Valideringsmodell för avfallshantering och återvinning
- Nationellt förankrad i branschen och hos arbetsmarknadens parter.
- Utgår ifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde.
- Innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering
I fokus just nu
Konferens den 20 augusti 2026
Den 20 augusti anordnar vi en konferens om kompetensförsörjning och branschvalidering inom avfallshantering och återvinning.
Läs mer!Valideringskonferensen 4 november 2026
Konferensen vänder sig till dig som är intresserad av validering, oavsett om du arbetar inom arbetsmarknad, kompetensförsörjning eller utbildning. Tema: Stegförflyttningar.
Läs mer!Många letar efter
ULA-modellen utvecklar kompetensförsörjningen
ULA-modellen (utveckla, leda och attrahera) hjälper er att skapa en tydlig strategi för att utveckla, leda och attrahera rätt kompetens.
Så här kan du använda branschvalidering
Branschvalidering kan användas inom flera områden i arbetet med kompetensförsörjningen för att skapa struktur och tydlighet. Här är några användningsområden:
Om yrkesprofilerna och valideringsmodellen
Ladda ner och skriv ut broschyren om yrkesprofiler och validering för avfallshantering och återvinning
Broschyren beskriver vad branschvalidering är, vilka yrkesprofiler som finns och hur validering fungerar. Den lyfter även fram vinster för både arbetsgivare och individer.

Valideringsmodell för avfallshantering och återvinning
Valideringsmodellen är nationellt förankrad av branschen och hos arbetsmarknadens parter. Den utgår från kompetensstandarder utifrån yrkesprofiler för respektive yrkesroll eller yrkesområde. Valideringsmodellen innehåller kvalitetssäkrade praktiska verktyg som möjliggör systematisk validering.

Våra tjänsteområden och tjänster
Vi erbjuder många tjänster inom tjänsteområdena: utbildning, rådgivning och valideringsstöd.
Du kan även anmäla dig till någon av våra kommande konferenser.
%201-2-3.png)
Inför validering i verksamheten
Klara, färdiga, gå är en praktisk steg-för-steg-guide som hjälper er att införa validering i verksamheten.
Mer om valideringsmodellen
Bakgrund till validering
Sobonas arbete kring att skapa en gemensam valideringsmodell inom återvinningsbranschen påbörjades 2017 i ett regionalt pilotprojekt. Projektet härstammar från Återvinningsuppropet som lyfter vikten av att tänka annorlunda och bredare vid kompetensförsörjning.
Bland Sobonas medlemsföretag finns olika former av verksamheter som till exempel insamling, transport och återvinning eller bortskaffande av det hushållsavfall som uppkommer i kommunen och som inte faller under producentansvaret.
Avfallshantering och återvinning är ett kommunalt ansvar, som praktiskt utförs av såväl kommunala företag och förvaltningar som privata entreprenörer på uppdrag.
Initiativet till valideringsmodellen kom från Branschrådet Återvinning inom KFS (de Kommunala Företagens Samverkansorganisation - företrädare till Sobona) på grundval av uttalade behov hos företag i återvinningsbranschen, bland annat för att möjliggöra strukturerade introduktionsprogram och kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen.
Utvecklingen drivs vidare tillsammans med Sobonas branschråd Vatten och Miljö. Drift och förvaltning sker via det partsgemensamma Kompetenskansliet.
Vem kan använda valideringsmodellen?
Valideringsmodellen är tillgänglig för alla företag inom avfallshantering och återvinning. Företag som är medlemmar i Sobona eller Avfall Sverige har tillgång till valideringsmodellen via sina medlemskap.
Såväl kommunala som privata företag, kommuner och organisationer kan också använda valideringsmodellen. Avtal för valideringsleverantörer sker genom Kompetenskansliet.
Systematiskt kvalitetsarbete
Branschvalideringsmodellens kvalitetssäkringskedja säkerställer modellens drift och förvaltning med stöd av OCN-metoden. Här ingår kontinuerlig kvalitetssäkring, uppföljning och revidering av branschmodellens innehåll samt väl definierade roller, ansvarsområden och behörigheter. Detta styrs genom det partsgemensamma Kompetenskansliet och utifrån Myndigheten för yrkeshögskolans vägledning för branschvalidering av yrkeskompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
För att stärka individens rättssäkerhet finns dessutom policys och riktlinjer för bland annat jämställdhet, icke-diskriminering och tillgänglighet.
Deltagaren och yrkesbedömaren samlar underlag för bedömning i ett IT-stöd som bland annat säkerställer versionshantering och spårbarhet av material.
Rättssäkerheten för individen i lär- och bedömningssituationer utgår från principerna för ”the learner centered approach”, bedömningens nyckelbegrepp och kvalitetskrav, samt intern och extern kvalitetssäkring. Principerna ska säkerställa att varje individ fått förutsättningar att tillgodogöra sig lärande samt visa uppnått kunnande.
Via standardiserings- och samsynsprocesser säkerställer de att enskilda bedömningar är likvärdiga och sker enligt kraven på nivå och dokumentation. Om en individ känner sig orättvist behandlad kan det bemötas genom den kvalitetssäkrande OCN-metoden och i slutändan i nationella rådet i Kompetenskansliet.
Genom hela kvalitetssäkringskedjan, dess transparens samt stöd- och kontrollfunktioner minimeras riskerna för jäv och osaklighet i bedömningar. Det skapar trygghet för individen, bedömare samt interna och externa kvalitetssäkrare.
Kvalitetssäkringskedjans lagarbete minimerar risker för eventuella påtryckningar mot bedömningsprocessen och inblandade individer.
Validering med OCN-metoden
Valideringsmodellen utgår från de nationella yrkesprofilerna som är framtagna med stöd av OCN-metoden. Arbetet har skett med hjälp av yrkeskunniga från såväl små som stora referensföretag runtom i landet.
Den är regionalt och nationellt relevanssäkrad och förankrad hos arbetsmarknadens parter via en branschpanel, i syfte att säkerställa innehåll och struktur utifrån olika parters perspektiv, intressen och geografiska skillnader. OCN-metoden stöder denna relevans- och kvalitetssäkring.
Det löpande arbetet kring administration, utbildning och kvalitetssäkring sker med stöd av Sobonas Kompetenskansli.
Processen för validering
Upplägget för valideringsprocessen utgår från självskattningen och kartläggningen av individens förutsättningar och förkunskaper. Bedömaren utgår från kompetenskartläggningen och gör en plan för validering.
Det ska finnas en tydlig bedömningsplan, oavsett om det är en summativ eller formativ process.
Alla anpassningar dokumenteras och prövas genom en intern kvalitetssäkring så att kvalitetskrav och likvärdighet efterlevs och uppnås.
- Bedömningskriterier
- Bedömningsplaner
- Digitalt verktyg som underlättar processen
- Kvalitetssäkringskedja genom OCN-metoden
- Kvalifikationsbevis som är tydligt specificerade
- Läranderesultat i valbara moduler
- Relevanssäkrat innehåll
- Validering kan ske på arbetsplatsen
Vilka roller finns i valideringsmodellen?
Bedömare kallas den person som ansvarar för en validands lärande- och valideringsprocess inom ramen för branschens valideringsmodell. Det är både ett lärorikt och viktigt uppdrag.
En bedömare måste vara kopplad till en organisation, en så kallad ”valideringsleverantör”. För dessa finns separata villkor.
Bedömaren ser till att innehåll och nivå efterlevs i moduler och yrkesprofil. Hen beställer också intyg till individen. Bedömaren ska ha gedigen yrkeskunskap och förståelse för lärandet som sker på arbetsplatsen. Hen ska ha visat intresse och egenskaper för rollen och gått bedömarutbildning.
Bedömaren fungerar också som en första instans för de förändringar i yrkesrollen som kan påverka kvalifikationens innehåll och nivå, utifrån OCN-metoden.
Utbildning till bedömare
På uppdrag av Kompetenskansliet genomför Nordiskt Valideringsforum en digital bedömarutbildning under fem tillfällen. Utbildningen ger en introduktion till branschvalidering och är obligatorisk för den som ska vara bedömare.
Utbildningen ger kunskaper för att planera, genomföra och dokumentera en valideringsprocess. Utbildningen innehåller olika kriterier för validering och vägledning. Den visar även hur tyst kunskap synliggörs och hur individen blir medveten om sitt kunnande.
Utbildningen ger kunskap i:
• yrkesprofilens syfte och uppbyggnad
• bedömning enligt modul, bedömningsplan och nivå
• innebörd, nyckelbegrepp och kvalitetskrav
• bevisstruktur och vikten av transparens
• upplägg och anpassningar, utifrån individens behov
• dokumentation och samlad motivering
• kvalitetssäkring i form av intern och extern granskning
• digitala verktyg
• kvalitetssäkringskedjans uppbyggnad, roller och ansvarsområden.
• branschvalidering och valideringsmodeller
Läs mer om bedömarutbildningen.
Yrkesbedömaren – en viktig roll
Yrkesbedömaren ansvarar för den totala kartläggningen samt lärande- och valideringsprocessen. Branschen skriver ett avtal med yrkesbedömaren där krav, roller, uppgifter, ansvar och samarbete förtydligas. Bedömare ska fortbildas minst vart tredje år. Intern och extern kvalitetssäkrare genomför bedömarutbildningen som ett steg för att bli IK respektive EK.
En yrkesbedömare ska:
• ha kunskaper om branschen
• vara väl insatt i yrkesroller och karriärvägar
• kunna kvalitetskraven i branschens valideringsmodell
• ha IT-kunskaper för administration och dokumentation
• ha yrkeskunskap enligt branschens krav
• kunna bemöta individer i olika situationer
• ha pedagogisk erfarenhet och kompetens
• ha certifikat, yrkesbevis eller liknande.
Detta ingår i rollen:
• göra en kompetenskartläggning eller använda utförd kartläggning
• utföra fördjupad kartläggning och planera lärande- eller valideringsprocesser
• ge individen stöd, vägledning, återkoppling och stödinsatser
• ge information, göra identitetskontroll och värna om personlig integritet.
Vid sidan om bedömaren finns handledare/medbedömare som biträder i bedömningen och dokumentationen av resultaten. Sobona erbjuder en kostnadsfri digital handledarutbildning.
Intern kvalitetssäkrare (IK) finns hos valideringsleverantören, oftast i en arbetsledande och samordnande funktion. En IK kan även finnas på branschnivå med uppdrag att arbeta med flera valideringsleverantörer. Utbildning för rollen krävs och den genomförs av Nordiskt Valideringsforum på uppdrag av Kompetenskansliet.
IK stöttar bedömare i processen, säkerställer konsekvens mellan olika bedömare och ser om systematiska problem finns, kopplade mot innehåll och nivå i yrkesprofilen.
IK ska genomgå fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för intern kvalitetssäkring (IK) är definierad i OCN-metoden.
Intern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa konsekvens mellan olika bedömare och över tid
• säkerställa att läranderesultat och nivå uppfylls
• säkerställa att kraven på nyckelbegrepp och kvalitet uppfylls
• utvärdera verksamheten årsvis
• utvärdera kvalifikationen och modulernas relevans
• uppmärksamma EK om eventuella problem.
Extern kvalitetssäkrare (EK) utses av en styrgrupp som är knuten till Kompetenskansliet. EK utses på meriter i branschen och kan finnas hos samtliga intressenter och aktörer. En EK stöttar flera IK för att uppnå likvärdiga bedömningar.
EK rapporterar till Kompetenskansliet och genomgår fortbildning minst vart tredje år. Funktionen för EK är definierad i OCN-metoden.
Extern kvalitetssäkring ska:
• säkerställa att verksamheten genomförs utifrån moduler och bedömningsplan
• säkerställa att intern kvalitetssäkring fungerar utifrån arbetsplan
• säkerställa konsekvens i bedömning mellan olika organisationer
• föreslå förbättringar utifrån intern kvalitetssäkring och den egna årliga utvärderingen
• rapportera till utfärdare och Kompetenskansliet.
Individen som ska genomgå en valideringsprocess och få sina yrkeskunskaper validerade kan kallas för validand.
En organisation som har överenskommit att stödja och delta i branschens valideringsarbete kallas för valideringsleverantör. Kompetenskansliet ansvarar för hantering och administration av valideringsleverantörer.
Organisationen har verksamhet inom de aktuella yrkesområdena. Det kan vara som utförare, beställare, entreprenör, konsult, utbildningsanordnare, arbetsmarknads eller omställningsaktör.
En valideringsleverantör har, eller planerar att ha, en eller flera godkända bedömare och/eller yrkesbedömare som kan genomföra lärande och valideringsprocesser i branschens valideringsmodell. Det kan ske med deltagare såväl inom som utanför den egna organisationen.
Som valideringsleverantör blir ni del av ett system som arbetar med validering. Avtalet innebär att ni följer en policy om jämställdhet och likabehandling.
Rollen som valideringsstödjare syftar till att ge stöd till och skapa förutsättningar för bedömare i planering, upplägg och genomförande av valideringsprocesser.
Valideringsstödjare ska verka som intern kvalitetssäkrares (IK) förlängda arm när IK ansvarar för ett flertal bedömare, och där direkt stöd kan vara svårt att genomföra på grund av exempelvis fysiska avstånd.
Funktionen kräver fördjupade och specialiserade kunskaper och färdigheter inom alla de delar som ingår i valideringsprocessen.
Medel för omställning: validering i förebyggande insatser
Det går att söka externa medel för arbetet med validering från Omställningsfonden och KFS Trygghetsfond. Syftet är att förbereda organisation och medarbetare för framtidens kompetensbehov.
Kompetenskansliet är parternas förlängda arm
Kansliet leder och koordinerar löpande drift och förvaltning av branschvalideringsmodellen. Kompetenskansliet är avropsfunktionen för alla tjänster inom branschvalidering.
Utvalda case
MittSverige Vatten & Avfall
På MittSverige Vatten & Avfall är validering ett verktyg för att trygga verksamheten, utveckla individerna och förbättra rutinerna.
Läs om hur validering tryggar verksamheten!
VafabMiljö
Samarbete, validering och återbruk 2.0 i fokus på VafabMiljö som frigör tid och resurser för att validera.
Nycklar för kompetensförsörjning%20VafabByLindaEliassoNov2020-6.jpg)
Nacka vatten och avfall
Nacka vatten och avfall är först ut inom branschen att införa krav på validering i sina upphandlingar.
Läs om validering som krav i upphandling
Dokument och länklista
-
Informationsblad validand
-
Informationsblad valideringsleverantör
-
Yrkesprofiler och branschvalidering - Ett sätt att synliggöra kompetens
-
Informationsblad validand – lättläst svenska
-
Styrdokument Valideringsleverantörer
-
Styrdokument Valideringsleverantörer underskrift Sobona
-
Villkor bedömare Sobona
-
Villkor bedömare underskrift Sobona
-
Chaufför - renhållningsbil inom avfallshantering och återvinning 2.3
-
Introduktion på ÅVC 2024 2.2
-
Återvinningsarbetare på ÅVC 2.2
-
Policy icke-diskriminering
-
Självskattning Arbetsledare inom avfallshantering och återvinning 20231107
-
Självskattning Chaufför - renhållningsbil inom avfallshantering och återvinning 20231107
-
Självskattning Medåkare - renhållningsbil inom avfallshantering och återvinning 20231107
-
Självskattning Transportledare inom avfallshantering och återvinning 20231107
-
Självskattning Återvinningsarbetare på ÅVC 20231107
-
Självskattning - Arbete inom återbrukshantering
-
Arbete inom återbrukshantering 2.2
-
Arbetsledare inom avfallshantering och återvinning 1.3
-
Medåkare - renhållningsbil inom avfallshantering och återvinning 2.2
-
Transportledare inom avfallshantering och återvinning 2.3
Arbetsförmedlingen - validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Avfall Sverige - validerade yrkesroller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
EQF: European Qualifications Framework Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Kommunal - validering Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Nordiskt Valideringsforum
SeQF – Sveriges referensram för kvalifikationer Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Skolverket – validering av kunskap och kompetens Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
SKR: Vägen till jobben Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
UHR: Validering - få papper på kompetensen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Validering i väst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Valideringsdelegationen 2015–2019 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Valideringskartan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vill du veta mer?
Hör gärna av dig så berättar jag mer om hur vi kan hjälpa dig utifrån både behov och förutsättningar.

Parter