Ordlista för validering

Det finns många olika begrepp inom validering och det är inte alltid lätt att veta vad de betyder. Den här ordlistan hjälper dig reda ut vad alla begrepp innebär.

A

Arbetskraft

Arbetskraft syftar antingen på alla arbetsföra inom en viss befolkning eller den tjänst som en anställd individ säljer till en arbetsgivare på en arbetsmarknad. I dag räknas arbetskraften som det viktigaste av samhällets produktionsmedel.

B

Bedömare

En bedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser. Bedömaren kan även vara ett stöd till andra medarbetare och handledare som inte är bedömare, men som introducerar nya medarbetare på arbetsplatsen.

Bedömning

En bedömning inom OCN-metodenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är när en handledare/bedömare tolkar de bevis som finns utifrån nyckelbegrepp för att avgöra om en individ nått upp till det lärande som avses.

Formativ bedömning är att föredra framför summativ bedömning, eftersom den bedömningsprocessen har en mer coachande karaktär och mindre av examinerande. Det öppnar också upp för anpassning av lärsituation och bedömningsunderlag.

Vidare underlättas reflektion och återkoppling. Dessutom blir individen mer medveten om sin lärandeprocess och utveckling.

Bedömningens nyckelbegrepp

Dessa nyckelbegrepp ligger till grund för kvalitetskraven gällande val av metod, övningar/aktiviteter, bevis och för själva bedömningen i själva valideringen:

  • Validitet.
  • Tillförlitlighet (reliabilitet).
  • Tillräcklighet.
  • Självständighet.
  • Anpassning till syfte.
  • Saklighet.

Bedömningskriterier

Beskriver vad en individ ska utföra för att uppfylla läranderesultatet och nå upp till rätt nivå. Till varje läranderesultat kan ett eller flera bedömningskriterier kopplas på.

Bedömningsplan

Bedömningsplan är en beskrivning av kedjan från modul till underlag för bedömning. Det handlar om hur kontexten ser ut, vilka uppgifter som valts för att skapa förutsättningar för individen att visa sina kunskaper, färdigheter och kompetenser samt på vilket sätt bevis produceras och dokumenteras.

Bevis

Bevis, också kallat underlag för bedömning. Detta är någon form av dokumentation där lärandet visas och motsvarar bedömningskriterierna samt fyller kvalitetskraven.

Bevis kan ha många olika former men måste vara fysiskt påtagliga och kunna utgöra underlag för bedömning och efterkontroll. Bevis kan skapas samtidigt som lärsituationen men kan också vara skilda därifrån. Ett bevis kan uppfylla flera bedömningskriterier, också från skilda läranderesultat.

Bevisst

Ett verktyg som är ett stöd för lärande/validering via OCN-metodenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Bevisstlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster erbjuds av Nordiskt Valideringsforumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Bevisinsamling

En bedömare stöttar en individ under validering och samlar in bevis på lärande för att kunna göra en bedömning av individens kunskaper, färdigheter och kompetenser. Bevisinsamlingen ska ske objektivt och sakligt.

BOSS

Branschvalidering, Operativ och Strategisk Samverkan (BOSS)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, är ett projekt som finansieras av Europeiska Socialfonden. BOSS startade 1 januari 2018 och avslutas 31 december 2021. Projektet vänder sig till företrädare för centrala branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens.

Branschmodell

Det finns olika skäl till varför en bransch väljer att investera i en egen valideringsmodell. Det mest uppenbara skälet är för att kunna använda validering för rekryteringen av nya medarbetare till branschens företag och verksamheter. Validering är också bra för att kvalitetssäkra den kompetens som är kritisk för verksamhetens effektivitet.

Branschvalidering

Branschvalidering är validering av individers kompetens som genomförs i branschers regi. Branschens verksamheter och företag står för legitimiteten och branschvalideringen har ett nationellt erkännande.

Branschvalideringen fokuserar på branschens krav på yrkeskompetens, alltså den kompetens som efterfrågas i arbetslivet och som gör individen anställningsbar inom ett kompetensområde eller i en yrkesroll. Därför är ofta branschvalidering ett förstahandsval när syftet är att förbättra individens möjligheter på arbetsmarknaden och att få ett yrkesbevis.

Företag och verksamheter kan också använda branschvalidering internt för att effektivisera sin kompetensförsörjning.

Läs mer om branschvalidering hos Myndigheten för yrkeshögskolan.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

C

Checklista

En handledare kan använda en checklista medan hen observerar en individ och fyller sen i checklistan utifrån vad individen kan. En checklista kompletterar individens eget svar och det går att ladda upp filmer som komplement om det behövs.

E

EQF

EQF är kort för European Qualification Networklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och är ett översättningsverktyg som knyter samman olika länders kvalifikationssystem. Syftet är att underlätta för arbetsgivare och individer så de förstår och kan jämföra nivåer på olika kvalifikationer, såväl nationellt som internationellt. Det ger en bättre förståelse för kvalifikationer i olika länder, vilket bidrar till att underlätta anställningsbarhet, rörlighet och social integrering av arbetstagare och studerande.

Flertalet europeiska länder är anslutna till EQF.

Extern kvalitetssäkrare

Samverkar med intern kvalitetssäkrare för kvalitetsstandard inom OCN-metodenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, ser över arbetsmetoder och följer valideringsprocessen.

F

Formativ bedömning

Formativ bedömning innebär en löpande bedömning under hela lärandeprocessen, eftersom syftet är att bidra till lärande och inte att summera en individs kunskaper vid ett givet tillfälle. För utbildaren innebär formativ bedömning en mer aktiv roll under utbildningens gång.

Genom att utbildaren följer deltagaren genom utbildningens olika steg, skapas en bättre bild av hur kunskap utvecklas hos de olika deltagarna. På detta sätt kan utbildaren stödja deltagaren i deras lärande, utifrån individuella behov och förutsättningar. Genom formativ bedömning blir lärandeprocess tydlig för deltagaren och med rätt stöd kan hen ta ett stort ansvar för sitt eget lärande.

Formell kompetens

Kompetens som en etablerad organisation, som till exempel en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat eller legitimation.

Formellt lärande

Ett planerat och målinriktat lärande som sker inom ramen för särskilt avsedda institutioner (politiskt reglerade utbildningssystem). Resulterar i betyg/examina eller särskilda certifikat med formell status i samhället.

Färdigheter

Förmåga att tillämpa kunskaper och erfarenheter för att utföra arbetsuppgifter eller lösa problem. Inom EQF beskrivs färdigheter som kognitiva eller praktiska.

Fördjupad kartläggning

Utforskande process där individens tidigare förvärvade kunnande inom ett område identifieras och dokumenteras på ett sätt att kunnandet kan bedömas mot den kompetensstandard som valideringen avser.

H

Handledare

En handledares vägleder en annan individ som ska introduceras eller utvecklas på en arbetsplats. En handledare gör bland annat detta:

  • Tar emot och introducerar nya medarbetare på arbetsplatsen
  • Beskriver arbetet, visar, instruerar och övar
  • Får den nya medarbetaren att bli en del i gemenskapen
  • Planerar och följer upp
  • Underlättar lärandet
  • Förmedlar vad en god arbetsmiljö innebär
  • Dokumenterar processen

I

Icke-formellt lärande

Liknar det formella lärandet men är organiserat vid sidan av det vanliga utbildningssystemet, bygger på "frivillighet" och genererar inte samma resultat i form av nationellt accepterande betyg. Det kan handla om kompetensutveckling i arbetslivet eller folkbildning. Icke-formellt lärande leder inte nödvändigtvis till formella utbildningskompetenser eller diplom/certifikat.

Informell kompetens

Social kompetens, motivation och lärande är ofta viktigt för anställningsbarhet men det är svårt att bedöma och dokumentera på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Det kan också benämnas mjuka kompetenser eller ibland generella kompetenser.

Informellt lärande

Detta sker i vardagen, ofta utan planering eller individens egen medvetenhet. Det kan vara på till exempel arbetsplatser, i dialog med andra eller via observation. Det sker utanför utbildningsinstitutionernas fastställda ramar i till exempel arbete, olika fritidssysselsättningar och olika former av projekt.

Inledande kartläggning

Utforskande kartläggning av en individs kunskaper och erfarenheter i samband med exempelvis studie- och yrkesvägledning. Kartläggningen görs översiktligt och inriktas inte mot en på förhand fastställd kompetensstandard.

Det kan också benämnas kompetenskartläggning. Sobona har utifrån de utvecklade nationella yrkesprofilerna tagit fram kartläggningsunderlag som kan fungera som ett insteg till fortsatt fördjupad kartläggning och validering.

Intern kvalitetssäkrare

Säkerställer en konsekvent bedömning mellan olika handledare/bedömare över tid och är en del av OCN-metodenslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster kvalitetssäkringskedja.

Intyg

Intyg utdelas inom områden som inte kan hänföras till det som gäller för yrkesbevis eller kompetensbevis. Det kan bland annat handla om yrkesförberedande moduler eller särskilda lokala anpassningar. Intyg delas också ut när en individ saknar någon eller några moduler för att erhålla ett yrkesbevis eller kompetensbevis.

K

Kartläggning

Kartläggning är en del av OCN-metodenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och visar individens kompetensprofil.

Kognitiva färdigheter

Inbegriper användning av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande.

Kompetens

Förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter. Inom EQF utrycks kompetens i ansvar och självständighet.

Kompetensbevis

Intyg visar den kunskap, färdighet och kompetens som en individ uppvisar inom ett specifikt område. Kunskapen, färdigheten och kompetensen kommuniceras via resultat av lärande, det vill säga vad en individ vet, förstår och kan inom ett specifikt område.

Intyg utdelas där det finns en regional eller nationell samsyn kring ett yrke, men där det saknas en nationellt samordnande branschorganisation. Kompetensintyg kan också ges gällande generella kompetenser som har nationell spridning och acceptans.

Kompetenstandard

Specifik samling med i förväg fastställda krav på kunskaper, färdigheter och kompetenser. Inom formell utbildning behörighetskriterier respektive lärandemål och kunskapskrav för en kurs eller examensmål för en utbildning. Det kan också benämnas kompetenskriterier och nationell yrkesprofil.

Kunnande

Samlingsbegrepp för det en individ vet, förstår och kan göra. Kan också benämnas som en individs läranderesultat.

Kunskap

Kunskap utgörs av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett särskilt ämne eller område. Inom EQF beskrivs kunskaper som teoretiska eller faktabaserade.

Kvalifikation

Ett dokumenterat resultat av lärande, kan uppnås genom utbildning, i arbetslivet eller på fritiden genom bland annat examina, yrkesbevis eller diplom.

L

Livslångt lärande

All meningsfull inlärningsverksamhet som bedrivs fortgående i syfte att förbättra kvalifikationer och kunskaper. Lärandet stannar inte bara för att vi lämnat skolan utan fortgår genom livet. Ett meningsfullt livslångt lärande utifrån ett anställningsbarhetsperspektiv, måste bli synligt och tolkningsbart.

Livsvida lärandet

Ska ses som en ytterligare dimension av det livslånga lärandet. Det livsvida lärandet handlar om att lärandet kan ske i olika miljöer. Inte enbart inom det formella systemet, utan på arbetsplatser, i föreningslivet med mera.

Lärande

Anskaffande av kunskap, färdighet och kompetens.

Läranderesultat

Vad en individ förväntas veta, förstå och kunna. Modultexter på kompetensintyg baseras på läranderesultaten för respektive modul.

M

Modul

En modul är uppbyggd av läranderesultat och bedömningskriterier som beskriver vad en individ förväntas kunna, veta och utföra inom ett begränsat område och till viss nivå samt på vilket sätt individen förväntas visa detta.

O

OCN-metoden

Open College Network (OCN)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en metod/modell för validering och kvalitetssäkring av lärande och kompetenser. Även lärande som sker utanför den formella skolan ska erkännas enligt metoden. OCN-metoden togs fram i början på 1980-talet i England som ett svar på de stora gruvnedläggningarna. Samtidigt som arbetslösheten sköt i höjden fanns kompetensbehov inom andra industrier.

Härvid uppstod ett problem, det fanns tillgänglig arbetskraft med erfarenhet från arbetslivet, men det var svårt att veta vad en individ egentligen kunde och/eller hade lärt sig under arbetslivssåren.

Metoden är också ett instrument för att tillgodose branschernas och arbetsmarknadens behov av inflytande över praktik, kurser och utbildningar. OCN-metoden med sin kvalitetssäkringskedja fungerar lika väl oavsett om det handlar om erkännande av tidigare lärande, eller erkännande av lärande som sker här och nu.

Lärandet kan erkännas på flera nivåer och nivåerna är anpassade och möjliga att jämföra med nivåerna inom European Qualification Network (EQF) och den svenska motsvarigheten SeQF. Läs mer på Nordiskt Valideringsforumlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

P

Praktik

Forskning visar att arbetsprov såsom praktikplatser är en träffsäker rekryteringsväg. För många företag gör bra rekryteringar efter praktikperioder, vilket innebär att de ger ett direkt värde.

Dessutom stärks arbetsgivarvarumärket för både målgruppen för praktikplatsen och för andra yrkeskategorier. Därför är varje praktikplats en strategisk del i den långsiktiga kompetensförsörjningen. Praktik är med andra ord både en verksamhetsfråga och en HR-fråga.

Praktiska färdigheter

Handlar om manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap.

R

Reell kompetens

Den samlade, faktiska kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom högskolan och yrkeshögskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg. Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang bedömning av den sökandes förutsättning.

Resultat av lärande/läranderesultat/ (learning outcomes)

Kunskaper, färdigheter och kompetenser som en individ har uppnått inom ett visst område. Det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess, som en utbildning eller validering, är avslutad. Det kan också benämnas som en persons kunnande.

S

SeQF

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster bygger på en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer EQF – European Qualifications Frameworklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Flertalet europeiska länder är anslutna till EQF.

SeQF är ett system för att klassificera och utforma kvalifikationer för att säkerställa deras tydlighet, överförbarhet och kvalitet. Det är ett översättningsverktyg som beskriver olika kvalifikationer i form av läranderesultat. Därigenom blir det lättare att jämföra kvalifikationer från studier och arbetsliv både nationellt och internationellt.

SeQF nivå

SeQF-nivå indikerar kunskapskrav, komplexitet och djup samt måttet av självständighet. Det läses enklast i bedömningskriterierna. Nivån sätts utifrån "summan" av alla bedömningskriterier och "best fit" gäller.

SeQF nivå 1

På SeQF-nivå 1 kan individen visa grundläggande allmänna kunskaper inom ett arbets- eller studieområde, förståelse för det väsentliga i enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Hen kan utföra rutinmässiga uppgifter inom ett arbets- eller studieområde, följa enkla instruktioner och beskrivningar inom ett arbets- eller studieområde. Hen kan, under ledning, utföra enkla uppgifter och samarbeta med andra.

SeQF nivå 2

På SeQF-nivå 2 har individen tillräckliga kunskaper inom ett specifikt område för att kunna följa givna instruktioner och utföra givna arbetsuppgifter. Individen kan söka och bearbeta fakta, utföra uppgifter med viss självständighet och ansvar samt samarbeta under ledning och medverka till gemensamma resultat. Individen kan också värdera den egna insatsen.

SeQF nivå 3

På SeQF-nivå 3 har individen de kunskaper som krävs för att kunna utföra uppgifter inom ett specifikt område. Individen kan på egen hand välja, värdera och använda information för att kunna utföra uppgifter, såväl på egen hand som i grupp, inom givna tidsramar. Individen kan också ta ansvar för sitt eget lärande, att uppgifter slutförs samt att värdera egna och gemensamma resultat.

SeQF nivå 4

På SeQF-nivå 4 har individen fördjupande kunskaper inom ett specifikt område, vilket innefattar att välja och använda relevanta begrepp, teorier, modeller och metoder för att utföra definierade uppgifter inom givna tidsramar. Individen kan ta initiativ, reflektera, organisera och utföra uppgifter självständigt.

Vidare kan hen kritiskt värdera, förhålla sig till och dra slutsatser kring valet av källor och gemensamma resultat. Individen kan också ta ansvar i samarbete med andra och i viss utsträckning leda och utvärdera andras arbete.

SeQF nivå 5

På SeQF-nivå 5 har individen specialiserade kunskaper inom ett specifikt område och kunskap och överblick över gränsande områden. Individen kan planera, identifiera resurser samt utföra specialiserade uppgifter, vilket innefattar att lösa sammansatta problem inom området.

Vidare kan individen självständigt behandla innehåll inom ett specifikt område som leder till vidare lärande och professionell utveckling. Individen kan också övervaka och leda andras arbete.

Summativ bedömning

Summativ bedömning är en form av bedömning som summerar en individs samlade kunskaper vid ett specifikt tillfälle. Individen som bedöms får inte eller sällan någon återkoppling som förklarar varför denne har gjort fel eller vad denne kunde ha gjort annorlunda. Teoriprov för körkort är ett exempel på summativ bedömning.

V

Validering

Validering handlar om att synliggöra, bedöma och ge erkännande och värde åt kunnande som individer har tillägnat sig i sammanhang utanför formell utbildning. Validering tillför värde och nytta för såväl individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare som samhället i stort.

Syftet är att möjliggöra strukturerade introduktionsprogram, kvalitetssäkra lärandet på arbetsplatsen, stödja upphandling, underlag för omställningsinsatser, underlag till utbildningar och utveckla befintliga medarbetare.

Valideringsmetod

Det finns olika metoder för att validera en individs kompetenser, färdigheter och kunskaper. OCN-metodenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är en valideringsmetod.

Y

Yrkesbevis

För att yrkesbevis ska utdelas krävs ett nationellt erkännande via en branschorganisation eller liknande.