Jörgen Bergvall, metod- och kvalitetsansvarig på Nordiskt Valideringsforum, berättar om den utvecklade yrkesprofilen utifrån fastighetsbranschens behov

Yrkesprofilering handlar om att tydliggöra vad en individ behöver i form av kunskaper, kompetenser och färdigheter för att klara ett arbete. Yrkesprofilen blir ett gemensamt språk kring befattningar, arbetsuppgifter, utbildningar, yrkesbevis, kvalitetskrav med mera.

Yrkesprofilen uttrycks i form av läranderesultat och bedömningskriterier. Läranderesultaten fördelas ämnesvis i moduler och summan av alla moduler bildar en yrkesprofil.

Jörgen Bergvall är metod- och kvalitetsansvarig på Nordiskt Valideringsforum. Han berättar:

– En yrkesprofil kan inte fullt ut beskriva vilka behov ett företag har. För alla företag ser olika ut. De är organiserade på olika sätt, har olika uppdrag och är stora eller små.

Dessutom kan en yrkesprofil inte visa exakt alla kunskaper som en individ har. En yrkesprofil handlar däremot om att skapa en så bred samsyn som möjligt mellan så många företag inom samma bransch som möjligt.

En yrkesprofil handlar däremot om att skapa en så bred samsyn som möjligt mellan så många företag inom samma bransch som möjligt.

– Det som beskrivs i yrkesprofilen är minsta gemensamma nämnare, berättar Jörgen.

Sobonas utvecklade yrkesprofil för fastighetsbranschen

Yrkesprofilen grundläggande tillsyn, skötsel och underhåll av fastigheter, grundläggande städ inom fastighet samt grundläggande fastighetsnära återvinning som är framtagen för fastighetsbranschen består av åtta yrkesinriktade moduler som till exempel säkert VVS-arbete, fastighetens brandskydd, tillsyn, rondering, underhåll och reparation av fastigheter.

Den innehåller också generella kompetenser som service och bemötande, ergonomi, säkerhet och risker inom arbetsmiljö.

– Yrkesprofilen består alltså av olika moduler. Varje modul består i sin tur av läranderesultat och bedömningskriterier. Modulen har en titel och en nivåsiffra som visar var den är placerad inom SeQF, berättar Jörgen.

Sveriges referensram för kvalifikationer (SeQF)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster bygger på en gemensam europeisk referensram för kvalifikationer EQF – European Qualifications Frameworklänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Flertalet europeiska länder är anslutna till EQF.

Detta är ett översättningsverktyg för att jämföra olika utbildningar och kvalifikationer mellan länder. Det handlar också om att jämföra olika typer av lärande inom ett land såsom icke-formell lärande och formellt lärande. Detta skapar samsyn och underlättar vid validering.

Hur tas en yrkesprofil fram?

Yrkesprofilen utvecklas i en interaktiv process genom workshops med branschrepresentanter. Yrkesprofilen kvalitetssäkras via en branschpanel.

Yrkesprofilen utvecklas i en interaktiv process genom workshops med branschrepresentanter. Yrkesprofilen kvalitetssäkras via en branschpanel.

1. Allt börjar med förberedelse:

Representanter som ska vara med i workshops väljs ut. Individer med olika kompetenser och erfarenheter inom området är med.

2. Dags för workshops:

Nu är det dags att gå igenom vad en individ behöver kunna för att klara av jobbet. Detta steg utförs i grupper med fem till sex deltagare.

3. Yrkesprofilen utvecklas.

Resultatet av workshopen sammanställs och beskrivs i moduler som innehåller läranderesultat och bedömningskriterier.

4. Blir det rätt och riktigt?

Branschpanelen består av åtta till femton representanter från olika parter och företag inom branschen. De går igenom och ger sin återkoppling. Allt utförs i en strukturerad process.

5. Slutgiltiga justeringar.

Innehållet revideras och återkoppling görs till branschpanelen. Utvecklingen fortsätter till panelen godkänner en slutlig version.

6. Yrkesprofilen är färdig.

Innehållet i profilen är anpassat och sammanställs i ett IT-verktyg. En ansökan om kvalifikation till Myndigheten för Yrkeshögskolan kan göras för att yrkesprofilen ska kunna nivåplaceras i SeQF.

Vad kan en yrkesprofil användas till?

Det finns många användningsområden för en yrkesprofil:

  • Validera befintliga medarbetare för att ge dem en stärkt självkänsla, ett bättre självförtroende och en stolthet.
  • Identifiera olika kompetensbehov hos både individen och alla medarbetare.
  • Underlätta introduktion av nyanställda.
  • Möjliggöra skapande av utbildning utifrån behoven som finns inom företaget och branschen.
  • Möjliggöra kompetensförflyttning.
  • Bli tydligare mot omvärlden, vilket kan öka attraktionskraften.
  • Utveckla introduktionsprogram där modulerna ligger på en lägre nivå, för att göra det möjligt för fler människor att ta sig in i branschen.

Varför ska man använda yrkesprofiler?

Vi har okunskap om yrken i Sverige. Vi vet inte vad de innehåller eller vad de innebär. Ibland vet vi inte ens att vissa yrken finns.

– Det var intressant att ta fram yrkesprofilerna till fastighetsbranschen eftersom det finns många olika titlar såsom bovärd, fastighetsskötare, miljövärd och fastighetstekniker. Ibland har individer samma titel men gör olika saker, ibland har de olika titlar men gör samma saker, säger Jörgen.

Dessutom finns det stor skillnad mellan tillgänglig och efterfrågad kompetens. Här kan yrkesprofiler bidra.

Dessutom finns det stor skillnad mellan tillgänglig och efterfrågad kompetens.

– Många företag behöver bli bättre på kommunikation för att kunna locka till sig individer och rekrytera dem. Där kan yrkesprofilering hjälpa till mycket, menar Jörgen.

Yrkesprofiler i en framtidsspaning

Skolan kommer inte klara av kompetensförsörjningen ensam. Lärande på arbetsplatsen blir allt viktigare. Arbetsgivare måste själva ta ett större ansvar för lärande, kompetens och utveckling.

Skolan kommer inte klara av kompetensförsörjningen ensam. Lärande på arbetsplatsen blir allt mer viktigt.

Många arbetsgivare är proaktiva, medan andra förväntar sig att skolan ska servera dem med färdig arbetskraft. Det kommer inte skolan kunna göra fullt ut, för arbetsmarknaden förändras mycket snabbare än vad ett formellt utbildningsväsen kan göra.

– Dessutom kommer nya former för samarbeten bli viktiga. Vi kommer också se en kompetensförflyttning och inte bara inom ett företag eller en bransch, utan vi kommer också se överföringsbara kompetenser från en bransch till en annan, avslutar Jörgen.