Hur kan vi tillsammans utveckla kompetensförsörjningen?

DUA är kort för Delegationen för unga och nyanlända till arbete. De har regeringens uppdrag att främja statlig och kommunal samverkan samt utveckla nya samverkansformer som effektiviserar unga och nyanländas etablering i arbetslivet. En viktig del i detta är lokala jobbspår där arbetsgivare kan hitta och utveckla individer med rätt kompetens.

Lil Ljunggren Lönnberg är ordförande och Susanne Zander tillförordnad kanslichef för Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. En del i deras arbete är att utveckla Lokala jobbspår.

I dag finns det omkring 90 000 arbetslösa i Sverige. Många av dessa har varit arbetslösa i över två år. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på kompetens hos många arbetsgivare.

Hur ska dessa kunna matchas ihop?

– Arbetsgivare behöver ställa sig två frågor. Hur rekryterar vi och vilka krav ställer vi? De kan också fråga sig vad kan de som arbetsgivare göra? Ska de sänka kraven eller kan de underlätta så arbetssökande kan uppfylla krav som finns? säger Lil.

Lokala jobbspår hjälper till att säkra kompetensförsörjningen

Lokala jobbspår har funnits sedan 2018 och kan bidra till att säkra kompetensförsörjningen. Ett lokalt jobbspår utgår från arbetsgivares behov och önskemål.

Ett lokalt jobbspår utgår från arbetsgivares behov och önskemål.

Det blir tydligt vilken kompetens individen behöver ha och vad hen behöver fylla på med för att kunna få ett arbete hos arbetsgivaren eller i den aktuella branschen.

Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och kommuner identifierar deltagare till jobbspåret tillsammans med arbetsgivare. Sen omsätter Arbetsförmedlingen och kommunerna kompetensprofilen till aktiviteter, som utbildning eller praktik.

– Det kan ofta vara utbildning, som Yrkes-Vux. Den är numera anpassad efter arbetsmarknadens behov av utbildning, men det kan också vara arbetsmarknadsutbildning. Nu satsar vi också på att använda Yrkeshögskolans kurser som kombineras med SFI eller intern utbildning hos arbetsgivaren. Men det kan också vara andra insatser som praktik, validering eller yrkesprövning för att kunna hitta rätt, berättar Lil.

Jobbspåren har varit framgångsrika och mestadels gett goda resultatet. Den som deltar i ett lokalt jobbspår får i många fall anställning.

Den som deltar i ett lokalt jobbspår får i många fall anställning.

Arbetsförmedlingen för ingen statistik men DUA gör egna uppföljningar i form av enkäter två gånger per år som visar att:

  • Drygt 50 procent av deltagarna får jobb och 20 procent går vidare till studier.
  • Åtta av tio jobbspår har huvudsakligen deltagare med kortare utbildning än gymnasieutbildning.
  • 55 procent av deltagarna är kvinnor och 45 procent är män.
  • Jobbspåren har totalt haft cirka 13 500 deltagare sedan 2018.
  • I mars 2021 fanns 400 jobbspår med 3 400 deltagare.

Ett jobbspår har provats mot energiföretag – med en hel del utmaningar

– Inte minst var det en utmaning att man startade i november 2020. Sedan kom pandemin, som innebar stora utmaningar kring att anpassa arbetsplatsförlagd och språkutbildning. Vi har ändå förhoppningar om att man ska gå vidare och utveckla fler jobbspår inom energisektorn, understryker Susanne.

Arbetsgivarnas erfarenheter av lokala jobbspår

Hittills har cirka 1 000 arbetsgivare varit involverade i jobbspår på olika sätt. DUA har samlat deras erfarenheter som visar att:

  • Lokala jobbspår är en väg för att komplettera rekryteringen av medarbetare, parallellt med andra åtgärder.
  • Behoven av handledarutbildning behöver mötas. Kommunen eller Arbetsförmedlingen kan erbjuda en handledarutbildning, men ibland genomför stora arbetsgivare eller en bransch en egen utbildning. Skolverket har också handledarutbildningar.
  • De lokala jobbspåren behöver förankras på arbetsplatsen. Det är viktigt att fundera över hur det ser ut med handledare och hur språkutbildningen ska gå till på arbetsplatsen. Nyckeln till att vara en bra handledare är att hen inser att hen handleder sin blivande kollega. Man måste se det som ett rekryteringsförfarande.

De lokala jobbspåren behöver förankras på arbetsplatsen.

  • Facket är en viktig part i planering, förankring och upplägg, inte minst av det praktiska arbetet.
  • Integrerad språkutbildning behövs. Det kan handla om SFI, yrkessvenska eller språkparlörer inom olika branscher.
  • Medverkan i ett lokalt jobbspår kan bidra till stolthet hos medarbetarna över att arbetsgivaren bidrar till integration av nyanlända och utrikesfödda eller mångfald på arbetsplatsen.
  • Utgå från behov och möjligheter, inte minst kring vilken språknivå som kan accepteras så jobbet kan utföras på ett säkert sätt.

Yrkesprofiler är bra att utgå ifrån

Yrkesprofiler behövs för att identifiera vilka delar som krävs eller vad som kan utvecklas så deltagaren har fått rätt kompetenser. Vidare underlättar yrkesprofiler kontakter med utbildningsanordnare kring nödvändiga utbildningsinsatser och i rekryteringen av deltagare.

Yrkesprofiler behövs för att identifiera vilka delar som krävs eller vad som kan utvecklas så deltagaren har fått rätt kompetenser.

Yrkesprofilen är även viktig för att planera det fortsatta yrkeslivet. Åtta av tio individer har kort utbildning, men det finns även jobbspår med deltagare med hög utbildning.

Oavsett utbildningsnivå startar de ofta med enklare arbetsuppgifter och tar successivt utvecklingssteg till mer avancerade uppgifter.

Vad är det som gör att jobbspåren fungerar?

– Det är inte alltid lätt. Men när man kan hitta en struktur tillsammans för ett prestigelöst samarbete som ger deltagarna de kunskaper som krävs för att bli anställningsbara fungerar de. För det som driver deltagaren är drömmen om ett jobb. Det blir en win-win-situation där arbetsgivaren kan få kompetenta medarbetare och arbetstagaren ett jobb, avslutar Lil.