På Gästrike Vatten är medarbetarna varandras arbetsmiljö

– Vi ser tre stora utmaningar. Dels byggs det mycket i Sverige i dag och våra kommuner förväntar sig mycket av oss som VA-bolag. När många projekt ska genomföras samtidigt kräver det inte bara samordning, utan även personell kapacitet hos oss och våra konsulter och entreprenörer. Våra kommuner har höga förväntningar på oss, med all rätt! Därför behöver vi säkerställa att vi har personell kapacitet med god VA-kompetens, menar Gertrud.

För det andra har VA, precis som annan infrastruktur som byggdes upp på 1950–1970-talet, blivit gamla och behöver förnyas. Nu måste underhållstakten ökas för att hålla kvaliteten.

För det tredje ökar kraven och det ökar behovet av fler med god kompetens inom VA-området inom alla yrkeskategorier. Det har tidigare funnits ytterst få utbildningar inom just VA. Det är först under de senaste tio åren som det har kommit utbildningar med inriktning VA och dessa har till stor del vuxit fram genom önskemål från branschen.

Hur kom det sig att ni började samarbeta med Sobona?

– Vi var tidigare anslutna till KFS. När de slogs ihop med Pacta och bildade Sobona blev det vår arbetsgivarorganisation. Det var Gästrike Vattens tidigare VD Mats Rostö som var med och startade Vattenuppropet, berättar Gertrud.

Vattenuppropet startades av Sobonas branschråd Vatten och Miljö för att uppmuntra till att tänka kreativt och strategiskt vid rekrytering. Eftersom VA i Sverige är i stort behov av kompetens i framtiden och många av de nyanlända har kunskaper inom VA från sina hemländer, blir det en vinst för alla att kombinera behov och kompetens. I uppropets arbete har verktyg för mångfald och inkludering tagits fram som hjälpmedel.

1. 2011 fanns det ett stort inflöde av invandrare och flyktingar till Sverige. Många av dem var välutbildade med erfarenhet från VA-verksamhet i andra länder, vilket var intressanta kompetenser för Gästrike Vattens VA-verksamhet.Gästrike Vatten ville vara delaktiga i integrationsarbetet och se till att värdefull kompetens kom till nytta.
   
2. Genom Vattenuppropet kunde dessutom Gästrike Vatten vara tillgängliga för att ge nyanlända praktik för att sen komma vidare på arbetsmarknaden.
3. Många av dem var välutbildade med erfarenhet från VA-verksamhet i andra länder, vilket var intressanta kompetenser för Gästrike Vattens VA-verksamhet.

Har ni använt fler av Sobonas verktyg, förutom att vara med i Vattenuppropet?

– Ja, vi har använt handledarutbildningen. Den passar bra eftersom vi har 8–10 praktikanter varje år. Jag har jobbat med praktikanter i 45 år och har gått ett antal handledarutbildningar, men ingen är så unik som Sobonas. Det som gör den unik är att den baserar sig på företagskultur, värdegrund och strukturer, säger Gertrud.

Hittills har ca 30 medarbetare gått handledarutbildningen och alla tycker den är bra. De senaste tre åren har Gästrike Vatten nyanställt 50–60 personer, vilket betyder att de haft god användning av handledarutbildningarna, både för att ta emot nya medarbetare och praktikanter.

Dessutom har Gertrud och en kollega gått bedömarutbildningen via Nordiskt Valideringsforum.

Fyra nationella yrkesprofiler inom VA

Gertrud har även varit med och tagit fram de fyra nationella yrkesprofilerna inom VA. Vidare har hon varit med och tagit fram bedömningsplaner och checklistor utifrån Gästrike Vattens förutsättningar. Gertrud var med i den nationella panelen som gick igenom yrkesprofilerna under 2019.

– Jag måste säga att validering är fullständigt fantastiskt! Tidigare har vi inte haft möjligheten att ta reda på vad människor faktiskt kan praktiskt sett, säger Gertrud.

Validering är ett verktyg för arbetsgivare som kan användas vid medarbetarsamtal, utveckling av medarbetare, rekrytering, lönesamtal och helt enkelt vid kvalitetssäkring av kompetenser.

– Vi är skolade i att vi måste gå klart grundskolan eller ha ett visst antal poäng från högskolan. Praktiska kompetenser har inte varit intressanta; allt har handlat om att dokumentera teoretisk utbildning. Det är ju bättre att en processtekniker inom vatten kan och förstår exempelvis livsmedelslagarna praktiskt än bara teoretiskt, menar Gertrud.

Kan du berätta mer om hur ni arbetar med företagskultur och värdegrund på Gästrike Vatten?

– Absolut! 2014 var vi inne i ett rörigt skede. Vi ville få en starkare företagskultur och gjorde ett omtag på arbetet med värdegrunden och våra fyra värdeord: trygghet, tydlighet, tillväxt och tillgänglighet, säger Gertrud.

Genom workshops, möten och avstämningar jobbade Gästrike Vatten med ett värdeord i taget för att se hur medarbetarna uppfattade dem.

Det visade sig bland annat att trygghet var det samma som tydlighet för många medarbetare, och ökad tydlighet önskades. Därför fortsatte de att jobba med tydlighet och förändrade det som uppfattades negativt av medarbetarna.

– Dessutom passar det väldigt bra med AFS:en "Organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.”. Den innehåller bland annat nolltolerans för trakasserier, krav på att ledningen ska stödja medarbetarna, krav att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna känner till vilket resultat som ska uppnås med arbetet, krav på återhämtningstid med mera. Alla som börjar jobba på Gästrike Vatten ska känna att AFS:ens innehåll är väsentligt och värdefullt, berättar Gertrud.

Arbetet med företagskultur och värderingar har gjort att alla är väldigt omhändertagande, både mot varandra internt men även ut mot kund. Alla har ett ansvar att vara en bra arbetskamrat.

– Jag brukar säga att vi är varandras arbetsmiljö och vårt rykte utåt, säger Gertrud.

Genom att vara med i Sobonas projekt upplever Gertrud att attityden har blivit öppnare. Även om de inte har tagit in nyanlända än så har de betydligt fler medarbetare med utländsk härkomst.

Visst finns det en inkluderingsgrupp i Gävle också?

– Ja, det stämmer. Vi är med i inkluderingsgruppen tillsammans med Gävle Energi, Gästrike Återvinnare, Gästrike Räddningstjänst och Gavlefastigheter, säger Gertrud.

Samarbetet mellan bolagen syftar till att bereda plats och ta hand om kompetenser. Vidare är tanken att de ska lära och ta styrka av varandras erfarenheter.

Har du några tips och idéer till andra som funderar på att göra ett liknande projekt?

– Processer tar tid och det finns ingen quick fix. En process kan gå både fram och tillbaka; man måste hålla i och repetera. Processen och förändringen måste in själen, säger Gertrud.

Gertrud avrundar med att påpeka hur viktigt det är att titta tillbaka. Vad har gjorts? Varför har det gjorts? Hur långt har arbetet kommit? Vad har vi kvar? Det är viktigt att reflektera över processen som genomförts och ta till sig av alla erfarenheter och kunskaper det gett för att kunna skapa en förändring att bygga vidare på.

Samhällsbygge 2030 sätter fingret på kommande utmaningar

Sobona-rapporten "Samhällsbygge 2030” sätter verkligen fingret på de utmaningar vi står inför. Vi befinner oss i en brytningstid med turbulent samhällsklimat, där ledarskapet måste förmå att hålla långsiktig kurs och samtidigt få till det i den konkreta vardagen.

Enligt Sobona finns det tre framgångsnycklar: lång sikt och ledningsengagemang, medvetna och medskapande medarbetare samt att göra det konkret.

För att uppnå detta behövs trygghet, tydlighet och kompetens i varje enskilt företag med gott arbetsklimat där alla strävar mot samma mål. Att förankra värdet och vikten av vårt arbete i en stark och positiv företagskultur ger oss energi att utveckla för framtiden.