Karlstads Energi börjar tidigt och bygger långsiktigt

Henrik Jönson inleder med att säga att det finns en kompetensbrist inom branschen och att arbetsgivare behöver vidga vyerna kring hur de arbetar med kompetensförsörjningsfrågan.

– Jag tycker inte bara att kompetensförsörjning ska handla om färdigutbildade personer eller de som har arbetslivserfarenheter, utan också morgondagens kollegor: ungdomarna, säger Henrik Jönson.

Ungdomars kunskap om energibranschen

Ungdomar väljer yrken som de tror är välbetalda, i stället för att skapa sig en korrekt uppfattning om inom vilka branscher som har bäst möjligheter till jobb.

Arbetsmarknadskunskap Värmland har genomfört undersökningar med skolungdomar mellan 13–19 år som visar att ungdomarna saknar insyn i och förebilder inom arbetslivet.

– Ungdomar formar sina uppfattningar om arbetsmarknaden via sociala medier, förklarar Henrik Jönson.

Den låga insynen i arbetsmarknaden leder till att ungas attityder påverkas av yttre fördomar. Det ger en skev och orealistisk bild och ungdomarna ser inte en framtid i branscher där det är en kompetensbrist.

Värst är det inom energibranschen, eftersom den hamnar i botten av samtliga branscher. Men med kunskap kan vi vända detta.

Framtidens kompetens börjar i skolan

Henrik Jönson förklarar att vi behöver berätta för barn som går i skolan om vad branschen gör och vilka yrken som finns.

– Vi behöver skapa intresse för branschen tidigt, säger Henrik Jönson.

I läroplanen för grundskolan står det att varje elev ska få kunskaper och förutsättningar för en god miljö och hållbar utveckling. De ska ha inblick i närsamhället och dess arbetsliv. Dessutom ska eleverna få utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Koncept för kompetensförsörjningen

Samarbete med Ung Företagsamhet (UF)

UF är en ideell organisation som arbetar för att ge barn och unga kunskaper i entreprenörskap. De finns i hela Sverige och samarbetar med skolor, från förskolan till gymnasiet.

På gymnasiet driver eleverna egna företag under ett läsår, där de får starta, driva och avveckla ett företag. Målet är att stärka ungas entreprenöriella förmågor och utveckla initiativförmåga, samarbeta och ta ansvar.

– UF skapar en viktig bro mellan utbildning och arbetsliv, säger Henrik Jönson.

Förskoleutmaningen

Denna bygger på succén med Grundskoleutmaningen. Här får barnen träna på lekfullt sätt att vara kreativa och tänka nytt, gå från idé till handling.

Karlstad Energi har skickat två uppdrag till förskolebarnen där de får bygga prototyper och presentera sina idéer, tillsammans med förskolepedagogerna. Det kan vara allt från hur vi tar vara på energi till hur vi skapar en bättre miljö. Det viktigaste är inte svaret utan att barnen känner att deras idéer kan göra skillnad.

Förskoleutmaningen sker i hela Värmland.

Grundskoleutmaningen

Här får barnen en större utmaning och elever i F till årskurs 9 får arbeta med skarpa case från lokala företag. Förra årets utmaning hette:

Skapa en hållbar dag i framtiden.

Det handlade om hur sophantering ska fungera om 20 år, hur kan vi transportera oss på ett hållbart sätt till skola och arbete och hur kan uppkopplingen se ut i framtidens hem.

– De får skissa, prototypa och spela in filmer för att visa sina lösningar och de tränar kreativitet, problemlösning och presentationsteknik, förklarar Henrik Jönson.

Vad får Karlstad Energi ut av detta?

De bygger tidigt kontakt med framtidens arbetskraft. De får lära sig att energibranschen är spännande, modern och viktig. Vidare ökar de kännedomen om Karlstads Energi bland elever, föräldrar och lärare. Och Karlstads Energi blir själva inspirerade av barnens idéer. Dessutom bidrar de till skolans mål och hållbar utveckling och entreprenörskap.

Samarbetet blir vinst för skola, elever och Karlstads Energi.

Värmländska skolor har den högsta andelen aktiva grundskolor i UF i hela landet, då hela 80 procent deltar i UF:s program. Det betyder att många elever i regionen får träna sina entreprenöriella förmågor, kreativitet och problemlösning under skolgången.

Karlstads Energis medverkan i klassrummet

Karlstads Energi anser att kompetensförsörjningen är en av de viktigaste framtidsfrågorna. Det handlar inte bara om rekrytering när ett behov uppstår, utan om att bygga långsiktiga relationer och intresse för branschen.

– Vi är övertygade om att barn och elever behöver möta oss i sin vardag och att de får se våra verksamheter på nära håll, förklarar Henrik Jönson.

Sopbil på förskolan

Sopbilen på förskolan är ett koncept där barnen får möta personal från Karlstads Energi och lära sig mer om sophantering, miljö- och energifrågor på ett lekfullt sätt. De får också träffa maskoten Lotsa som är en symbol för sortering, återvinning, el och värme.

I grundskolan bygger de vidare på kunskaperna och pratar studieval och yrkesmöjligheter.

På gymnasiet får de träffa ungdomar i praktiska moment under vissa utbildningar och förklarar hur utbildningen kan leda till framtida jobb inom energibranschen.

– Vi har tagit fram årshjul för praktik i vår egen verksamhet så både vi och skolorna vet när vi kan ta emot praktikanter, berättar Henrik Jönson.

Karlstad Energi erbjuder också examensarbeten, traineeplatser och samarbeten med universitetet.

De har ett engagemang i programmet Higher Ambition. Det handlar om att skapa en attraktiv miljö för unga akademiker i regionen. Att erbjuda spännande uppdrag och nätverk som gör att fler vill stanna kvar och bygga sin framtid i regionen. Karlstads Energi får tillgång till ny kompetens och nya perspektiv.

Paper Province-resan

Paper Province är ett ledande papperskluster i Värmland som består av cirka 130 medlemsföretag. De utvecklar tillsammans den skogliga bioekonomin och är verksamma inom:

• Innovation och utveckling
• Kompetensförsörjning
• Internationalisering
• Samverkan i regionen

Målet är att stärka Värmland som en nod för hållbarhet, cirkularitet och framtidens jobb. En central del i arbetet med kompetensförsörjning är det årliga arrangemanget Paper Province-resan där studerande från ingenjörs- och teknikprogram från universitet och högskolor får komma till Värmland och besöka medlemsföretag.

De får se produktionen, träffa medarbetare, nätverka och knyta kontakter för examensarbeten, praktik och framtida anställning. Detta innebär ett unikt tillfälle för Karlstads Energi då de får möta framtidens arbetskraft.

Henrik Jönson berättar att Karlstads Energi deltar i resan genom att ta emot studiebesök, de visar hur man kan arbeta med fjärrvärme och el från biobränslen och berättar om deras satsningar på innovation.

– Det är alltifrån utveckling av fiberbaserade papperspåsar till hackathon där vi letar lösningar på återvinning av naturkorkar, berättar Henrik Jönson.

För studenterna innebär resan både en direktkontakt med arbetsgivarna och de får en realistisk bild av branschen. Det här är viktigt eftersom många studenter annars lockar till storstadsregionerna.

Karlstads Energi kan påverka utbildningsinnehållet, vara interna ambassadörer, profilera sig som framtidens val av arbetsplats och få en ökad andel sökanden.

Fyra framgångsfaktorer

Henrik Jönson lyfter dessa fyra framgångsfaktorer:

1. Synliggör kompetenser
2. Stärk arbetsgivarvarumärket
3. Erbjud utvecklingsmöjligheter
4. Ha ett handlingskraftigt ledarskap för kompetensförsörjning

Förbättringsområden

Henrik Jönson lyfter samtidigt dessa fyra förbättringsområden:

• Göra frågan till en strategisk fråga på ledningsnivå
• Bidra till att främja snabbare omskolning
• Vikten av politiska beslut
• Närvaro: vara återkommande synliga och inte göra punktinsatser.

Moderator Annika Johannesson frågar vad som är avgörande för att lyckas med arbetet?

– Det är att chefer och ledningsgrupper säger att vi ska arbeta med kompetensförsörjningen strategiskt och att man exempelvis sätter upp årshjul för praktik, svarar Henrik Jönson.

Har ni behövt stöd i arbetet?

– Det viktiga är att knyta kontakter för att få komma in på skolorna. Vi har bland annat vänt oss till studie- och yrkesvägledare, berättar Henrik Jönson.

Henrik Jönson avslutar med insikten att det var svårt även för Karlstad Energi att ta emot praktikanter, innan de började arbeta efter årshjulet.