Branschvalideringens betydelse för kompetensförsörjningen

Pär Sellberg arbetar som utredare med ansvar för branschvalidering på Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH). Han berättar om projektet BOSS som finansieras av Europeiska Socialfonden EFS, om branschvalideringens möjligheter och delar med sig av tips för dig som är intresserad av validering för att säkra kompetensförsörjningen.

Pär arbetar på enheten för arbetslivets kompetensförsörjning på Myndigheten för Yrkeshögskolan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Enheten hanterar frågor som till exempel branschvalidering.

Myndigheten har i uppgift att främja branschernas arbete med valideringsmodeller Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. samt handlägga ansökningar om statsbidrag Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

BOSS startade den 1 januari 2018 och avslutas den 31 december 2021. Inom BOSS ingår flera branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens.

Sobona har medverkat för utveckling av sina två branschvalideringsmodeller inom avfallshantering och återvinning samt vatten och avlopp.

Inom projektet har man bland annat tagit fram filmen Branschvalidering – en nyckel till kompetensförsörjning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Den här filmen ska informera och inspirera fler branscher att komma i gång med branschvalidering.

Vad är vitsen med branschvalidering?

Branschvalidering möjliggör kompetensförsörjning inom och över gränser, mellan branscher och över nationsgränser. Det blir enklare att jämföra baskompetenser mellan branscher och möjliggöra kompetensutveckling för nuvarande medarbetare.

Arbetet med branschvalidering följdes upp i mars 2021. Då omfattade det 29 olika modeller inom cirka 100 yrkesområden, varav 69 operativa, där validering pågår.

– Vi har sett en stadigt ökande trend fram till 2018, men sedan såg vi ett litet brott. Det beror sannolikt på att vissa offentliga satsningar gick ner. Tillväxtverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. hade bland annat en satsning som avslutades och Arbetsförmedlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. införde en ny upphandlingsmodell. Sedan kom covid-19 och där ser vi ett tydligt trendbrott. Men vi hoppas att det här är tillfälligheter och att det ökar igen, säger Pär.

Kriterier för en branschmodell för validering av yrkeskompetens:

  • Är förankrad och legitim i branschen och hos parterna, har ett tydligt huvudmannaskap samt organisatoriska förutsättningar för att säkerställa modellens hållbarhet och operationalitet.
  • Utgår från relevant kompetensstandard för respektive yrkesroll eller kompetensområde med observerbara och mätbara kompetenskrav.
  • Har ett system för att godkänna valideringsleverantörer och/eller yrkesbedömare, där krav på utförarkompetens och plan för kompetensuppdatering ingår.
  • Har tillgänglig och individanpassad information om valideringens syfte, genomförande, resultat och hur den personliga integriteten värnas.
  • Anvisar metoder och verktyg för att identifiera och bedöma individens reella kompetens, som är relevanta och tillförlitliga för sitt ändamål.
  • Definierar de dokument som ger relevanta underlag för anställning, kompetensutvecklingsinsatser och erhållande av kvalifikationer efter genomförd validering.
  • Följer en plan för systematiskt kvalitetsarbete på både system- och genomförandenivå samt kan tillhandahålla statistiska underlag för uppföljning och utveckling.

Branschvalidering är en nyckel till strategisk kompetensförsörjning

Förhoppningen grundar sig på att det kommer positiva signaler från företagen och att de börjar använda branschvalidering som ett verktyg för sin strategiska kompetensförsörjning. Sobona är ett tydligt bevis för det, menar Pär.

Förhoppningen grundar sig på att det kommer positiva signaler från företagen och att de börjar använda branschvalidering som ett verktyg för sin strategiska kompetensförsörjning

– Antalet yrkesområden där validering kan genomföras ökar och även den geografiska täckningen. Över hälften av de 100 yrkesområdena kan numera valideras i landets samtliga åtta NUTS 2-regioner, som är en lite större indelning som EU har. Vi har också sett att spridningen över SeQF-nivåer ökar, berättar Pär.

Tidigare har det varit stort fokus på nivå 4, som kan jämföras med gymnasieskolans utgångar. Nu ökar intresset för nivå 5–6 som kan jämföras med högskoleutbildningar och även för nivå 3.

Tidigare har det varit stort fokus på nivå 4, som kan jämföras med gymnasieskolans utgångar. Nu ökar intresset även för nivå 3 och 5–6, som kan jämföras med högskoleutbildningar:

– Det här är mycket intressant för då blir karriärtrapporna mycket tydligare i sammanhanget, förklarar Pär.

Pär poängterar att det är ett omfattande åtagande branscherna gör när de tar fram en valideringsmodell.

Varför lägger de då ner så mycket tid? Det finns flera orsaker. En är att det ger ett gemensamt språk, så man kan kommunicera mellan flera parter, som arbetsgivare, arbetstagare, utbildningssektorn och med andra branscher. När man har en yrkesroll och uttrycker den som en kompetensstandard för läranderesultat, är det ganska lätt att ansöka om en nivåplacering.

– Utifrån kompetensprofilerna går det att göra uppföljningar. Det går att se vad som finns och vad som behövs. På så vis går det att bli skarpare i sina arbetsmarknads­analyser. Sammantaget ger arbetet med branschvalidering grunden för ett helt nytt sätt att se på kompetensförsörjningen i branschen, avslutar Pär.

Sammantaget ger arbetet med branschvalidering grunden för ett helt nytt sätt att se på kompetensförsörjningen i branschen

Pär ger tre konkreta råd till branschen:

  • Jobba med att ta fram kompetens- och yrkesprofiler. Det är en viktig nyckel både till utbildning och validering.
  • Använd valideringsverktyget för strategisk kompetensförsörjning.
  • Låta kompetensprofilerna i högre grad styra de formella utbildningarna.