Valideringsmodell för energi

Nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter.
Utgår ifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde.
Innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

9 Yrkesprofiler

+13 Valideringleverantörer

+20 Yrkesbedömare

I fokus just nu

Tjänster inom branschvalidering

Ordlista med yrkesspecifika ord och meningar för energi

MYH beviljar statsbidrag för relevanssäkring inom energi

Sobonapodden avsnitt 32: Därför behöver yrkeskunskaper valideras

Energi, fiber och stadsnät 19 augusti 2026

På konferensen delar vi praktiska verktyg, framtidsspaningar om kompetensbehov och inspirerande case från medlemsföretag.

Läs mer!

Strategisk kompetensförsörjning inom energi 7 oktober 2026

Ta del av framgångsfaktorer, erfarenheter och nya arbetssätt för att attrahera, inkludera och utveckla framtidens kompetens inom energibranschen.

Läs mer!

Många letar efter

Nationella yrkesprofiler

Beredare – elnät

Distributionselektriker – ledningsnät

Distributionselektriker – belysning

Distributionstekniker – fjärrvärmenät, fjärrkylenät

Drifttekniker – kraftvärme, fjärrvärme, fjärrkyla

Drifttekniker – elnät

Kundservicemedarbetare

Projektledare - elnät

Projektör - elnät

ULA-modellen utvecklar kompetensförsörjningen

ULA-modellen (utveckla, leda och attrahera) hjälper er att skapa en tydlig strategi för att utveckla, leda och attrahera rätt kompetens.

Så här kan du använda branschvalidering

Branschvalidering kan användas inom flera områden i arbetet med kompetensförsörjningen för att skapa struktur och tydlighet. Här är några användningsområden:

Om yrkesprofilerna och valideringsmodellen

Ladda ner och skriv ut broschyren om yrkesprofiler och validering för energi

Broschyren beskriver vad branschvalidering är, vilka yrkesprofiler som finns och hur validering fungerar. Den lyfter även fram vinster för både arbetsgivare och individer.

Ladda ner PDF (8 sidor)

Valideringsmodell för energi

Valideringsmodellen är nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter. Den utgår från kompetensstandarder utifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde. Valideringsmodellen innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

Så här fungerar valideringsprocessen.

Våra tjänsteområden och tjänster

Vi erbjuder många tjänster inom tjänsteområdena: utbildning, rådgivning och valideringsstöd.

Du kan även anmäla dig till någon av våra kommande konferenser.

Upptäck alla tjänster!

Inför validering i verksamheten

Klara, färdiga, gå är en praktisk steg-för-steg-guide som hjälper er att införa validering i verksamheten.

Upptäck klara, färdiga gå!

Mer om valideringsmodellen

Bakgrund till validering

Verksamheterna bland Sobonas medlemsföretag bedrivs inom produktion och distribution av energi och kan delas in i följande underkategorier: nät, elproduktion, fiber, fjärrvärme och näthandel.

Energibranschen är en av Sobonas största branscher och innefattar ungefär 250 bolag.

Utvecklingsarbetet är sprunget ur Energiuppropet och lyfter vikten av att tänka annorlunda och bredare vid kompetensförsörjning. Syftet med projektet är att skapa en enklare, tydligare och mer kvalitetssäkrad väg in i arbete inom energibranschen i hela Sverige.

Utvecklingen av yrkesprofilerna har skett tillsammans med Energiföretagen Sverige Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Sobonas branschråd Energi med delfinansiering av Arbetsförmedlingen och Skolverket.

Från och med 2023 drivs branschvalideringsmodellen genom det partsgemensamma Kompetenskansliet. Energi har en egen valideringsmodell.

Energiföretagen Sverige medverkar i drift och förvaltning av den gemensamma branschvalideringsmodellen, genom medverkan i styrgrupp, nationellt råd och utvecklingsråd. Läs gärna mer på Energiföretagen Sveriges webbsida om branschvalidering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Kvalitetssäkrande förankrande panel

En kvalitetssäkrande förankrande panel genomfördes i december 2018 med representanter från:

De senaste nationella samsynsmötena genomfördes under hösten 2022.

Under 2019–2026 har bedömningsplaner, checklistor och lokala förutsättningar för validering på företagsnivå utvecklats. De första bedömarna har utbildats inom ramen för OCN-metoden för att kunna starta upp validering på sina företag.

Med delfinansiering av Myndigheten för yrkeshögskolan sker fortsatt kvalitetssäkring och utveckling, parallellt med främjandemedel från Arbetsförmedlingen i projektet Yrkesprofilering och validering inom energi Länk till annan webbplats. för att stödja insteg, handledarskap och språkutvecklande insatser.

Vem kan använda valideringsmodellen?

Valideringsmodellen är tillgänglig för alla företag inom energi. Företag som är medlemmar i Sobona eller Energiföretagen Sverige har tillgång till valideringsmodellen via sina medlemskap.

Såväl kommunala som privata företag, kommuner och organisationer kan också använda valideringsmodellen. Avtal för valideringsleverantörer sker genom Kompetenskansliet.

Systematiskt kvalitetsarbete

Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säkerställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och revidering av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter. Detta styrs genom det partsgemensamma Kompetenskansliet och utifrån Myndigheten för yrkeshögskolans vägledning för branschvalidering av yrkeskompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

För att stärka individens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.

Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer versionshantering och spårbarhet av material.

Rättssäkerheten för individen i lär- och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodogöra sig lärande samt visa uppnått kunnande.

Via standardiserings- och samsynsprocesser säkerställer de att enskilda bedömningar är likvärdiga och sker enligt kraven på nivå och dokumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden och i slutändan i nationella rådet i Kompetenskansliet.

Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens samt stöd- och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för individen, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.

Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.

Läs mer om vårt systematiska kvalitetsarbete.

Validering med OCN-metoden

Valideringsmodellen utgår från de nationella yrkesprofilerna som är framtagna med stöd av OCN-metoden. Arbetet har skett med hjälp av yrkeskunniga från såväl små som stora referensföretag runtom i landet.

Den är regionalt och nationellt relevanssäkrad och förankrad hos arbetsmarknadens parter via en branschpanel, i syfte att säkerställa innehåll och struktur utifrån olika parters perspektiv, intressen och geografiska skillnader. OCN-metoden stöder denna relevans- och kvalitetssäkring.

Det löpande arbetet kring administration, utbildning och kvalitetssäkring sker med stöd av Sobonas Kompetenskansli.

Processen för validering

Upplägget för valideringsprocessen utgår från självskattningen och kartläggningen av individens förutsättningar och förkunskaper. Bedömaren utgår från kompetenskartläggningen och gör en plan för validering.

Det ska finnas en tydlig bedömningsplan, oavsett om det är en summativ eller formativ process.

Alla anpassningar dokumenteras och prövas genom en intern kvalitetssäkring så att kvalitetskrav och likvärdighet efterlevs och uppnås.

Bedömningskriterier
Bedömningsplaner
Digitalt verktyg som underlättar processen
Kvalitetssäkringskedja genom OCN-metoden
Kvalifikationsbevis som är tydligt specificerade
Läranderesultat i valbara moduler
Relevanssäkrat innehåll
Validering kan ske på arbetsplatsen

Vilka roller finns i valideringsmodellen?

Yrkesbedömare

Bedömare kallas den person som ansvarar för en individs lärande- och valideringsprocess inom ramen för branschens valideringsmodell. Det är både ett lärorikt och viktigt uppdrag.

En bedömare måste vara kopplad till en organisation, en så kallad ”valideringsleverantör”. För dessa finns separata villkor.

Yrkesbedömaren ser till att innehåll och nivå efterlevs i moduler och yrkesprofil. Hen beställer också intyg till individen. Bedömaren ska ha gedigen yrkeskunskap och förståelse för lärandet som sker på arbetsplatsen. Hen ska ha visat intresse och egenskaper för rollen och gått bedömarutbildning.

Bedömaren fungerar också som en första instans för de förändringar i yrkesrollen som kan påverka kvalifikationens innehåll och nivå, utifrån OCN-metoden.

Utbildning till bedömare
På uppdrag av Kompetenskansliet genomför Nordiskt Valideringsforum en digital bedömarutbildning under fyra halvdagar. Utbildningen ger en introduktion till branschvalidering och är obligatorisk för den som ska vara yrkesbedömare.

Utbildningen ger kunskaper för att planera, genomföra och dokumentera en valideringsprocess. Utbildningen innehåller olika kriterier för validering och vägledning. Den visar även hur tyst kunskap synliggörs och hur individen blir medveten om sitt kunnande.

Utbildningen ger kunskap i:
• yrkesprofilens syfte och uppbyggnad
• bedömning enligt modul, bedömningsplan och nivå
• innebörd, nyckelbegrepp och kvalitetskrav
• bevisstruktur och vikten av transparens
• upplägg och anpassningar, utifrån individens behov
• dokumentation och samlad motivering
• kvalitetssäkring i form av intern och extern granskning
• digitala verktyg
• kvalitetssäkringskedjans uppbyggnad, roller och ansvarsområden.

Läs mer om bedömarutbildningen.

Yrkesbedömaren – en viktig roll
Yrkesbedömaren ansvarar för den totala kartläggningen samt lärande- och valideringsprocessen. Branschen skriver ett avtal med yrkesbedömaren där krav, roller, uppgifter, ansvar och samarbete förtydligas. Bedömare ska fortbildas minst vart tredje år. Intern och extern kvalitetssäkrare genomför bedömarutbildningen som ett steg för att bli IK respektive EK.

En yrkesbedömare ska:
• ha kunskaper om branschen
• vara väl insatt i yrkesroller och karriärvägar
• kunna kvalitetskraven i branschens valideringsmodell
• ha IT-kunskaper för administration och dokumentation
• ha yrkeskunskap enligt branschens krav
• kunna bemöta individer i olika situationer
• ha pedagogisk erfarenhet och kompetens
• ha certifikat, yrkesbevis eller liknande.

Detta ingår i rollen:
• göra en kompetenskartläggning eller använda utförd kartläggning
• utföra fördjupad kartläggning och planera lärande- eller valideringsprocesser
• ge individen stöd, vägledning, återkoppling och stödinsatser
• ge information, göra identitetskontroll och värna om personlig integritet.

Handledare

Vid sidan om bedömaren finns handledare som biträder i bedömningen och dokumentationen av resultaten. Sobona erbjuder en grundläggande allmän handledarutbildning.

Intern kvalitetssäkrare (IK)

Intern kvalitetssäkrare (IK) finns hos valideringsleverantören, oftast i en arbetsledande och samordnande funktion. En IK kan även finnas på branschnivå med uppdrag att arbeta med flera valideringsleverantörer. Utbildning för rollen krävs och den genomförs av Nordiskt Valideringsforum på uppdrag av Kompetenskansliet.

IK stöttar bedömare i processen, säkerställer konsekvens mellan olika bedömare och ser om systematiska problem finns, kopplade mot innehåll och nivå i yrkesprofilen.

IK ska genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för intern kvalitetssäkring (IK) är definierad i OCN-metoden.

Intern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa konsekvens mellan olika bedömare och över tid
• säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls
• säkerställa att kraven på nyckelbegrepp och kvalitet uppfylls
• utvärdera verksamheten årsvis
• utvärdera kvalifikationen och modulernas relevans
• uppmärksamma EK om eventuella problem.

Extern kvalitetssäkrare (EK)

Extern kvalitetssäkrare (EK) utses av en styrgrupp som är knuten till kompetenskansliet. EK utses på meriter i branschen och kan finnas hos samtliga intressenter och aktörer. En EK stöttar flera IK för att uppnå likvärdiga bedömningar.

EK rapporterar till Kompetenskansliet och genomgår fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för EK är definierad i OCN-metoden.

Extern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa att verksamheten genomförs utifrån moduler och bedömningsplan
• säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar utifrån arbetsplan
• säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
• föreslå förbättringar utifrån intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
• rapportera till utfärdare och Kompetenskansliet.

Validand

Individen som ska genomgå en valideringsprocess och få sina yrkeskunskaper validerade kan kallas för validand.

Valideringsleverantör

Valideringsleverantörer kallas de organisationer som har
överenskommit att stödja och delta i branschens valideringsarbete.

Organisationen har verksamhet inom de aktuella yrkesområdena. Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare, arbetsmarknads eller omställningsaktör.

En valideringsleverantör har, eller planerar att ha, en eller flera godkända bedömare och/eller yrkesbedömare som kan genomföra lärande och valideringsprocesser i branschens valideringsmodell. Det kan ske med deltagare såväl inom som utanför den egna organisationen.

Som valideringsleverantör blir ni del av ett system som arbetar med validering. Avtalet innebär att ni följer en policy om jämställdhet och likabehandling.

Valideringsstödjare

Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.

Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när IK ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.

Funktionen kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.

Läs gärna mer om utbildningen till valideringsstödjare.

Medel för omställning: validering i förebyggande insatser

Det går att söka externa medel för arbetet med validering från Omställningsfonden och KFS Trygghetsfond. Syftet är att förbereda organisation och medarbetare för framtidens kompetensbehov.

Kompetenskansliet är parternas förlängda arm

Kansliet leder och koordinerar löpande drift och förvaltning av branschvalideringsmodellen. Kompetenskansliet är avropsfunktionen för alla tjänster inom branschvalidering.