur vi talar om siffror på svenska och ibland gör vi substantiv av dem, som “En 96:a” eller “Åker ut till 163:an”.

Ord som “femtreåenhalv” eller “sjutreåenhalv” är inte helt självklara för någon som inte har svenska som modersmål.

IP-adresser som: 192.168.01 eller MAC-adresser som: 9C:6B:00:d2:99:17 kan vara svåra att lära sig.

Jargong

Jargong är ord och uttryck som används inom en bransch eller på arbetsplats. Sofi Tegsveden Deveaux ger dessa exempel:

• Burk, potta, kastrull (skarvbox)
• Stockholmare (polygrip)
• Brunnsbajs (rost som kan komma från brunnslock som fastnar på byxorna när man är ute och jobbar som fibertekniker).

Det är en avvägning kring hur mycket humor och ironi som ska finnas i ett språkläromedel. Men eftersom det ska spegla branschen och yrkesspråket, måste det finnas med i en viss omfattning.

Positions- och destinationsverb

En kul grej med svenskan är att vi har många ord för position och destination.

här – där – borta – framme
hit – dit – bort – fram
härifrån – därifrån – bortifrån – framifrån
hitåt – ditåt – bortåt – framåt
hitom – bortom

– De här orden blir tydliga mär man pratar om kabelstråk och vart man ska åka, förklarar Emil Molander.

Det är inte helt enkelt att lära sig yrkessvenska och det kräver systematisk träning. Emil Molander säger att visst finns det finns digitala hjälpmedel för att lära sig ett nytt språk, men man kommer långt med papper, penna och en ljudfil.

Räcker det med ett språkläromedel för att lära sig yrkessvenska?

Nej, det räcker inte med ett läromedel för att lära sig yrkessvenska. I läromedlet finns exempelvis inte allmänspråket med. Det här läromedlet ska ses som ett komplement till SFI eller en allmän språkkurs.

Sofi Tegsveden Deveaux berättar:

– Dessutom får vi inte glömma det sociala sammanhanget. Språket är någonting som finns mellan oss människor. Alltså du som kollega, arbetsgivare, handledare och medmänniska. Du spelar också en roll i att låta någon utveckla sitt språk. Språket är inte etiketter som vi sätter på saker.

Moderator frågar vilka språkgrupper som behöver läromedlet?

– Vi vet inte exakt, men vi var på en utbildning där många hade arabiska eller andra språk i Mellanöstern som modersmål. Många gånger kan det vara en person som kan mer än ett språk och som har bott i flera länder, avslutar Sofi Tegsveden Deveaux.