Se filmen från föreläsningen
Det här är framtidens digitala beredskap


Sveriges digitala infrastruktur är en livsnerv, men också ett mål i både cyberattacker och sabotage. Därför bygger Svenska Stadsnätsföreningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. nu upp en ny nivå av beredskap inom telekom. Genom uppdraget Motståndskraft och uthållighet (MoU), utbildningar och fältövningar stärker de landets förmåga att stå emot kriser, höjd beredskap och krig.
Linda Kindberg inleder föreläsningen med att berätta att den kommer att handla om:
- Beredskap i praktiken för telekom
- Gråzonen och hybridkriget: vad som pågår och hur det märks
- Reparationsberedskap: förmågan att hitta fel och återställa snabbt
- Varför telekomberedskap är avgörande för samhällets funktion
Gråzonen i Sverige
Gråzonen är ett läge mellan fred och krig. Sverige påverkas i ökande grad av aktiviteter under tröskeln för väpnad konflikt, som sabotage, cyberattacker och desinformation.
– Gråzonen drabbar särskilt energi samt fiber och stadsnät, eftersom attacker och sabotage sker mot infrastruktur, förklarar Jimmy Persson.
Aktörerna är ofta otydliga. Gråzonsaktiviteter görs ofta anonymt eller via ombud. Det är svårt att avgöra om det är kriminalitet, olycka eller främmande makt.
Oavsett vem som ligger bakom innebär de ofta en stor samhällspåverkan. Ett enskilt sabotage mot fiber eller el kan slå ut telefoni, trygghetslarm och digitala tjänster för en hel kommun.
Jimmy Persson ger dessa exempel:
- Saboterad fiberinfrastruktur och attacker mot elskåp.
- Cyberangrepp mot myndigheter och kommuner.
- Desinformation riktad mot svenska beslutsfattare och befolkning används för att skapa splittring.
Han visualiserar gråzonen med en person, en kabel och en tång som kan leda till kris, vilket kan drabba ett sjukhus eller delar av en samhällsviktig verksamhet.
Jimmy Persson visar ett kollage med nyhetsrubriker från september 2025. Han slår fast att när fibern dör, då stannar Sverige. Jimmy Persson betonar:
– Sverige är sårbart. Vi har byggt upp hela samhället kring internet och vi är helt beroende av molntjänster.
Sverige är sårbart. Vi har byggt upp hela samhället kring internet och vi är helt beroende av molntjänster.
Jimmy Persson
utvecklings- och säkerhetschef, Svenska Stadsnätsföreningen
Lärdomar från kriget i Ukraina
Linda Kindberg berättar att Stadsnätsföreningen har dragit många lärdomar från kriget i Ukraina. Hon förklarar att Ukraina är beroende av att den digitala infrastrukturen finns tillgänglig överallt. Internet måste fungera även vid kris- och krigssituationer.
I Ukraina används fiberanslutna drönare dagligen. Det är ett konkret exempel på hur digital infrastruktur är avgörande även i strid.
Kriget förs lokalt. Och både el- och digital infrastruktur är prioriterade mål. Reparationsberedskap är därför en överlevnadsförmåga
– Den digitala infrastrukturen måste tillhandahållas, repareras och utvecklas lokalt, förklarar Linda Kindberg.
Men beredskap handlar inte bara om krig, utan också om andra typer av kriser. Hon exemplifierar det med de kraftiga översvämningarna som skedde i Västernorrland för några veckor sedan.

Beredskapsuppdrag: Motståndskraft och uthållighet (MoU)
2022 fick Stadsnätsföreningen beredskapsuppdraget Motståndskraft och uthållighet (MoU) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. av Post- och telestyrelsen (PTS).
Syftet med uppdraget är att stödja och utveckla branschens gemensamma förmåga att upprätthålla den digitala infrastrukturen vid kris, höjd beredskap och krig.
Stadsnäten får ta del av beredskapsmateriel, utbildning och fördjupad samverkan, oavsett storlek och ekonomiska förutsättningar.
Beredskapsorganisationen står på tre ben:
- Materiel
- Öka kunskap och kompetens
- Fördjupa samverkan
Målet är att öka förmågan att hantera oväntade situationer.
Vad är beredskapsmateriel?
Jimmy Persson förklarar att beredskapsmateriel är:
- Reservkraft
- Reparationsvagnar
- Drivmedelsanläggningar
- Tjältningsvagnar
- Skyddsutrustning: splitterskydd
- Taktiskt materiel
- Materielcontainrar
- Instrument
- Reparationsmateriel

Utbildningar inom beredskap
På uppdrag av Post- och telestyrelsen (PTS) har Stadsnätsföreningen tagit fram beredskapsutbildningar för att stärka beredskapen inom telekomsektorn.
Linda Kindberg berättar om dessa utbildningar:
Allmän utbildning i krisberedskap för telekom (KRIS1)
Den riktar sig till alla inom telekom, oavsett befattning, och ger grundläggande kunskaper i krisberedskap som är särskilt relevanta för aktörer i branschen.
Fibertekniker i beredskap
Utbildningen riktar sig till personer som har en bakgrund som eller arbetar som fibertekniker, fiberinstallatörer eller i motsvarande roller.
Syftet är att deltagarna ska få praktisk kunskap i felsökning, lagning och mätning av fibernät under akuta skeenden och fältliknande förhållanden.
Läs mer om yrkesprofilen Fibertekniker i beredskap.
Nätverkstekniker i beredskap (NIB): nyhet hösten 2025
Utbildningen riktar sig till personer som har en bakgrund eller arbetar som nätverkstekniker, eller i motsvarande roller.
Innehållet omfattar etablering av nya noder och återbruk, konfigurering av aktiv utrustning samt verifiering av återetablerade förbindelser.
Läs mer om yrkesprofilen Nätverkstekniker i beredskap.
Arbetsledare i beredskapsfunktion (ALF)
Utbildningen riktar sig till deltagare som har genomgått FIB. Fokus ligger på att leda grupper, prioritera arbetsuppgifter och fatta svåra beslut i pressade situationer.
Läs mer om yrkesprofilen Arbetsledare i fält under kris- och krigssituationer.
Utbildningarna genomförs i Hudiksvall och Ängelholm.
Stadsnätsföreningen anordnar även digitala utbildningar om reservkraft och Rakel.
Alla som genomgår utbildningarna valideras och får ett kompetensbevis om de klarar valideringen. Totalt har 2 203 personer utbildats.

Fältövning25 stärkte reparationsberedskapen inom telekom
Den 14–16 oktober 2025 arrangerade PTS Fältövning25. Syftet var att stärka reparationsförmågan efter vapenverkan. Den ska öka förmågan till säkerhetsmedvetet uppträdande i fält och även förmågan att använda förstärkningsmateriel.
Stadsnätsföreningen medverkade i övningsplanering och genomförande av fältövningen med framtagna förstärkningsresurser såsom materiel för fiberreparation i fält, materielcontainer, reparationsvagnar för fiber, reservnoder, reservkraft, extern drivmedelstank, fälttaktiskt materiel samt olika typer av skyddsutrustning för tekniker.
De som främst övades var 18 tekniker från stadsnät och operatörer, vilka alla tidigare genomgått den praktiska utbildningen Fibertekniker i beredskap (FIB).
Jimmy Persson sammanfattar: Beredskap för telekom är avgörande för samhället.
- Beroende av att den digitala infrastrukturen: internet måste fungera även vid kris och krig.
- Lokal och regional reparationsberedskap är ett måste.
- Att materiel, instrument och verktyg finns för reparation nära där det behövs.
- Att utbildad personal finns att tillgå när det händer.
- Kunna och vilja hjälpas åt: samverka!
- Verktyg för kris så att vi kan dela lägesbilder med varandra:
Moderator frågar om vilka konkreta lärdomar de har fått från kriget i Ukraina.
Erfarenheterna från kriget i Ukraina har stärkt insikten om vikten av att bygga lokal kapacitet även i Sverige. Detta ligger till grund för uppdraget Motståndskraft och uthållighet (MoU).
– I Ukraina jobbar cirka 4 000 fibertekniker dygnet runt med reparation av fiber. De har säkert lika många som arbetar med el. Det är avgörande att hitta personal som kan utföra de här arbetsuppgifterna, berättar Jimmy Persson.
Linda Kindberg flikar in att när fibern dör så stannar Sverige. Hon sammanfattar:
– Den digitala infrastrukturen är med oss i allt och vi tänker sällan på hur beroende vi är av den.
Linda Kindberg tipsar lyssnarna om att ta del av det omfattande arbetet som Stadsnätsföreningen har gjort. De delar gärna med sig av sina erfarenheter. Hon uppmanar alla intresserade att anmäla sig till grundutbildningen i krisberedskap inom telekom.
Jimmy Persson betonar vikten av att materiel finns. Han berättar att Stadsnätsföreningen har utvecklat en reparationsvagn för fiber som har ändrat utseende och innehåll utifrån lärdomar.
Men framtidens beredskap handlar inte bara om materiel, utan också om människor, samarbete och förmågan att agera när det verkligen gäller.