Energibranschen: från osynlig till synlig

Kommunikationssatsningen Energiboost

En av de största utmaningarna energibranschen har är kompetensförsörjningen.

För att få unga att upptäcka branschen och välja utbildningar som leder till energijobb har Energiföretagen Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. inlett kommunikationssatsningen Energiboost Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. tillsammans med sina medlemsföretag för att öka branschens attraktionskraft.

Energiboost är ett koncept som Energiföretagen utvecklat tillsammans med kommunikationsbyrån Spoon.

Arbetet har skett i samverkan med medlemsföretagen i Rådet för kompetensförsörjning och Rådet för strategisk kommunikation.

Generation Z vill göra världen bättre och vill ha trygga jobb

Energiföretagen har genomfört en målgruppsanalys som visade att unga i generation Z vill göra världen bättre. De vill hjälpa till och lösa stora samhällsutmaningar kopplade till hållbarhet och klimat.

Men de är osäkra på vad de ska göra med sin egen framtid och söker trygga jobb att trivas på.

– Genom målgruppsanalysen fick vi veta mer om vad ungdomar behöver veta för att kunna göra sina framtidsval, vilka kanaler de använder samt vilka budskap och vilken tonalitet som de känner sig bekväma med, förklarar Greta Hjortzberg.

Resultatet blev Energiboost med fokus på igenkänning, gaming, autenticitet och humor.

Kampanjen syns på TikTok, Instagram och Snapchat.

Greta Hjortzberg visar två korta filmer med:

• Glory som är anslutningsingenjör på Ellevio
• Fabian som är distributionselektriker på Växjö Energi

Glory och Fabian representerar olika skeden: från gymnasieval till högskoleval.

Detta är två av de kortare filmerna. Det finns många andra ambassadörer och yrkesprofiler som spelats in hos medlemsföretagen som bland annat:

• Linjemontörer
• Drifttekniker inom fjärrvärme
• Reaktorsäkerhet
• Energidistribution
• Datascientist inom vattenkraft

Målsättningen är att fyra nya filmer släpps under hösten 2025.

Kort format lockar och långt fördjupar

De korta snabba varianterna fångar uppmärksamhet och väcker nyfikenhet för branschen och olika yrkesroller.

De längre varianterna används för fördjupad kommunikation med målgrupperna.

Filmerna ska skapa ett första steg in i energibranschen med fokus på storytelling och igenkänning. Vidare syftar de till att öka medvetenheten om energibranschen bland unga och unga vuxna.

Målgrupper i fokus: 14–16 och 18–21 år

Målgruppen 14–16 år:

• Går i grundskolan eller första året på gymnasiet
• Söker underhållning, gemenskap och inspiration inför framtida val
• Aktivt intresse för gaming och underhållning
• Rör sig främst på TikTok och Snapchat

Målgruppen 18–21 år:

• På väg mot eller mitt i studie- och yrkesval
• Mer mottagliga för inspiration om samhällsfrågor för framtidsval
• Kombinerar intresse för gaming med nyhetsintresse
• Använder TikTok, Instagram och i viss mån Snapchat

Topplistan för långa och korta filmer

Greta Hjortzberg berättar att dessa tre filmer gav bäst utfall:

• Samuel som är montör
• Petter som är distributionselektriker
• Ronja som är driftstekniker

Av de korta filmerna var dessa bäst:

• Samuel som är montör
• Petter som är distributionselektriker
• Fabian som är distributionselektriker

Rätt format på rätt plattform når målgrupperna

Långa filmer presterar bra till mycket låg kostnad per film, och storytelling fungerar särskilt väl. Korta varianter och stillbilder är effektiva för att bygga räckvidd och driva klick.

Snapchat har varit den starkaste plattformen för målgruppen 14–16 år, medan TikTok fungerat bäst för 18–21 år; Instagram är ett bra komplement för att bygga förtroende, men är dyrare.

I målgruppen 18–21 är det flest killar som klickar på filmerna. Intresset för gaming och nyheter speglades i format och tonalitet och kan vara en nyckel till framgång.

Över 7,6 miljoner visningar på TikTok

Prognosen och målet var drygt två miljoner visningar, men utfallet blev drygt 7,6 miljoner visningar. Åldersgruppen 13–17 år klickade till största delen på filmerna.

– På TikTok nådde vi även en målgrupp på 45–55 år som kan vara de ungas föräldrar, berättar Greta Hjortzberg.

12 miljoner visningar på Snapchat

Här var estimatet på fyra miljoner visningar, som hamnade på drygt 12 miljoner.

En stor andel tittar länge på filmerna och scrollar inte vidare.

För att summera: Energiboost syns och engagerar!

– Vi har lärt oss mycket genom processen och arbetet som vi kan ta med oss när vi fortsätter kommunicera om energibranschen, säger Greta Hjortzberg.

Framtidsval på energijobb.se och gymnasium.se

När man har klickat på en film i kampanjen hamnar man på webbplatsen energijobb.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Här kan man läsa om jobb i energibranschen, sommarjobb, praktik- och traineeplatser, nyheter för energisektorn, kommande evenemang samt ta del av CV-tips och utbildningsvägar.

Greta Hjortzberg berättar också att gymnasium.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. riktar sig till ungdomar som ska göra sitt gymnasieval och på den plattformen kan de läsa mer om framtida yrken.

Energiboost växlar upp mot 2026

Energiboost fortsätter med nya filmproduktioner under hösten. Samtidigt utvärderas året och en plan för 2026 tas fram med tydliga mål, målgrupper och kanaler.

En ny behovsanalys visar vilken kompetens branschen behöver; resultaten omsätts i riktade satsningar. Påverkan och opinionsbildning intensifieras för att öka ungas kännedom och stödja omställning hos utbildningsaktörer och arbetsgivare.

Branschvalidering skalas upp och kompletteras med verktyg för strategisk kompetensförsörjning så att företag lättare kan kartlägga, matcha och utveckla kompetens.

Tillsammans gör detta Energiboost mer målinriktad, mätbar och långsiktigt hållbar.

– Samverkan med andra branscher och Sobona är viktigt för att skapa samsyn och komma framåt, slår Greta Hjortzberg fast.

Moderatorn Annika Johannesson frågar hur Greta Hjortzberg bedömer det politiska intresset för dessa frågor.

– Frågan om kompetensförsörjning kommer ofta in sent i planeringen av större projekt. Vi ser ett tydligt behov av en nationell strategi för energikompetens som tar ett helhetsgrepp, avslutar Greta Hjortzberg.