Tillväxtverket: ”Vi tror på det goda exemplets makt”

Utbildningar och kunskaper inhämtade från andra länder. Eller branscher som förändrats snabbt. Anledningarna till varför samhället behövt ompröva sin syn på rekrytering är flera. Hur ska det gå till? Ett svar stavas validering.

Gruvnäringen i England drabbades av en stor kris på 1980-talet. Plötsligt fanns en mängd människor på arbetsmarknaden, med stor kunskap och erfarenhet, men utan den bransch som försörjt dem. OCN-metoden (Open College Network) är det verktyg som då togs fram för att se hur arbetarna kunde slussas vidare till andra yrkesroller.

Känns situationen igen? Sobonas arbete med yrkesprofilering och validering utgår från just OCN-metoden, som dessutom linjerar med ramverket SeQF.

SeQF processbild

Sobonas projekt med validering har fått stöd från Tillväxtverket både 2018 och 2019. Motiveringen löd senast: ”(Projektet) ger nya möjligheter till att anställa personer med olika bakgrund och är ett exempel på en bransch som tar ett större och aktivt ansvar för sin egen kompetensförsörjning”.

Josef Lannemyr arbetar med kompetensförsörjning och digitalisering på Tillväxtverket. Kortfattat jobbar Tillväxtverket för att Sverige ska få fler företag som vill, kan och vågar. Ett problem man ser är bristen på arbetskraft.

– Vilka följder får det? Man expanderar inte. Man skjuter sina expansionsplaner på framtiden. Man får jobba mer. Man tackar nej till order. I slutändan arbetas det färre timmar, och ger lägre skatteintäkter som finansierar vår välfärd.

Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att skapa enklare vägar till jobb och kompetensförsörjning inom arbetslivet. Målgruppen är personer som står längst från arbetsmarknaden.

– Vi tror att företag och branscher kan ta ett större ansvar för sin egen kompetensförsörjning. Det gäller att hitta de bra exemplen. De som jobbar strukturerat och visar att det går. Sen kan fler branscher och företag följa efter. Vi tror på det goda exemplets makt, säger Josef Lannemyr.

– Vi behöver utmana arbetsgivarnas kompetensprofiler. Behöver man gymnasieutbildning för alla arbeten? Vi tror inte det. Det finns andra vägar till arbete här.

Nordiskt valideringsforum: OCN-metoden – yrkesprofilering och validering som verktyg

Per Sellberg, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan, lyfter fram städbranschens arbete för att ringa in yrkesprofiler.

– Det handlar om det gemensamma språket. Det man gör måste vara observerbart och mätbart. Det är en av de viktigaste principerna, och då blir detta en brygga mellan arbetsliv och utbildning.

Inger Jonasdotter, som arbetat i städ- & servicebranschen i 20 år, håller med. Hon arbetar som extern kvalitetssäkrare inom SRY:s branschvalidering.

– Hur får man struktur i ett yrke som alla tror sig kunna. ”Det är väl ingen konst att städa? Plocka in någon från gatan så är det klart?” Nu har vi fått SeQF:n och det är fantastiskt. Nu önskar jag även att upphandlarna klargjorde kompetens de vill att utförarna ska ha. Yrkesprofilerna är kanske inte lösningen, men definitivt nyckeln i ett av låsen.

Fakta: SeQF och OCN

SeQF: Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF) bygger på en gemensam, europeisk referensram för kvalifikationer: EQF – European Qualification Framework. Många europeiska länder är anslutna. Med SeQF synliggörs allt resultat av lärande, oavsett hur det är förvärvat. Därmed blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv.

OCN: Validering innebär att man säkerställer att en person kan det som behövs inom ett visst område. Då behövs en kvalitetssäkrad metod som ser till att man beskriver det man behöver kunna. Och att man sedan kan kartlägga, bedöma och granska vad personen faktiskt kan. För detta används OCN-metoden (Open College Network).