Valideringsmodell för besöksnäring och kulturarv

Nationellt förankrad i branschen och hos arbetsmarknadens parter.
Utgår ifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde.
Innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

2 Yrkesprofiler

+5 Valideringleverantörer

+10 Yrkesbedömare

I fokus just nu

Tjänster inom branschvalidering

Sobonapodden avsnitt 32: Därför behöver yrkeskunskaper valideras

Sobona beviljas statsbidrag

Självskattning och kartläggning

Valideringskonferensen 5 november 2025

Konferensen vänder sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom arbetsmarknad, kompetensförsörjning eller utbildning.

Läs mer och anmäl dig!

Nyhet! Ordlista med yrkesspecifika ord och meningar

I vår nya ordlista för besöksnäring och kulturarv hittar du såväl yrkesspecifika ord och meningar som vanliga ord och meningar på en arbetsplats.

Till ordlistan

Nationella yrkesprofiler

Assistent i museiverksamhet

Värd

Många letar efter

Hur vill du använda branschvalidering?

Insteg och praktik

Introduktion

Kompetenskartläggning

Valideringsmodell för besöksnäring och kulturarv

Valideringsmodellen är nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter. Den utgår från kompetensstandarder utifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde. Valideringsmodellen innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

Så här fungerar valideringsprocessen.

Våra tjänsteområden och tjänster

Vi erbjuder många tjänster inom tjänsteområdena: utbildning, rådgivning och valideringsstöd.

Du kan även anmäla dig till någon av våra kommande konferenser.

Upptäck alla tjänster!

Inför validering i verksamheten

Klara, färdiga, gå är en praktisk steg-för-steg-guide som hjälper er att införa validering i verksamheten.

Upptäck klara, färdiga gå!

Mer om valideringsmodellen

Bakgrund till validering

Bland Sobonas medlemsföretag inom besöksnäring och kulturarv finns verksamheter som museer, fritid/rekreation, kurs och konferens, teater samt arkeologi och fritidshamnar.

Under 2019 initierades ett yrkesprofileringsprojekt med delfinansiering av Arbetsförmedlingen. Syftet var att skapa fler möjligheter till strukturerade insteg i branschen.

Det genomförs en rad olika projekt och praktiksatsningar. Inom branschen finns ett stort behov att definiera vad som behövs för att skapa väldefinierade insteg och nya vägar in på arbetsmarknaden.

Under 2019 har deltagande bolag utvecklat två yrkesprofiler som numera finns som verktyg i valideringsmodellen. En uppföljande relevansäkrande arbete planeras under 2024.

Genomförande av relevanssäkrande branschpanel utifrån OCN-metoden för två yrkesroller inom besöksnäring och kulturarv som Sobona tillsammans med branschföreträdare, fackliga organisationer och referensföretag utvecklat kommer påbörjas under hösten 2024 med delfinansiering av Myndigheten för yrkeshögskolan.

Nationell kvalitetssäkrande panel

Dessutom har en nationell kvalitetssäkrande panel genomförts. I panelen deltog representanter från:

Arbetsförmedlingen
Arena Älvshögsborg
Fyrishov, Got Event
Kommunal
Museet Hamn
Jamtli
Kalmar Läns Museum
Mångkulturellt Centrum
Region Jämtland Härjedalen
Scandic
Sobona
Stiftelsen Kulturmiljövård
Visit Stockholm.

Under 2020 har bedömningsplaner, checklistor och lokala förutsättningar på företagsnivå utvecklats.

Sobona språkparlör kompletterades under 2021 med innehåll från besöksnäring och kulturarv. Sobona har vidare under 2022 tillsammans med bland annat Kommunal och Svenska Badbranschen medverkat i en yrkesprofileringsprocess för introduktion till bad samt till badvärd. Under 2023 har detta arbete resulterat i branschvalideringsmodell som Svenska Badbranschen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. står som huvudman för. Sobona och Kommunal är associerade medlemmar i Svenska Badbranschen. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Detta arbete kommer fortsätta som del av ett främjandeprojekt för nyanländas etablering på arbetsmarknaden även 2024.

Vem kan använda valideringsmodellen?

Branschvalideringsmodellen ger ett stöd i användningen av yrkesprofilerna. Det finns en tydlig beskrivning av processen för kompetensförsörjning.

Modellen för användningsområdena visar hur branschvalidering systematiskt kan användas som stöd och verktyg för att kvalitetssäkra kompetensförsörjning.

Här är några användare:

Arbetsgivarorganisationer
Arbetsmarknadsaktörer
Arbetstagarorganisationer
Branschkonsulter
Branschorganisationer
Företag
Individ
Myndigheter
Omställningsaktörer
Utbildningsanordnare.

Kvalitetsarbete

Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säkerställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och revidering av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter.

För att stärka individens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.

Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer versionshantering och spårbarhet av material.

Rättssäkerheten för individen i lär- och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodogöra sig lärande samt visa uppnått kunnande.

Via standardiserings- och samsynsprocesser säkerställer de att enskilda bedömningar är likvärdiga och sker enligt kraven på nivå och dokumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden.

Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens samt stöd- och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för individen, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.

Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.

Yrkesprofiler utifrån strukturen i OCN-metoden

Valideringsmodellen utgår från de nationella yrkesprofilerna som är framtagna med stöd av OCN-metoden Länk till annan webbplats.. Arbetet har skett med hjälp av yrkeskunniga från såväl små som stora referensföretag runtom i landet.

Den är regionalt och nationellt relevanssäkrad och förankrad hos arbetsmarknadens parter via en branschpanel, i syfte att säkerställa innehåll och struktur utifrån olika parters perspektiv, intressen och geografiska skillnader. OCN-metoden stöder denna relevans- och kvalitetssäkring.

Det löpande arbetet kring administration, utbildning och kvalitetssäkring sker med stöd av Sobonas Kompetenskansli.

Startklart för validering

Upplägget för valideringsprocessen utgår från kartläggningen av individens förutsättningar och förkunskaper. Bedömaren utgår från kompetenskartläggningen och gör en plan för validering.

Det ska finnas en tydlig bedömningsplan, oavsett om det är en summativ eller formativ process.

Alla anpassningar dokumenteras och prövas genom en intern kvalitetssäkring så kvalitetskrav och likvärdighet efterlevs och uppnås.

Bedömningskriterier
Bedömningsplaner
Digitalt verktyg som underlättar processen
Kvalitetssäkringskedja genom OCN-metoden
Kompetensintyg som är tydligt specificerade
Läranderesultat i valbara moduler
Relevanssäkrat innehåll
Validering sker på arbetsplatsen.

Vilka roller finns i valideringsmodellen?

Yrkesbedömare

Bedömare kallas den person som ansvarar för en individs lärande- och valideringsprocess inom ramen för branschens valideringsmodell. Det är både ett lärorikt och viktigt uppdrag.

En bedömare måste vara kopplad till en organisation, en så kallad ”valideringsleverantör”. För dessa finns separata villkor.

Yrkesbedömaren ser till att innehåll och nivå efterlevs i moduler och yrkesprofil. Hen beställer också intyg till individen. Bedömaren ska ha gedigen yrkeskunskap och förståelse för lärandet som sker på arbetsplatsen. Hen ska ha visat intresse och egenskaper för rollen och gått bedömarutbildning.

Bedömaren fungerar också som en första instans för de förändringar i yrkesrollen som kan påverka kvalifikationens innehåll och nivå, utifrån OCN-metoden.

Utbildning till bedömare
På uppdrag av Kompetenskansliet genomför Nordiskt Valideringsforum en digital bedömarutbildning under fyra halvdagar. Utbildningen ger en introduktion till branschvalidering och är obligatorisk för den som ska vara yrkesbedömare.

Utbildningen ger kunskaper för att planera, genomföra och dokumentera en valideringsprocess. Utbildningen innehåller olika kriterier för validering och vägledning. Den visar även hur tyst kunskap synliggörs och hur individen blir medveten om sitt kunnande.

Utbildningen ger kunskap i:
• yrkesprofilens syfte och uppbyggnad
• bedömning enligt modul, bedömningsplan och nivå
• innebörd, nyckelbegrepp och kvalitetskrav
• bevisstruktur och vikten av transparens
• upplägg och anpassningar, utifrån individens behov
• dokumentation och samlad motivering
• kvalitetssäkring i form av intern och extern granskning
• digitala verktyg
• kvalitetssäkringskedjans uppbyggnad, roller och ansvarsområden.

Läs mer om bedömarutbildningen.

Yrkesbedömaren – en viktig roll
Yrkesbedömaren ansvarar för den totala kartläggningen samt lärande- och valideringsprocessen. Branschen skriver ett avtal med yrkesbedömaren där krav, roller, uppgifter, ansvar och samarbete förtydligas. Bedömare ska fortbildas minst vart tredje år. Intern och extern kvalitetssäkrare genomför bedömarutbildningen som ett steg för att bli IK respektive EK.

En yrkesbedömare ska:
• ha kunskaper om branschen
• vara väl insatt i yrkesroller och karriärvägar
• kunna kvalitetskraven i branschens valideringsmodell
• ha IT-kunskaper för administration och dokumentation
• ha yrkeskunskap enligt branschens krav
• kunna bemöta individer i olika situationer
• ha pedagogisk erfarenhet och kompetens
• ha certifikat, yrkesbevis eller liknande.

Detta ingår i rollen:
• göra en kompetenskartläggning eller använda utförd kartläggning
• utföra fördjupad kartläggning och planera lärande- eller valideringsprocesser
• ge individen stöd, vägledning, återkoppling och stödinsatser
• ge information, göra identitetskontroll och värna om personlig integritet.

Handledare

Vid sidan om bedömaren finns handledare som biträder i bedömningen och dokumentationen av resultaten. Sobona erbjuder en grundläggande allmän handledarutbildning.

Intern kvalitetssäkrare (IK)

Intern kvalitetssäkrare (IK) finns hos valideringsleverantören, oftast i en arbetsledande och samordnande funktion. En IK kan även finnas på branschnivå med uppdrag att arbeta med flera valideringsleverantörer. Utbildning för rollen krävs och den genomförs av Nordiskt Valideringsforum på uppdrag av Kompetenskansliet.

IK stöttar bedömare i processen, säkerställer konsekvens mellan olika bedömare och ser om systematiska problem finns, kopplade mot innehåll och nivå i yrkesprofilen.

IK ska genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för intern kvalitetssäkring (IK) är definierad i OCN-metoden.

Intern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa konsekvens mellan olika bedömare och över tid
• säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls
• säkerställa att kraven på nyckelbegrepp och kvalitet uppfylls
• utvärdera verksamheten årsvis
• utvärdera kvalifikationen och modulernas relevans
• uppmärksamma EK om eventuella problem.

Extern kvalitetssäkrare (EK)

Extern kvalitetssäkrare (EK) utses av en styrgrupp som är knuten till kompetenskansliet. EK utses på meriter i branschen och kan finnas hos samtliga intressenter och aktörer. En EK stöttar flera IK för att uppnå likvärdiga bedömningar.

EK rapporterar till Kompetenskansliet och genomgår fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för EK är definierad i OCN-metoden.

Extern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa att verksamheten genomförs utifrån moduler och bedömningsplan
• säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar utifrån arbetsplan
• säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
• föreslå förbättringar utifrån intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
• rapportera till utfärdare och Kompetenskansliet.

Validand

Individen som ska genomgå en valideringsprocess och få sina yrkeskunskaper validerade kan kallas för validand.

Valideringsleverantör

Valideringsleverantörer kallas de organisationer som har
överenskommit att stödja och delta i branschens valideringsarbete.

Organisationen har verksamhet inom de aktuella yrkesområdena. Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare, arbetsmarknads eller omställningsaktör.

En valideringsleverantör har, eller planerar att ha, en eller flera godkända bedömare och/eller yrkesbedömare som kan genomföra lärande och valideringsprocesser i branschens valideringsmodell. Det kan ske med deltagare såväl inom som utanför den egna organisationen.

Som valideringsleverantör blir ni del av ett system som arbetar med validering. Avtalet innebär att ni följer en policy om jämställdhet och likabehandling.

Valideringsstödjare

Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.

Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när IK ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.

Funktionen kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.

Läs gärna mer om utbildningen till valideringsstödjare.

Medel för omställning: validering i förebyggande insatser

Det går att söka externa medel för arbetet med validering från Omställningsfonden och KFS Trygghetsfond. Syftet är att förbereda organisation och medarbetare för framtidens kompetensbehov.

Kompetenskansliet är en central funktion

Kansliet leder och koordinerar löpande drift och förvaltning av branschvalideringsmodellen. Kompetenskansliet är avropsfunktionen för alla tjänster inom branschvalidering.