Framtidsspaning: kompetensförsörjning inom vatten och avlopp - vilka utmaningar och lösningar finns lokalt och regionalt?

Vatten- och avloppsbranschen står inför den största strukturomvandlingen sedan 1950-talet. Kompetensbehovet är stort och det växer för varje dag. Genom validering skapas ytterligare en väg in i denna cirkulära framtidsbransch.

Pär Dalhielm är vd på Svenskt Vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Han ger sin bild av vatten- och avloppsbranschens behov och möjligheter utifrån ett nationellt perspektiv.

– Branschen är inne i en förändringsresa. Produktionen sker fortfarande i vattenverk, men vi pratar mer om samhällsnyttor och nya tjänster som vi kan leverera tillbaka till samhället, säger Pär.

Produktionen sker fortfarande i vattenverk, men vi pratar mer om samhällsnyttor och nya tjänster som vi kan leverera tillbaka till samhället

Det finns många exempel på dessa nya tjänster i vattnets kretslopp, det kan vara biogas till staden, näringsämnen till skog och lantbruk samt olika former av vattenkvaliteter.

Det är många aktörer som med sina relationer och regler påverkar branschen som Boverket, vattenmyndigheter, SMHI, Naturvårdsverket, MSB, SGU, Livsmedelsverket, HaV, länsstyrelser och forskningsinstitut.

Mitt i allt detta är det också EU och direktiv som styr miljölagstiftning och hur arbetet ska genomföras, men också Green deal som driver fram strategier för EU som påverkar branschen.

Utbildningsnivå utveckling

VA-huvudmännen sticker ut jämfört med vattenindustrin. Behovet av eftergymnasial utbildning ökar trendmässigt från 2008.

– Vi är övertygade om att den kurvan kommer peka ännu mer uppåt, säger Pär.

Jakten på kompetens är lurig. Tillräckligt många kommer inte utbildas utan det gäller att fundera på andra former av samarbeten för att få in kompetens för att klara uppdraget.

Tillräckligt många kommer inte utbildas utan det gäller att fundera på andra former av samarbeten för att få in kompetens för att klara uppdraget.

Det blir extra spännande med tanke på att uppdraget förändras från att från att ha producerat vatten i röret till att producera samhällsnytta.

– Samtidigt har vi ett gyllene läge, för den yngre generationen värderar hållbarhetsfrågor högt. Därför ska vi i VA-branschen berätta för dem att de kan förändra världen genom att jobba hos oss, säger Pär.

Förändringstrycket

Svenskt Vatten lyfter sex saker inom förändringstrycket:

1. VA-anläggningarna är en gammal infrastruktur

Den byggdes på 1950-, 1960- och 1970-talet. Våra beräkningar är att 460 miljarder svenska kronor ska investeras i VA de närmaste 20 åren. Vatten och avlopp är en bransch i tillväxt. Forskning och innovation blir viktigt och människor behöver tänka till hur investeringarnas placeras och genomförs på bästa vis.

2. Klimatförändring

Det är både för mycket och för lite vatten. Det har kommit ett nytt direktiv från EU som innebär att företagen behöver justera hur de bedriver verksamheterna lokalt.

3. Urbanisering

Kopplat till digitalisering. Hur kan vi arbeta på distans och fjärrstyra våra anläggningar? Vilken kompetens behövs då? Vatten går inte att mejla, någonstans finns det en fysisk aspekt av individer och verksamheten.

4. IT-säkerhet

Det måste vara robust. IT-säkerhet och det geo-politiska läget skapar olika typer av tryck mot branschens kritiska infrastruktur.

En strukturomvandling pågår. Branschen förflyttar sig från att “enbart rena, leverera och hantera vatten” till att prata om det hållbara samhället med samhällsnyttor som kan och bör skapas.

– Vi pratar också samhällstjänster där vatten är en del, men även näringsproducent och energiproducent, berättar Pär.

Branschen står inför en jättestark tillväxt framåt. Hela vattenlagstiftning är under omstöpning. Inom en tioårsperiod blir det nya regler för hur verksamheten ska bedrivas.

Det blir mer fokus på samhällsnytta, det handlar inte om att enbart leverera vatten, utan också motverka klimatförändringar och bidra till nyttor i en cirkulär ekonomi. Infrastrukturen är i omvandling och kompetensbehovet är helt avgörande.

Per betonar att behovet av kompetens jackar i arbetet som Sobona gör kring branschvalidering. Det handlar om att få fler VA-företag att börja testa. En positiv aspekt är att VA-branschen är bra på att dela med sig.

Per betonar att behovet av kompetens jackar i arbetet som Sobona gör.

– De som har arbetar med Sobonas verktyg är begeistrade. Nu måste vi få ett samlat tryck genom att få ut detta till fler, säger Pär.

Pär tror att branschen kommer synas mer om tio år. Vidare kommer det finnas fler samarbetaren med andra som har nyckelkompetensen som behövs inom branschen. Det handlar om att hitta rätt partners.

Kalmar Vatten och regionala pilotområden

Thomas Bergfeldt är vd på Kalmar Vatten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Han berättar att företaget har rekryterat kraftfullt de senaste åren. De har haft bra förutsättningar för att hitta rätt kompetenser.

Svenskt Vatten har initierat Regionala pilotområden som syftar till att skapa branschråd för en långsiktig kompetensförsörjning. Huvudsyftet är att försöka stärka samverkan och drivkraft i den regionala kompetensförsörjningen inom VA.

Detta ska genom att:

  • Etablera tre regionala pilotområden (branschråd).
  • Samla intressenter (VA-huvudmän, näringsliv, akademi och arbetstagarrepresentanter).
  • Etablera riktning (gemensamt mål, gemensam kraft utifrån regionala förutsättningar).
  • Etablera resurser (klargöra ambitionsnivå och takt utifrån regionala förutsättningar).

Kalmar Vatten, Uppsala Vatten och Luleå Vatten är de tre regionala pilotområdena.

– Jag uppskattar inspelet från Svenskt Vatten att skapa regionala branschråd. Det vore spännande om fler hakar på och skapar sina branschråd så detta växer, säger Thomas.

Det handlar om att etablera en riktning för gemensamma mål i kompetensförsörjningen och avsätta resurser.

Regionalt branschråd – VA-grannar

Kalmar Vatten är med i någonting som de kallar VA-grannar, vilket är ett stort nätverk med VA-huvudmän i Mörbylånga, Borgholm, Kalmar, Torsås, Nybro, Emmaboda, Växjö, Högsby, Oskarshamn och Västervik.

Alla VA-grannar har sina egna utmaningar och försöker vara attraktiva arbetsgivare för att rekrytera rätt kompetenser. Det finns stora möjligheter att hitta gemensamma mål tillsammans för att göra branschen mer attraktiv och höja statusen för yrkena.

Det finns stora möjligheter att hitta gemensamma mål tillsammans för att göra branschen mer attraktiv och höja statusen för yrkena.

Vidare handlar det om att visa upp och marknadsföra branschen, men också att skapa acceptans i en stigande taxautveckling. Det handlar om att rusta företagen och branschen för framtidens utmaningar och säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen.

– Då lutar vi oss mot ramverket som Svenskt Vatten har lagt fram men också mot nulägesbeskrivningen gällande kompetensförsörjningen i hela branschen, berättar Thomas.

Kalmar Vatten har varit med på ett första möte i VA-grannar med fokus på HR och kompetensförsörjning där de bjöd in nyckelpersoner som vd och HR-ansvariga. Mötet landade i dessa prioriterade utvecklingsområden:

  • Definiera och benämna nyckelroller och befattningar.
  • Kompetensbehov – hur ser det och vilka möjligheter finns?
  • Lönenivåer som är en ständig fråga. Vi ska inte kriga i regionen, utan hitta en gemensam bild av var lönen bör ligga.
  • Samordning och samarbete kring yrkesutbildningar ska företagen arbeta vidare med gemensamt.

Vägen framåt

Nu ska Kalmar Vatten skapa en struktur och sen påbörja regional mobilisering. Efter det följer regional etablering och regionalt genomförande.

Thomas berättar att Kalmar har utmaningar inom torka och dricksvattenförsörjning, medan det finns andra utmaningar på det nationella planet som till exempel att definiera vad en nyckelroll är.

– Om 30 år kommer vi ha en tyngdpunkt på kompetenser inom data, IT-system och teknik, avslutar Thomas.

Svenskt Vattens engagemang

Svenskt Vatten har arbetat med Sobona i olika konstellationer under en längre tid. Organisationerna har samma medlemsföretag som i sin tur har olika utmaningar inom kompetensförsörjning och utbildning. Nu är det tydligt att nationella yrkesprofiler och branschvalidering kan bidra till att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen hos medlemsföretagen.