Förmånen att vara ledare i kommunala företag

På en fantastiskt vacker plats där naturen bjöd på sitt mest praktfulla färgskådespel fick ett tjugotal strategiska ledare ifrån olika kommunala företag träffas för att reflektera och utvecklas. Forumet var utbildningen ”det strategiska ledarskapet”, ett samarbete mellan Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation och Handelshögskolan Executive education. Jag hade den fantastiska förmånen att ta del av dessa dagar och utvecklas och utmanas tillsammans med övriga deltagare. Här är mina egna reflektioner från dagarna: 

Tillit är viktigt. Vårt samhälle bygger på det. I dagens polariserade värld och upplevda otrygghet var det ett uppfriskande inslag i utbildningen av professor Lars Trädgårdh att tillit ändå är någonting som präglar vårt samhälle, och långt mycket mer än övriga EU-länder. Sveriges medborgare väljer att tro gott om varandra hellre än ont om varandra och vi har en tillit till att samhället fungerar. Det här kan självklart var och en ha egna tankar och åsikter om men när det kommer till de kommunala företagen så är det här en av de absolut viktigaste delarna av deras (vår) inre kärna. Tillit. Vad skulle räddningstjänsten vara utan tillit? Vad skulle sjukhusen vara utan tillit? Vad skulle samhällsutveckling i bostadsbolagen, elbolagen och va-bolagen vara utan tillit? Vad skulle Sverige vara? Om vi inte kunde ha tillit till att det kommer rent vatten ur kranen?

Under två och en halv dag i mitten av oktober hade jag nöjet att diskutera och reflektera tillsammans med representanter från några av de verksamheter som bygger den här tilliten åt och med oss medborgare. Jag insåg snabbt att det inte bara handlar om att bygga bostäder för ett bostadsbolag. Det handlar också om att driva och möjliggöra integration eftersom de kommunala bolagen inte bygger för vinst, utan för att skapa bästa möjliga samhälle för medborgarna. Jag insåg också att skärningspunkten mellan politik och tjänstemän och skärningspunkten mellan samhällsnyttan och affär är den gyllene zonen. Där står vi inför utmaningar. Där står vi inför möjligheter. För där möter affären och expertkunskapen politiken. Där möter hjärnan hjärtat. Det är vi hittar demokratin.

Som om det inte var nog med två och en halv dags personlig utveckling och utmaning, det var också två och en halv dags reflektion över vad det innebär att vara ett kommunalt bolag. Visserligen kan detta tyckas vara en självklarhet för de flesta ledare i kommunala företag men självklarheter är sällan sådant som det ges utrymme att reflektera över i vardagen.

Under en av luncherna pratade jag med Linn Sjögren, hr/stabschef på Kalmar vatten och Jörgen Ljungholm, avdelningschef med ansvar för dricksvatten, också han på Kalmar vatten. Tillsammans hade hela gruppen tidigare samtalat om utmaningarna och möjligheterna med att vara ett kommunalt företag. För mig själv reflekterar jag ofta över att de är precis de samma – utmaningarna och möjligheterna. Att vara en del av demokratin kan ibland vara knepigt men det är också här samhället utvecklas. Att vara ett bolag i en demokratisk värld innebär ofta den privata sektorns möjlighet till karriär och utveckling samtidigt som det innebär en direkt påverkan på samhället och ett direkt bidrag till samhällsnyttan.

Jörgen berättar att det han tycker är den största utmaningen med att vara ledare i ett kommunalt bolag är det horisontella ledarskapet. Samarbete är någonting som blir allt viktigare i ett samhälle där komplexiteten är vardagen. Det är dock inte alltid lätt.

”Vi måste ibland få andra att prioritera det som är viktigt på min avdelning” berättar Jörgen. Han fortsätter att måla upp en bild av komplexiteten: ”Ibland tvingas jag ge instruktioner till personer jag inte är chef över. Personer som inte ens är en del av min organisation. De kan vara anställda av exempelvis räddningstjänsten, samhällsbyggnadskontoret eller Trafikverket.” Detta kräver ett horisontellt ledarskap som bygger på mod och samtal men också på stöd och förståelse.

I ett samhälle som ibland upplevs som överorganiserat faller förvånansvärt många frågor mellan stolarna. Enligt många på grund av just det faktum att samhället är överorganiserat, så till den grad att det också bildas organisatoriska mellanrum där alla frågor också kan hamna mellan stolarna. Det här är någonting som exempelvis Mats Tyrstrup, forskare på handelshögskolan i Stockholm, forskat mycket på. Mot bakgrund av det känner jag mig extra glad att jag har träffat Jörgen på den här utbildningen och att han tar med den här utmaningen till samtalet. Det är ett sätt att utveckla samhället.

Även Linn berättar om Kalmar vattens sätt att utveckla samhället, men utifrån ett helt annat perspektiv. För många deltagare på den här utbildningen, såväl som för ledare på stora delar av den svenska arbetsmarknaden, är utmaningen med kompetensförsörjningen en strategisk fråga av stor vikt. Hur ska Sverige klara av att möta framtiden om sektorn för kommunala företag inte klarar av att rekrytera rätt medarbetare. För Linn och Kalmar vatten är detta inte ett stort problem och detta tillskrivs den positiva och starka personalpolitiken. ”I intervjuer berättar kandidaterna att de sökt sig hit enkom för att de hört att vi tar så väl hand om vår personal” berättar Linn. Så vad är det då ni gjort? Undrar jag så klart. Linn berättar att för ca 10 år sedan bestämde sig ledningen för att någonting måste göras åt alla belastningsskador arbetstagarna ådrog sig och satsningen på träning började. Den klassiska friskvårdstimman var inte aktuell eftersom den oftast nyttjas av de som ändå skulle ha tränat. I stället infördes obligatorisk träning som en del av arbetsuppgifterna och lönekriterierna. Träning två gånger i veckan! En prövoperiod om tre år föregick ett beslut om att permanenta den obligatoriska träningen. Idag är det en naturlig del av arbetsdagen och det har skapats en inkluderande träningskultur. Både Jörgen och Linn blir nästen förvånade över frågan om hur det upplevs med obligatorisk träning. ”Det är ju en del av arbetsuppgifterna så det funderar jag inte över” säger Jörgen och ler. En del stolthet finns så klart kring detta – och det med rätta.

Slutligen fick vi också en chans att reflektera tillsammans över vårt förhållande till djuren, naturen och livet i stort. Under en promenad i det vackra vädret fick vi en beskrivning av evolutionen och en möjlighet till ett tyst varande i vår vackra natur. Som avslutning funderade vi tillsammans om hur detta påverkade oss. Spannet var stort. Vissa blev nedtyngda och många blev inspirerade. En av deltagarna påminde oss om den stora förmånen vi har. Samhällsutveckling är inte något vi gör vid sidan om, det är en del av vår kärnverksamhet. Det innebär att vi har en möjlighet att fundera över miljön och agera hållbart på arbetstid. Vi behöver inte känna en press att klämma in också detta mellan fotbollsträningar och läxläsning. Vi kan göra och gör skillnad varje dag. Det är en ynnest!

Madeleine Gimåker, utvecklingsstrateg på Sobona